Dödsskjutningarna på Maidan – vetenskaplig rapport: USA-stödd ”false flag”

0
Anders Romelsjö

Jag har tidigare skrivit om dödsskjutningarna på Maidan, till exempel i februari 2015 http://jinge.se/bloggosfaren/krypskyttarna-pa-maidan.htm Här ett kort, aktuellt utdrag ur blogginlägget ”strong>I DN 21/2 skrev Ingmar Neveus i ingressen till en stor artikel ”Över 100 personer fick då sätta livet till när specialpoliser öppnade eld på torget Majdan”. Jag har i mail till Neveus 21/2 och 22/2 därefter skrivit bland annat detta

”Du skrev i inledningen av en artikel i DN om ett år efter Maidan att det var den Ukrainska regeringens säkerhetspolis som sköt demonstranter. I själva verket är det inte visat. Det finns uppgifter att åtminstone en del var skjutna av andra, och man har då pekat på medlemmar i de fascistiska grupperna Högersektorn och Svoboda. Väl bekant är publiceringen av ett avlyssnat, icke dementerat samtal mellan EU:s Ashton och en president i en av de baltiska staterna där denne säger att dödsskjutningar utfördes av fascistiska demonstranter (en minotitet bland alla demonstranter) på Maidan.(http://jinge.se/allmant/telefonlacka-bekraftad-av-ud-krypskyttarna-pa-maidan-var-hyrda-av-en-protestorganisation.htm)
Enligt Estlands utrikesdepartement 5/3 2014 var uppgifterna autentiska (http://vm.ee/en/news/regarding-telephone-conversation-between-foreign-minister-paet-and-eu-high-representative)
Kiev 2 protest-main_si

Samtalet mellan Paet och Ashton ägde rum 26/2 2014 efter det att Estlands utrikesminister återkommit från sitt besök i Ukraina.
”Det är ytterst beklagligt att telefonsamtal avlyssnas”, sade Paet.
I det avlyssnade samtalet sa utrikesminister Paet ”Det finns nu större och större insikt om att bakom krypskyttarna stod inte Janukovitj utan någon från koalitionen”. ”Jag tycker att vi vill undersöka detta. Jag menar, jag förstod inte detta direkt, det är verkligen intressant. Herre Gud”, svarade Ashton. (Slut på utdraget).
(Bilden nedan visar Ashton tillsammans med fascistpartiet Svobodas ledare)
Ukraina Ashton & Svobodas ledare untitled

Ukrainas regering har inte publicerat någon rapport om dödsskjutningarna på Maidan-torget. Av någon anledning…

En rapport ”The “Snipers’ Massacre” on the Maidan in Ukraine” presenterades 3-6 september 2015 vid ett vetenskapligt möte i San Francisco, the Annual Meeting of American Political Science Association av fil dr Ivan Katchanovski, , School of Political Studies, University of Ottawa, i Kanada. En tidigare version presenterades vid Chair of Ukrainian Studies Seminar at the University of Ottawa, Ottawa, October 1, 2014. Att rapporten presenterades ett år senare vid mötet i San Francisco innebär att den klarade den vetenskapliga granskningen i Ottawa hösten 2014.
Rapporten är på 64 sidor och har därtill 25 referenser och 343 fotnötter. Jag återger den vetenskapliga sammanfattningen (Abstract) samt ett utdrag ur ”Conclusions”.

* Det framgår av rapporten att författaren är oberoende, och ingen t.ex. partisk anhängare av Putin. Han studerar inte och ger inga uppgifter om Rysslands eventuella verksamhet i Donbas, men nämner det som en realitet utan belägg. Att inta en partisk inställning är omöjligt i ett sådant vetenskapligt sammanhang, men ju helt tillåtet bland dominerande massmedia.
* OBS! Jag har fått dokumentet via mail av kollegan Leif Elinder, men vet ej hur man ska länka det till denna artikel. Tacksam för tips. Kan också sändas separat till ev. intresserade.

Inledningsvis återger författaren – sarkastiskt – ett citat av Voltaire
“Il est défendu de tuer; tout meurtrier est puni, à moins qu’il n’ait tué en grande compagnie, et au son des trompettes; c’est la règle.”[Det är förbjudet att döda; därför straffas alla mördare om de in döda många till ljudet av trumpeter; sådan är regeln.” (Voltaire).
Abstract
Massakern på nästan 50 Maidan demonstranter den 20 februari 2014 blev en vändpunkt i ukrainsk politik och en brytpunkt i konflikten mellan västvärlden och Ryssland över Ukraina. Detta massmord på demonstranterna och masskjutningen mot poliser som föregick detta ledde till störtandet av den pro-ryska regeringen Viktor Janukovitj och blev en start av ett inbördeskrig i Donbass i östra Ukraina samt till ryska militära ingripandet i Krim och Donbass och en internationell konflikt mellan väst och Ryssland över Ukraina. En slutsats som stöddes av regeringarna efter Janukovitj och medier i Ukraina är att massakern begicks av statliga prickskyttar och polisens specialenheter på Janukovitj order har nästan universellt accepterats av västerländska regeringar, media och många forskare. Den ukrainska regeringens undersökning identifierade medlemmar i det säkerhetstjänsten Berkut som ansvariga för dödandet av den absoluta majoriteten av demonstranterna, men har visat något bevis för detta med undantag av videor från massakern.
Frågan är vilken sida som organiserade ”krypskyttarnas massaker”. Detta dokument (som jag nu presenterar) är den första akademiska studier av denna viktiga fråga om massmorden. Den använder en teori om rationellt val och en Webersk teori om instrumentell rationalitet för att undersöka handlingarna under massakern av viktiga aktörer, både de från Janukovitj regering, särskilt olika polis- och säkerhetsstyrkor, och Maidans opposition, speciellt de som stod långt till höger, och av ”oligarkiska element”.

