oss 100 kroner!
Global inflasjon, Federal Reserve og Kinas tiltak for å stabilisere sin økonomi
Av Peter Koenig.
Oversatt til svensk av Bertil Carlman.
Under normala omständigheter uppstår inflation när för många monetära enheter (amerikanska dollar, euro, kinesiska yuan) jagar för få varor. Men vi lever inte i normala tider. Tvärtom. Vi lever i en alltmer splittrad värld, inte bara i politiska termer – väst mot öst / globalt nord kontra globalt syd – utan också i monetära termer.
Det gradvisa men allt snabbare vacklandet av den amerikanska dollarhegemonin, följt av relaterade så kallade hårdvalutor, som euron, det brittiska pundet, den japanska yenen, liksom de australiska och kanadensiska dollarna, ger östliga valutor, särskilt den kinesiska yuanen och i viss mån även den ryska rubeln en utveckling mot stabilitet.
Varför är det så? Av flera skäl. För det första stöds den kinesiska yuanen och den ryska rubeln, liksom många andra östliga valutor, av sina ekonomier, och i båda fallen också av guld. Bara av den anledningen har de en inneboende stabilitet, västerländska fiatvalutor – som inte bygger på någonting – har inte det.
En ny och kommande östlig mekanism för valutastabilitet kan snart vara en korg med ett tjugotal råvaror som används i stor utsträckning och universellt, utöver styrkan i den lokala ekonomin.
Denna idé är inte ny, men har nyligen återinförts av Rysslands Sergei Glazyev. Från och med 2021 är han kommissionär med ansvar för integration och makroekonomi inom Eurasian Economic Commission, det verkställande organet för Eurasian Economic Union. Sergej Glazjev är också president Putins ekonomiska rådgivare.
Det är en tydlig skillnad från västerländska fiatvalutor som inte bygger på någon fast substans, annat än att skulder skapas. Med andra ord är västerländska dollarbaserade valutor – som börjar med den amerikanska dollarn själv – ohållbara pyramidesystem som förr eller senare kommer att implodera, eller i bästa fall gradvis kollapsa.
Vad vi bevittnar idag är ett stadigt förfall av västerländska valutor som för närvarande artificiellt stöds av manipulation av räntor, liksom artificiellt orsakad inflation, baserad på artificiellt skapad brist på mat, energi och andra råvaror. Den förevändning som används för sådana brister – helt falskt faktiskt – är kriget mellan Ryssland och Ukraina.
Sådan brist, särskilt livsmedelsbrist och resulterande massvält, har planerats i över tio år och återspeglades redan i Rockefeller-rapporten från 2010. De genomförs nu.
I dagens (västerländska) värld tillverkas eller manipuleras inflation och monetär (o)stabilitet. De används som «kalla krigets» vapen av väst internt, initierade av USA, för att spela ut västerländska valutor mot varandra, och för att försäkra att dollarhegemonin kommer att fortsätta.
I den mån det är möjligt, och särskilt genom det öst-västliga handelsrelaterade ömsesidiga beroendet, främst genom krafthuset Kina, hoppas väst också kunna destabilisera ekonomierna för medlemsstaterna i Shanghai Cooperation Organization (SCO), särskilt Kina.
Värdet av Kinas västerländska valutareserver uppgick i maj 2022 till cirka 3,12 biljoner USA-dollar, varav minst två tredjedelar är i tillgångar i USA-dollar. Med tanke på de kinesiska – amerikanska, liksom västerländska ekonomiers handelsförbindelser, är en kvittblivning av dollarn fortfarande en utmaning för Kina.
The Federal Reserve
Trots prognosmakarnas förväntningar om en halv baspunktsökning, under förevändning att bekämpa inflationen, meddelade FED den 15 juni den största räntehöjningen på 28 år, nämligen en ökning med tre fjärdedelar av en procentenhet – den största höjningen sedan 1994. Det efter en kvartalshöjning i mars och ett halvpunktshopp i maj. Den 5 juli 2022 var FED: s basränta mellan 1,5% och 1,75%.
Detta, sade FED, var ett steg mot att återfå kontrollen över kraftigt ökande konsumentpriser.
Konsumentpriserna steg dock med 8,6 procent jämfört med för ett år sedan. Med andra ord låtsas FED bekämpa en årlig inflation på 8,6% med en räntehöjning på mindre än 2%. Detta är orealistiskt.
Den verkliga orsaken till dessa plötsliga räntehöjningar finns att söka någon annanstans; nämligen den gradvisa men stadiga förlusten av USA-dollarns värde på den globala monetära marknaden. Detta har att göra med ett antal faktorer, bland dem det stadigt vacklande förtroendet för den amerikanska ekonomin, men främst med Washingtons dollarbaserade världsomspännande «sanktioner» av länder som inte handlar i enlighet med USA:s politik, utan istället vill bevara sin politiska och ekonomiska suveränitet.
