Har nya sidenvägen rätt profil?

2
Anders Romelsjö

Av Anders Romelsjö

Årets kanske viktigaste politiskt-ekonomiska möte ägde rum i helgen 13.-14.5.2017 i Beijing. I toppmötet deltog 29 statschefer och observatörer från många andra länder.

DN skrev 14/5 ”Kinas högste ledare Xi Jinping lovade på ett toppmöte på söndagen 124 miljarder dollar till den nya ”frihandels- och fredssatsningen” som ska etablera Kina som det nya globala ledarlandet, efter att USA:s president Donald Trump gått in för att säga upp frihandelsavtal och lanserat sin ”USA först”-politik. Kina har lanserat det som kallas för den nya Sidenvägen för att öka handelsutbytet mellan Asien, Afrika och Europa. Planerna sockras med miljarder av dollar i infrastruktursatsningar på främst kommunikationer. Tanken är att bygga ”handelskorridorer” mellan kontinenterna, både på land och till sjöss. Det handlar om landsvägs-, järnvägs- och sjötransporter. Järnvägar byggs i många länder, och i enorm takt. På ett toppmöte i Peking i Kina på söndagen, med företrädare och ledare från hela världen, sade Xi Jinping att syftet var att bygga en ”öppen plattform av samarbete för att upprätthålla och växa världsekonomin”, skriver Reuters.” DN
Kina Nya Sidenvägen 170515-kinasidenvagen-465065-se-gp-1-jpg
Kommentarerna är positiva från många ”The British chancellor, Philip Hammond, said: “I commend President Xi … for setting in train such a bold and visionary project. This initiative is truly ground-breaking in the scale of its ambition, spanning more than 65 countries, across four continents, with the potential to raise the living standards of 70% of the global population.” The Guardian 14/5

Det är väldigt tydligt att Kina lägger väldigt mycket kraft på det här och har väldigt höga ambitioner. Och intresset är stort från många länder, säger infrastrukturminister Anna Johansson (S), som deltog under mötets första dag. Jag har fört fram att vi i grunden är positiva till initiativet, men att det är viktigt att det sker på ett sätt som främjar hållbarhet, att upphandlingar sker med transparens och att arbetstagarnas rättigheter beaktas. Göteborgsposten

Men det finns också kritiker ”Privately, western diplomats voice concerns about China’s true intentions and how much involvement non-Chinese companies will be allowed to have in Belt and Road projects. Only one G7 leader, the Italian prime minister Paolo Gentiloni, is in Beijing for Xi’s summit. India, the plan’s most vocal critic, cautioned China against pursuing projects that would create an “unsustainable debt burden for communities”, damage the environment or infringe upon other countries’ sovereignty. Such initiatives “must be based on universally recognised international norms, good governance, rule of law, openness, transparency and equality”, it said. Beijing hit back at critics .. The Belt and Road initiative was “not and will never be neocolonialism by stealth”, Xinhua argued in a commentary.
“China harbours no intention to control or threaten any other nation. China needs no puppet states,” describing the summit as a chance not “to assert a new hegemony, but an opportunity to bring an old one to an end”.
The Guardian 14/5

Indiens regering har tackat nej till toppmötet. Initiativet har redan fått konkreta effekter för landet. Sidenvägen-pengar flödar till Gwadar, en jättelik hamn i Indiens inte så goda granne Pakistan som Kina tänker sig att fyra procent av all fysisk världshandel ska gå igenom. SvD
Kommentar: Både Kina och Indien är med i BRICS. De samarbetar, men är också konkurrenter. Nu satsar Kina en hel del på Pakistan, som Indien ofta har problematiska relationer till.
kina-balkan-jernbane

Järnvägen Kina-Balkan – del av Nya Sidenvägen
Gamla och nya Sidenvägen. Uppgifterna finns i SvD Och GP och synes vara en acceptabel summering.
Rutterna som sedermera blivit kända som den gamla Sidenvägen var handelsleder västerut från Kina, troligen etablerade ungefär 1 000 år före vår tideräknings början.
En av karavanlederna gick till Indien, en annan till nuvarande Istanbul i Turkiet.
Sidenvägarna slogs ut först kring år 1500, då sjövägen runt Afrika effektiviserade transporterna.
Kommentar: Jan Myrdal och Gun Kessle gav ut en mycket intressant och lärorik bok om den gamla Sidenvägen

Exempel på Sidenvägensatsningar
Järnvägar: Sammanlagt 51 rälsförbindelser mellan europeiska städer som Madrid, London och Duisburg och kinesiska metropoler. Godstågen är dubbelt så snabba som fraktfartyg och mycket billigare än flygtransporter.
Kina bygger också linjer söderut, till Laos och Thailand.
En vision är att det en dag ska gå snabba persontåg London–Bangkok som ska ta högst två dygn.

