oss 100 kroner!
Klimatfrågan är inte så enkel (2)
Denne artikkelen av Anders Persson er andre del av hans svar til Benny Anderssons artikkel Steigan flörtar med klimatkrisförnekarna. Del 1 sto her.
Av Anders Persson.
Det länder Benny Andersson till heders att han nöjer sig med att diskutera den globala uppvärmningen. Det gäller inte alla som vill skapa engagemang i klimatfrågan. Dessa fäster stor vikt, som sig bör, till variationer från medelvärdet, från det genomsnittliga klimatet. Man kan kalla detta för «extremvädret» och det är givetvis detta som påverkar samhället mycket mer än medelvärdet. Men här kommer vi in på diskussioner där det gäller att hålla huvudet kallt.
Ett vanligt argument är att antalet «värmeböljor» har ökat. Detta är helt sant, men presenteras, lite demagogiskt, som om det utgör ett ytterligare argument för klimatförändringen. Men det är en helt logisk och oundviklig följd av att medeltemperaturen ökar. Om antalet värmeböljor inte ökat skulle det vara helt remarkabelt. Ni kan också jämföra med åldersstatistiken: det är ju helt ofrånkomligt att antalet över 100-år ökar när medellivslängden ökar.
Men mest handlar extremvädret om skyfall och stormar. Modellerna sägs visa att dessa kommer att öka i antal. Klimatforskare jag talat med är inte lika säkra och mitt intryck, men det är bara mitt intryck, är att «the jury is out». För att kunna ens beskriva extrem nederbörd eller vindhastigheter krävs nämligen lika hög matematisk-numerisk detaljrikedom som i de prognoser som. t.ex. ligger till grund för yr.no:s prognoser. Och dagens datorer har inte kapacitet att göra sådana detaljrika beräkningar decennier eller sekler in i framtiden. Så vi får vänta.
Mediernas roll
Men ett tvillingpåstående man ofta hör är att de extrema väderhändelserna har ökat. Jo, det vore mitt intryck av att bara följa nyheterna i press, radio och TV. Men man bör fråga sig hur mycket av detta beror på bättre nyhetsbevakning? Man bör också vara uppmärksam på att inte blanda ihop orsak med verkan. Att försäkringsbolagen har drabbats av ökade skadestånd på grund av extremt väder behöver ju inte bero på att detta väder blivit vanligare utan att samhället blivit mer väderkänsligt. En walsesisk kollega slet sitt hår över hur hans landsmän på 80-talet började bygga hus nära floder som man i sedan «urminnes tider» visste svämmade över då och då.
Första priset för klimatrelaterad «greulpropaganda» (en av Joseph Goebbles uppfinningar) är nog detta reportage i Dagens Nyheter 26 januari i år.
Att det extrema vädret blivit vanligare verkar ju också rimligt eftersom en varmare atmosfär är mer rik på energi. Detta är också ett argument som skymtar i debatten, framför allt när medierna ska «förklara» vad de hört vetenskapsmännen säga, eller tror sig ha hört.
Men nu krävs det, tyvärr, lite kunskap i elementär meteorologi. «Väder», extremt eller inte, beror i huvudsak på kontraster i energin, inte dess absoluta storlek. Det är kontrasten mellan den varma luften närmast marken och kallare luft högre upp som skapar allt från regnskur och åskväder, till tornados och tropiska orkaner.
Det är kontrasterna som avgör
Det är kontrasterna mellan kall luft närmare polerna och varmare luft på lägre latituder som skapar de vandrande lågtrycken. Det var ju upptäckten av detta, under och efter 1:;a världskriget ,som satte Bergen och dess multinationella meteorologiska skola på den internationella meteorologiska kartan och som förklarar varför flygbolaget Norwegian stoltserar med en porträtt av skolans ledare, Vilhelm Bjerknes, på sitt akterroder.
Men, säger någon, som satt sig in i elementär meteorologi: varmare luft kan ta upp mer fuktighet och den fuktigheten kan, när den kondenserar, värma upp luften genom kondensationsvärmet (latent värme).
-Jo, det är sant och det förklarar den lilla, lilla ökning i medelnederbörden man kan se i statistiken.