Stigande räntor förväntas dra investerare till i dollar värderade tillgångar – åtminstone tillfälligt; och därigenom «skjuta upp» kollapsen av den amerikanska dollarhegemonin.
Det globala flödet av USA-dollar står idag för mellan 50% och 60% av alla handelsvalutor i världen. Med detta råder en kvantitativ överlägsenhet. Dessutom ökar räntorna, den amerikanska dollarn kanske kan förlänga sin valutadominans provisoriskt – men dollarns fall och dollarrelaterade och beroende valutor kommer utan tvekan att falla följa.
Resultatet av denna FED-räntehöjning kan redan ses, växelkursen US-dollar mot euro är nästan 1:1, och dollarn rör sig i samma riktning gentemot det brittiska pundet.
De inflationsdrivna prisökningarna återspeglar inte bara stigande kostnader för bensin och dagligvaror, utan också för hyra och flygpriser och för ett brett utbud av tjänster.
Sammantaget stoppar dock inte FED:s räntehöjning, även om den nu är på rekordnivå under de senaste nästan 30 åren, inflationen, som snart väntas gå in i det tvåsiffriga fältet. Klyftan mellan basränta och inflation är för stor. Men det kan ge tillfälligt mer stabilitet till den USA;s dollar.
Kinas yuan
Vad gör Kina för sin valutas – yuanens – stabilitet?
Förutom att Kinas statsråd redan har en valuta baserad på realekonomi och utsikterna är att gå mot råvarubaserad och uppbackad valuta, kom Kinas statsråd i slutet av maj 2022 med ett politiskt paket, inklusive 33 åtgärder som omfattar skatte- och finanspolitik samt politik för investeringar, konsumtion, livsmedels- och energitrygghet, industri- och leveranskedjor och för människors försörjningsmöjligheter. Här är några viktiga punkter i paketet:
- Inom finanssektorn kommer Kina att ytterligare förbättra politiken för återbetalning av krediter för mervärdesskatt och kommer att påskynda sitt finanspolitiska utgiftsschema. Utgivning och utnyttjande av kommunala specialobligationer kommer att påskyndas med en förlängning av tjänsten. Politiken för statliga finansieringsgarantier kommer att aktiveras, och politiken för uppskjutna socialförsäkringspremier och sysselsättningsstöd kommer att förbättras.
- När det gäller penning- och finanspolitik uppmuntrar Kina försenad återbetalning av kapital och räntor på lån för små och medelstora företag, egenföretagare, lastbilschaufförer och personliga bostads- och konsumtionslån som drabbats av COVID-19. Inkluderande lån till mikro- och småföretag kommer att utökas. Reala utlåningsräntor kommer att vara stabila med en liten nedgång, och förbättringar kommer att göras i kapitalmarknadernas finansieringseffektivitet.
- För att stabilisera investeringar och främja konsumtion kommer Kina att påskynda vissa godkända vattenskyddsprojekt och snabba på investeringarna i transportinfrastruktur, fortsätta att bygga underjordiska rörledningar i städer, stabilisera och utöka privata investeringar, främja en sund och standardiserad utveckling av plattformsekonomin och stimulera inköp av bilar och hushållsapparater.
- När det gäller livsmedels- och energitrygghet kommer politiken för en vinstgaranti rörande jordbrukarnas spannmål kommer att intensifieras. Kvalitetskol kommer att produceras samtidigt som säkerhet, miljövänlighet och effektivt utnyttjande säkerställs. Dessutom kommer några större [alternativa] energiprojekt att inledas.
- För att stabilisera industri- och leveranskedjorna kommer Kina att minska kostnaderna för allmännyttiga företag för marknadsenheter, gradvis minska och undanta deras ränta och bidra till att lätta bördan för sektorer och företag som drabbats hårt av pandemin. Företagens återupptagande av arbetet och en smidig transport- och logistikpolitik kommer att optimeras. Mer stöd kommer att ges till logistiknav och företag. Stora utlandsfinansierade projekt kommer att prioriteras för att locka utländska investeringar.
- När det gäller politik som rör människors försörjning, kommer Kina att genomföra stödpolitik för bostadsfonder, stärka sysselsättningen och entreprenörskapet för befolkning på landsbygden som flyttar och för arbetskraft på landsbygden, och åtgärderna för social trygghet kommer att förbättras.
Från en unipolär till en multipolär värld
Framtiden pekar tydligt bort från en västdominerad unipolär värld – eller One World Order (OWO) till en multipolär värld, som kan baseras på några starka ekonomiska «nav», samtidigt som enskilda länders suveränitet bevaras.