Hamnar:
Turkiet: Kumport, väster om Istanbul, har köpts av statliga kinesiska bolag.
Pakistan: Gwadar vid Arabiska sjön förbinds landvägen med Kashgar i kinesiska Xinjiang. Gwadar får också en ny internationell flygplats.
Industriområden:
Malaysia: I Kuantan ska stål, aluminium och palmolja hanteras i stor skala.
Vitryssland: Sedan 2014 pågår bygget av Kinas största industriområde utomlands, i Minskområdet.
Kommentar: Statens starka roll i Kina Statskapitalism, och Kinas stora handelsöverskott tillåter denna planmässiga satsning som USA knappast skulle kunna ta sig an.

Kinas ekonomiska utveckling – några axplock.

För ett par år sedan tog Kina initiativ till ”Asia investment infrastructure bank” (AIIB), som är en ny gigantisk investeringsbank lik Världsbanken. ,
Pengar ska investeras i vägar, broar och annan infrastruktur i Asien. Nästan 60 länder har hittills gått med, däribland Sverige, men USA står utanför. Financial Times räknar med att banken får 25 nya medlemmar i år, däribland Kanada.Financial Times

Utvecklingsbanken har ett startkapital på 100 miljarder dollar och en utvecklingsfond med samma belopp. Dessa chefspositioner ska rotera mellan länderna. Därmed har en viktig konkurrent uppkommit till Världsbanken (WB) och IMF, där USA har ett dominerande inflytande som bl.a. enda stat med vetorätt. Det är väl känt att WB och IMF är viktiga redskap för USA:s ekonomiska politik. Samarbetet mellan WB, IMF och USA:s finansdepartement (som ligger nära varandra i Washington) kallas ”Washington consensus”.. Se boken ”USA som världspolis”, kapitel 6.2

Valutafrågor. I september 2012 upplyste Kina att alla banksystem och handelssystem kunde utföra all kinesisk handel med Kinas valuta renminbi. Ryssland förklarade genast att de skulle göra sådana affärer i renminbi. I det helt olagliga kriget mot Ryssland av USA och EU med sanktioner drabbas och försvagas rubeln. Detta kan medföra att Ryssland satsar än mer på att undvika dollar i internationell handel, och än mer aktivt söker sig till renminbi. I mars 2014 undertecknade Angela Merkel och Kinas president Xi Jinping ett avtal som gör Frankfurt till internationellt centrum för handel med renminbi. Västs ekonomiska sanktioner mot Ryssland kommer sannolikt att medföra en försvagning, i bästa fall en markant försvagning av dollarns ställning som internationellt dominerande betalningsmedel.
•Kina och Japan har bestämt sig för att använda sina egna valutor i stället för dollar i sin handel.
•Detsamma gäller för Kina och Syd-korea, som är världens sjunde största exportland, samt Kina och Malaysia.
•Kina ska betala de arabiska emiraterna för olja i sin valuta.
•BRICS-länderna kommer att använda egna valutor i handeln.
•Kina har avtalat med de två största finanscentra i Europa (London och Frankfurt) att använda sin valuta yuan renminbi.
•Kina använder sitt enorma dollaröverskott för investeringar i hela världen, inklusive i USA. Då minskar risken med dollar och Kina skaffar sig kontroll över gruvor, råvaror, fabriker och teknologi i stället.
* Kina och Ryssland tog ännu ett viktigt steg mot oberoende från dollarn som internationell valuta då Industrial and Commercial Bank of China (ICBC) 23/3 öppnade en bank i Moskva för handel med yuan renminbi.
ICBC är världens största bolag enligt Forbes 2000. I topp tio finns fyra kinesiska banker och det är troligt att de går samma väg, vilket försvagar dollarns ställning som reservvaluta. Pål Steigan 25/3 2017
Kina och Ryssland lämnar dollarobligationer och investerar i guld. Kina är världens största guldproducent följt av Australien och Ryssland.
Dessutom finns farhågor att banken inte kommer att ta hänsyn till mänskliga rättigheter och miljöeffekter när banken investerar i stora projekt som flygplatser, järnvägsnät och broar. (Kommentar: WB:s och IMF:s ”hänsyn” kan studeras i Grekland och Ukraina).