Fall med mer än 40 millimeter regn över ett dygn i Sverige. (Från https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatindikator-extrem-nederbord-1.29819 )
Men sett i ett större sammanhang kommer denna uppvärmningen, som företrädesvis sker i den norra delen av ett lågtryckssystem, att värma upp kall luft och därmed försvaga den nord-sydliga temperaturkontrast som driver de vandrande lågtrycken. Detta kan vara en, men kanske inte den enda,orsaken till att vi har haft svårt att se någon ökning i antalet stormar de senaste 100 åren, inte ens de tropiska orkaner har, tvärtom mångas påståenden, ökat i antal.
Vad som möjligen har skett är att de blivit en aning, aning kraftigare, vilket skulle kunna förklaras med kondensationsuppvärmningen, jag nämnde ovan.
För att återgå till våra latituder hittar på på SMHI:s hemsida utförlig statistik över vindklimatet de senaste 100 åren. http://www.smhi.se/data/meteorologi/vind/klimatindikator-geostrofisk-vind-se-och-ladda-ner/ Den sk. «geostrofiska vind» det talas om är beräkad ur de horisontella lufttrycksvariationer som är mer tillförlitliga än direkta mätningar. Den avspeglar vindklimatet över större områden.
Årets största geostrofiiska (storskaliga) vindhastighet i södra Sverige, näst fjällen den mest blåsiga delen.
«Inte lögn – inte sant»
På tal om extremväder så är det intressant hur SMHI kan tala med olika tungor. Medan de klimatologer som har ansvar för det gångna klimatet inte tillhandahållit någon alamerande information, söker de klimatologer som sysslar med det framtida klimatet att «grumla vattnet». I institutets kvartalsskrift «Medvind» 2019/4 heter det:
«Forskare från SMHI har undersökt förekomsten av extrema väderhändelser i Sverige de senaste årtiondena. De kommer fram till att det bara är värmeböljor och extrem kyla som inträffat så ofta att det finns tillräckligt underlag för att kunna urskilja tydliga trender över förändring i förekomst.»
Detta är sant och vetenskapligt korrekt. Men inte riktigt det som sedan följer:
«För andra väderextremer, till exempel extrem nederbörd, snö, översvämningar, hagelstormar och åskoväder, kan forskarna inte säga något om trenderna då dataunderlaget är för litet. För vissa extremtyper kan vi inte identifiera tydliga trender under den observerade tiden, men vi kan räkna med en ökad risk i framtiden.»
Här gäller det att se upp. Extrema väderhändelser som nederbörd och vind är såpass sällsynta att man över «de senaste årtionderna», vilket jag tolkar som de senaste 20-30 åren, aldrig kan dra några slutsatser. Det ovetenskapliga här ligger i att man borde för dessa parametrar studerat de senaste 100 åren, som ju inte visar på någon trend. Ja, om man bröt ner den perioden i 30-årsintervall 1980-2010, 1950-79, 1920-49 eller 1890-1919 skulle man inte hitta något då heller.
Inte bara oljeindustrin har agendor
Ja, detta har varit en snabbgenomgång i klimatstatistikens snåriga och svårtolkade värld. Observera att inget av det jag sagt bevisar att vi inte står för allvarliga klimatförändringar, men att vi bör vara medvetna om att inte bara oljeindustrin har egna agendor i klimatdebatten. Vilka agendor de har som vilseleder med statistik eller vill skapa panik genom att ta enstaka katastrofer, som bränderna i Australien som intäkt på att Ragnarrök stundar, det vet jag inte. Men som meteorologisk vetenskapsman nöjer jag mig med att kritiskt granska vad som presenteras, om inte annat så för att kunna sova bättre på nätterna och inte göra mina barnbarn ångestfulla.
Du kan abonnere på steigan.no her. Det koster ingenting.
Men hvis du vil være med på å opprettholde og styrke vår kritiske og uavhengige journalistikk, kan du også gjøre det:
Vipps: 116916.
Eller du kan betale inn på Mot Dags støttekonto: 9001 30 89050 – eller gå inn på vår betalingsordning.