Ovanstående politik är att på lång sikt stärka och stabilisera den kinesiska ekonomin – som kommer att stärkas ytterligare genom handel och politisk associering med andra relaterade regionala ekonomier, såsom den Eurasiska Ekonomiska Unionen(EAEU), SCO samt längre fram BRICS+ länderna.
Bland de särskilda socioekonomiska landvinningar som kommer att hålla Kinas och tillhörande valutor och finansiella system stabila och borta från den västerländska bristen och inflationsdrivna ekonomier, är ASEAN + five världens största och mest omfattande frihandelsavtal, Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP).
RCEP är ett frihandelsavtal inom Asien-Stillahavsområdets ASEAN-nationer Brunei, Kambodja, Indonesien, Laos, Malaysia, Myanmar, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam. Handelsavtalet omfattar också fem icke-ASEAN-undertecknare, Australien, Nya Zeeland, Japan, Sydkorea och Kina.
RCEP är världens största frihandelsavtal. Det förhandlades fram under åtta år och trädde i kraft den 1 januari 2022. Enligt en nyligen genomförd studie från FN:s konferens om handel och utveckling (Unctad) omfattar det 30,5 procent av världens BNP. De enda andra blocken som kommer i närheten av det är avtalet mellan USA, Mexiko och Kanada – NAFTA (28 %) och EU (17,9 %).
RCEP förväntas expandera snabbt, eftersom de 15 länderna sannolikt kommer att generera en hela världen omfattande dynamik, samtidigt som de förblir självständiga som ett suveränt block, vilket innebär handel sig emellan och skydd från västerländska influenser.
Blockets handelsvalutor kommer främst att vara yuanen (en digital yuan, främst för internationell handel, förväntas bli startat möjligen så tidigt som senare i år eller början av 2023), men också med lokala valutor – men inte den amerikanska dollarn och andra västerländska valutor som står under dollarns hegemoni.
Ett annat element för att förbättra den östliga finansiella stabiliteten är BRICS-blocket (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika). Tidigare i år ansökte Iran om BRICS-medlemskap. Iran är redan medlem i SCO.
För närvarande representerar BRICS 40 procent av världens befolkning, 25 procent av den globala ekonomin, 18 procent av världshandeln. BRICS är det snabbast växande blocket av länder och bidrar med cirka 50% till världens ekonomiska tillväxt.
Slutligen – men inte minst – finns det sammanhängande Belt and Road Initiative (BRI), som initierades av president Xi Jinping 2013. BRI kallas också den nya sidenvägen, inspirerad av konceptet Sidenväg som etablerades under Han-dynastin för över 2000 år sedan – ett gammalt nätverk av handelsvägar som under århundraden förband Kina med Medelhavet via Eurasien.
I mars 2022 var antalet länder som har anslutit sig till BRI genom att underteckna ett samförståndsavtal (MoU) med Kina 146, plus 32 internationella organisationer. Länderna i BRI är spridda över alla kontinenter: 43 länder ligger i Afrika söder om Sahara.
BRI har flera handelsvägar, inklusive sjöfartsvägar, som förbinder länder med transport och andra infrastrukturkontakter, samt samriskföretag för energiexploatering eller industriella produktionsprocesser, kultur- och utbildningsutbyten – och många fler lands- och regionala förbindelser. Det är «globalisering» med kinesiska egenskaper, där individuella autonomier respekteras.
Detta initiativ går hand i hand med ett annat, Global Development Initiative (GDI), som tillkännagavs av president Xi Jinping vid FN: s generalförsamling år 2021.
GDI kompletterar BRI som en stöd- och samarbetsmekanism för stora internationella finans- och utvecklingsorgan, såsom Syd-Syd-samarbetsfonden, Internationella utvecklingsförbundet (IDA är en del av Världsbanksgruppen), Asiatiska utvecklingsfonden (ADF) och Global Environment Facility (GEF).
Detta östliga, Kina-baserade nätverk av ömsesidigt förbättrade finansiella institutioner, handelsavtal, ekonomisk-politiska tankesmedjor – och mycket mer – skyddar mot västerländska försök att störa och destabilisera dessa östliga blocks finansiella, ekonomiska och monetära mekanismer.
Dessa nätverk representerar också ett fäste för en sund framtid för en från öster ledd socioekonomisk utvecklingsram – en solid bas för en gemensam framtid i FRED för mänskligheten.
Originalens tittel: The Dollar vs. the Yuan: Global Inflation, The Federal Reserve and China’s Measures to Stabilize Her Economy
Oversatt til svensk av Bertil Carlman