Enligt beräkningar IMF, gick Kina förbi USA och blev världens största ekonomi redan för ett par år sedan. Man har då gjort beräkning utifrån köpkraftsjusterad BNP-paritet (=likhet), PPP. Enligt Wikipedia ligger Kina först, följt av EU och sedan USA. Räknat i absoluta belopp väntas Kina passera USA omkring år 2020, med BNP på 27 000 miljarder mot 22 000 miljarder dollar.

Kina har fört 650 miljoner människor ut ur fattigdom som den vanligen definieras. Kina svarar för nästan hela minskningen av fattigdomen i världen, fast hundratals miljoner är fortfarande fattiga i landet. Och Kinas BNP per invånare är bara hälften av Ungerns och en fjärdedel av Sverige.

Denna bild från Financial Times visar världens största ekonomier efter köpskraftsjusterad BNP (PP). Man ser att 4 av 5 länder i BRICS är med, liksom Indonesien som kanske kommer att ansluta sig.

Steigan de-nye-topp-ti-økonomiene
Financial Times har bearbetat uppgifterna från IMF i figuren nedan. Bilden nedan visar den stora förskjutningen från G7 till E7 (Emerging countries)

Steigan gdp-g7-vs-emerging-7

På flera områden ligger Kina före USA.

*Biltillverkning. Kina producerar 23 % av alla bilar i världen, nästan dubbelt så många som USA. År 2000 producerade Kina en femtedel av antalet bilar som Japan tillverkade, medan Kina år 2012 tillverkade dubbelt så många bilar som Japan.

* Hamnar. Av världens tio största hamnar ligger sju i Kina och ingen i USA

* Höghastighetståg. Räknat efter antal kilometer räls ligger 64 % av höghastighetsspåren i Kina. USA finns ej med i konkurrensen.

Kina går förbi USA inom teknik och vetenskap?
Många tror att kineserna bara kopierar Väst och bara producerar billiga industriprodukter. Men Kina håller på att utvecklas till ett högteknologiskt land och håller på att bli en ledande stat inom teknologi och vetenskap. En erkänd och ofta använd metod vid jämförelser är antalet publicerade vetenskapliga artiklar. År 2000 publicerade Kina 45.558 sådana artiklar och kom på sjätte plats i världen. USA ledde med 332.992 artiklar. År 2013 låg Kina på andra plats med 425.667 artiklar medan USA hade 563.992 artiklar. (Källa:SCImago Journal & Country Rank.)
Steigan akademiske-artikler-tabell

Kommentar: Är Nya Sidenvägen något som genuint kommer många andra länder till godo, eller blir det som Världsbanken, IMF, TTIP – ett redskap för imperialistisk stormakt? Tiden får utvisa detta. Skillnader är tydliga.

intressant.se, , , , , , ,, , , , , ,

KampanjeStøtt oss

2 KOMMENTARER

  1. Detta är en minst sagt återhållen rapport om den världsrevolution Tredje världen kämpat för ända sedan kampen mot kolonialismen. Bidragande till den färgen på rapporten är citaten från Västmedia som hysteriskt försöker behålla den imperialistiska globaliseringen av världen. De högst allvarliga hoten från Väst att nu använda kärnvapen (se tidigare inlägg på denna blogg) borde visa för alla att Väst nu spelar med sina sista kort.
    Konferensen i Beijing för att bygga Nya sidenvägen är ett historiskt skifte i världsordningen som inrättar ett nytt system av samarbete i världen byggd utan Västvärldens anspråk på rätt till dominans och regimförändringskrig. Det samlar mänskligheten i stället runt gemensamma mål att utrota världssvälten och lyfta hela världen ur fattigdomen. Siktet är att lyfta mänskligheten genom att sätta kreativiteten och ny teknik i centrum för utvecklingspolitiken. Rymdutforskningen har valts ut som en samlingspunkt just för att mänskligheten där är så totalt beroende av sin mest mänskliga förmåga: kreativiteten, optimismen och den oändliga utvecklingspotentialen.
    En av initiativtagarna till denna politik (från 1990) är just Helga Zepp-LaRouche som på plats i sidokonferensen för thinktanks och även på kinesisk TV prime time beskrev det paradigmskifte i världspolitiken som konferensen innebar. Läs hennes tal här:
    https://larouchepac.com/20170516/helga-zepp-larouche-participates-beijing-belt-and-road-forum-international-cooperation

LEGG IGJEN EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here