Maj Sjöwall (1935-2020)

5
Maj Sjöwall (1935–2020). Av Dr. Jost Hindersmann Krimidoedel, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9777757

Den folkekjære forfatteren Maj Sjöwall døde 29. april 2020. For en hel generasjon krimlesere personifiserte hun og samboeren hennes, Per Wahlöö, det svenske krimeventyret. Proletären anbefaler tre bøker du bare må lese.

Av Janne Bengtsson, Proletären.

Maj Sjöwall är död. För en hel generation deckarläsare personifierade Maj Sjöwall och hennes livskamrat Per Wahlöö (1926-75) det svenska deckarundret.

Maj Sjöwall blev 84 år.

Den amerikanske författaren Raymond Chandler, den hårdkokta deckarens mästare, skrev en gång om kollegan Dashiell Hammett att ”han tog mordet ur den venetianska vasen och slängde ut det i gränden”.

På samma vis flyttade Sjöwall och Wahlöö den svenska deckarlitteraturen ut på gatorna bland vanligt folk, de slitna och utslitna, hårt arbetande människor som fått en törn av samhället. Paret var pionjärer inom den svenska deckargenre som fått så många efterföljare.

Alla inte till Maj Sjöwalls belåtenhet.

– Det mesta är bedrövligt, tycker jag. Jag kan inte begripa att Camilla Läckberg säljer så mycket böcker, sade Maj Sjöwall i en intervju i Hemmets Journal för några år sedan. 

Sjöwall och Wahlöö kallade sin tio böcker långa romansvit om kommissarie Martin Beck och hans medhjälpare för ”Romanen om ett brott”. Serien gavs ut mellan 1965 och 1975. Brottet i det här fallet var socialdemokratins svek mot arbetarklassen och mot folkhemmet.

Poliserna, kommissarien Martin Beck, den handlingskraftige Gunvald Larsson, Lennart Kollberg, den melankoliske norrlänningen Einar Rönn och de andra, är inga superhjältar utan vanliga tjänstemän som utför sitt uppdrag så bra de kan. De har sina förtjänster och brister, problem och glädjeämnen.

Vanligt folk, de också.

I ett samhälle i förändring.

– Vietnamkriget pågick de åren. Vi marscherade med ungdomarna mot amerikanska ambassaden i Stockholm och skrek slagord. Det fanns en upprorsanda. Vi skrev underhållningslitteratur som samtidigt var samhällsanalys, sade Maj Sjöwall i intervjun.

– Vi ville beskriva hur polisen jobbade. Jag tycker egentligen inte om att Martin Beck hamnar i fokus, för polisens arbete är ett lagjobb. Samtidigt kunde vi kritisera rövarkapitalismen, miljöförstörelsen, militariseringen av polisen. Och förstås Vietnamkriget. Vi ville hålla upp en spegel mot problemen i dåtidens Sverige.

”Vi skrev en helt ny typ av kriminalromaner”

Proletären återkommer med mer om Maj Sjöwall och Per Wahlöös författarskap. Tills dess: här är tre böcker i serien Romanen om ett brott ni måste läsa.

Den vedervärdige mannen från Säffle (1971)

En polis mördas brutalt. Men vem var polisen? Och hur var han? Sjöwall och Wahlöö reder ut begreppen om bra och dåliga poliser i en roman som blev en utmärkt film av Bo Widerberg. Då hette den Mannen på taket. Martin Beck spelas fantastiskt bra av Carl-Gustaf Lindstedt med Sven Wollter som Lennart Kollberg och Thomas Hellberg som Gunvald Larsson.

Filmen är värd att se.

Boken är mer än värd att läsa.

Polis, Polis, Potatismos (1970)

På fina Savoy i Malmö talar en man i mörkblå shantungkostym till sitt middagssällskap. In genom dörrarna kommer en man, skjuter talaren som faller ihop med vänstra kinden i det krenelerade potatismoset kring en utsökt fiskstuvning à la Frans Suell. Skytten kliver ut genom fönstret och försvinner.

Vem var han? Vilken historia har han? Varför sköt han? Sjöwall och Wahlöö reder ut ett mord som inte är så enkelt som det först verkar, och där man inte utan orsak kan tycka att den talare som föll ihop i fiskstuvningen à la Frans Suell faktiskt fick vad han förtjänade.

Terroristerna (1975)

Martin Beck leder motvilligt en specialgrupp som ska förhindra ett terrorattentat mot en impopulär amerikansk politiker. Sjöwall och Wahlöö tecknar en bild av samhället i en ny tid. Och vilka är egentligen terrorister?

Terroristerna är den tionde och avslutande delen i Romanen om ett brott. Bokens avslutade meningar säger det mesta om det politiska perspektiv Sjöwall och Wahlöö hade i sitt skrivande. Martin Beck och hans Rhea är hemma hos Lennart Kollberg och hans hustru Gun. De spelar sällskapsspel. För tredje gången under kvällen nämner Kollberg bokstaven X. Den här gången i ett nytt sammanhang.

– Felet på dej, Martin, är bara att du har fel jobb. I fel tid. I fel del av världen. I fel system.

– Skulle det vara allt?

– Ungefär, sa Kollberg. Det är jag som börjar. Då säger jag X. X som i Marx.


Du kan abonnere på steigan.no her. Det koster ingenting. Og få gjerne med deg venner og kolleger.

Men hvis du vil være med på å opprettholde og styrke vår kritiske og uavhengige journalistikk, kan du også gjøre det:

Vipps: 116916.

Eller du kan betale inn på Mot Dags støttekonto: 9001 30 89050 – eller gå inn på vår betalingsordning.

KampanjeStøtt oss

Kommentarer

  1. Hun ødela kriminal-sjangeren. Det sliter jeg med å tilgi.

  2. Avatar for INK INK says:

    Hva mener du med det?

  3. Hun skifet fokuset fra å være en skildring av en forbrytelse, til å bli noe som hadde mer med alle andre å gjøre. Jeg liker nemlig å tenke selv, og det lar seg ikke gjøre i dagens krim-litteratur - særlig den svenske

  4. Avatar for INK INK says:

    Nordisk krim (noir) er jo veldig samfunnskritisk, og det er vel det Sjöwall og Wahlöö er kjent for å starte. Jeg synes egentlig det er en fin ting ved sjangeren.
    Rett nok er en del moderne nordisk krim “samfunnskritisk” på en veldig PK måte, men ikke alltid.

  5. Billig samfunnskritikk, og jævlig dårlig krim.

Fortsett diskusjonen på forum.steigan.no

Deltakere