Stora och ökande klasskillnader i Sverige

0
Fra et kostymeopptog i Stockholm 2017 med antrekk fra ca. 1900. Foto: Hans Christiansson / Shutterstock

Fra bloggen Svensson – varmt og rättframt från vänsterflanken.

I Sverige finns stora skillnader mellan grupper med olika bakgrund och livsvillkor inom en lång rad viktiga områden, visar en ny rapport från SCB.

I rapporten konstateras bland annat följande:

Om fattigdom och inkomster:

  • Det är betydligt vanligare med ekonomisk utsatthet (fattigdom) bland utrikesfödda än bland personer födda i Sverige.
  • Ensamstående kvinnor med barn är ekonomiskt utsatta i betydligt högre utsträckning (fattigare) än ensamstående män med barn.
  • Inkomststandarden har ökat – mest för höginkomsttagare, men även för låginkomsttagare, vilket medför att andelen personer med låg inkomststandard har minskat. Låg inkomststandard innebär att inkomsterna inte räcker för att betala nödvändiga omkostnader.
  • Det är 26 gånger vanligare att barn med utrikes födda föräldrar lever med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med barn med inrikes födda föräldrar
  • Den socioekonomiska segregationen har ökat i Sverige sedan 1990-talet. Segregationen är mest märkbar i storstäderna och förorterna.
  • I fattiga områden (områden med socioekonomiska utmaningar) levde över 50 procent i åldersgruppen 0–19 år i ett hushåll med låg ekonomisk standard år 2018

Boende:

  • Av befolkningen 16 år och äldre som bor i fattiga områden bor 15 procent i hushåll med fler än två boende per sovrum. I övriga områden är 4 procent trångbodda enligt samma definition.
  • Personer födda utanför Europa är i högre grad trångbodda än såväl inrikes födda som födda i Europa utom Sverige. I fattiga områden är 30 procent av de födda utanför Europa trångbodda.

Hälsa:

  • Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat stort och är mycket vanligare hos flickor och unga kvinnor än hos pojkar och unga män.
  • Att avstå vård av ekonomiska orsaker är vanligast bland arbetslösa, följt av personer födda utanför Europa och personer som har en icke-heterosexuell identitet.
  • Dödligheten i covid-19 var under våren 2020 högre bland låginkomsttagare (arbetare), för människor som immigrerat från låginkomstländer, för lågutbildade och ogifta äldre.

Utbildning:

  • Den klassmässiga (socioekonomiska) bakgrundens betydelse för elevers resultat i skolan har ökat.
  • I fattiga områden är färre elever behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram än i övriga områden.
  • Bland skolbarn i årskurs 5, 7 och 9 som uppgav att familjens ekonomiska ställning inte var så bra hade 8 av 10 flickor, och fler än hälften av pojkarna, både psykiska och somatiska besvär flera gånger i veckan.
  • Sedan början av 1990-talet har det skett en kraftigt ökad spridning i skolornas kunskapsresultat. Det beror till stor del på ökad skolsegregation
  • Det är vanligare att unga vuxna med högutbildade föräldrar påbörjar en högskoleutbildning än att de med lågutbildade föräldrar gör det.
  • Högutbildade, sammanboende och kvinnor lever längre.

Arbetsförhållanden:

  • 2018 uppgav 5 av 10 arbetsgivare i städbranschen att de tvingas tumma på arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna för att klara konkurrensen. 2017 uppgav 3 av 10 arbetsgivare inom bygg-, transport-, hotell- och restaurangbranschen samt inom lant-och skogsbruk samma sak.
  • År 2018 fanns det 127 000 arbetskraftsinvandrare i Sverige som inte var folkbokförda. Vissa återfinns i näringsgrenar där arbetsvillkoren inte alltid är goda. 29 procent av arbetskraftsinvandrarna var kvinnor. Av dem arbetade 21 procent främst i städföretag. Männen arbetade inom byggindustrin, i städföretag, och på hotell och restauranger.
  • 2018 hade 15 procent av befolkningen en låg ekonomisk standard, vilket betyder att de lever i hushåll med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Det var en fördubbling jämfört med 1995, och beror på att medel- och höginkomsttagare haft en bättre inkomstutveckling än låginkomsttagare.

Det är några av en lång rad exempel i rapporten på områden där det finns stora ojämlikheter mellan olika grupper i Sverige.

– Vissa grupper i befolkningen är särskilt sårbara för olika typer av utsatthet som lämnar människor utanför i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle, säger Sara Frankl, Agenda 2030-sakkunnig på SCB, i ett pressmeddelande.

Rapporten är ett resultat av att SCB har fått i uppdrag av regeringen att följa upp arbetet med Agenda 2030 och belysa det med en statistisk lägesbild. I fjolårets rapport konstaterade SCB att Sverige inte lever upp till alla målen som FN satt upp. Flera av utmaningarna som Sverige stod inför när Agenda 2030 spikades i FN:s generalförsamling kvarstår fem år senare.

– En stor och övergripande utmaning är att ojämlikheterna mellan olika grupper inte minskar. I stället ökar de på flera områden, säger Sara Frankl.

I Sverige ökar klyftorna i samhället. Det är ett tydligt resultat av den politik som förts under årtionden, en politik med skattesänkningar för rika som innebär minskade möjligheter för fattiga. Det handlar om nedskärningar och privatiseringar i vård, skola och omsorg vilket ökat klyftorna (segregationen) med bättre möjligheter för rika och sämre för fattiga.

KampanjeStøtt oss

Du kan abonnere på steigan.no her. Det koster ingenting.

Men hvis du vil være med på å opprettholde og styrke vår kritiske og uavhengige journalistikk, kan du også gjøre det:

Vipps: 116916.

Eller du kan betale inn på Mot Dags støttekonto: 9001 30 89050 – eller gå inn på vår betalingsordning.


Start diskusjonen på forum.steigan.no