Denna vetenskapliga rapport analyserar en stor mängd uppgifter/bevis från olika offentliga källor om denna massaker och morden på särskilda demonstranter. Kvalitativ innehållsanalys innehåller följande uppgifter: cirka 1 500 video-filmer och inspelningar på internet och TV-sändningar i massmedia och sociala medier i olika länder (cirka 150 gigabyte), nyhetsinslag och inlägg på sociala medier av mer än 100 journalister som bevakar massakern från Kiev. Dessutom 5 000 foton och nästan 30 gigabyte av allmänt tillgängliga radio-avlyssningar av samtal mellan krypskyttar och befälhavare från den särskilda Alfa-enheten i Ukrainas säkerhetstjänst och interna trupper, och inspelningar av rättegångar om Maidan-massakern. Denna studie använder också fältforskning på platsen för massakern, ögonvittnesrapporter från både Maidan demonstranter och befälhavare vid regeringens specialenheter, uttalanden från både tidigare och nuvarande regeringstjänstemän, uppskattningar av ungefärliga ballistiska banor, kulor och vapen som används, och typer av sår bland både demonstranter och polis. Denna studie kan presentera en exakt tidsplan för olika händelser i massakern, platserna för både krypskyttar och regeringens krypskyttar, och specifik tidsplan och plats för nästan 50 demonstranternas död. Det analyserar även kortfattat andra allvarliga fall av våld under och efter ”Euro-maidan.”

Den akademiska undersökningen drar slutsatsen att massakern var en ”false flag”-operation som rationellt planerades och genomfördes med målet att störta regeringen och genomföra ett maktövertagande. Den påvisar olika bevis på inblandning av en allians av de högerextrema organisationer, specifikt Högra sektorn och Svoboda, och oligarkiska parter, såsom Fäderneslandet. Dolda skyttar och observatörer fanns i åtminstone 20 Maidan-kontrollerade byggnader eller områden. De olika bevisen för att demonstranter dödades från dessa byggnader och område inkluderar cirka 70 vittnesmål, i första hand genom Maidan-demonstranter, flera videor av ”krypskyttar” som siktade mot demonstranter från dessa byggnader, jämförelser av positionerna för särskilda demonstranterna vid tidpunkten för deras död, av deras sår och effekter av skatten. Studien påvisar olika videor och foton av beväpnade ”krypskyttar” på Maidan och observatörer i många av dessa byggnader.
Denna rapport presenterar konsekvenserna av dessa fynd för att förstås regeringsskiftet i Ukraina, inbördeskriget i Donbas, det ryska militära ingripandet i Krim och Donbas, och en internationell konflikt mellan väst och Ryssland om Ukraina.

Utdrag ur avsnittet ”Conclusion” ”The absolute majority of the Maidan protesters, activists, members, and supporters of the “Euromaidan” mass protests and parties that led these protests, including the victims among the protestors, were not aware about the actual organizers and perpetrators of this politically motivated murder and not involved in any other way in this mass killing.
The study shows that concealed armed Maidan groups, which were based in particular in Music Conservatory and the Trade Union buildings, started the massacre in the early morning on February 20 by targeting Berkut and Internal Troops units on the Maidan itself with live ammunition fire, inflicting their mass casualties, and forcing them to retreat. Then the armed Maidan groups, in particular the same ones, massacred the unsuspecting Maidan protestors from concealed positions.”

The seemingly irrational mass killing of the Maidan protesters and the police on February 20, 2014 turns to be rational from self-interest based perspectives of rational choice and Weberian theories of instrumentally-rational action. The new government that came to power largely as a result of the massacre falsified its investigation, while the Ukrainian media helped to misrepresent this mass killing of the protesters and the police”.
Conclusions avslutas så här: The massacre of the protesters and the police was a key part of the violent overthrow of the government in Ukraine and a major human rights crime. This violent overthrow constituted an undemocratic change of government. It gave start to a large-scale violent conflict that turned into a civil war in Eastern Ukraine, to a Russian military intervention in support of separatists in Crimea and Donbas, and to a de-facto break-up of Ukraine. The violent overthrow of the Ukrainian government also escalated an international conflict between the West and Russia over Ukraine.

Forrige artikkelPåls plan
Neste artikkelUnderkastelse i Roma – dekket til nakne statuer for Rouhani
Pål Steigan. f. 1949 har jobbet med journalistikk og medier det meste av sitt liv. I 1967 var han redaktør av Ungsosialisten. I 1968 var han med på å grunnlegge avisa Klassekampen. I 1970 var han med på å grunnlegge forlaget Oktober, der han også en periode var styreleder. Steigan var initiativtaker til og første redaktør av tidsskriftet Røde Fane (nå Gnist). Fra 1985 til 1999 var han leksikonredaktør i Cappelens forlag og utga blant annet Europas første leksikon på CD-rom og internettutgaven av CAPLEX i 1997. Han opprettet bloggen steigan.no og ga den seinere til selskapet Mot Dag AS som gjorde den til nettavis. Steigan var formann i AKP(m-l) 1975–84. Steigan har skrevet flere bøker, blant annet sjølbiografien En folkefiende (2013).