Fidel Castros liv är för evigt förknippat med Kubas historia sedan omkring 60 år. Allt ifrån revolutionen, CIA-stödda försöket till invasion i Grisbukten på Kuba i början av 1960-talet, missilkrisen mellan USA och Sovjetunionen 1962.
Kuba har trots sin relativa fattigdom främst pga blockaden uppnått väldiga framsteg på viktiga områden, och även hjälpt andra länder. Spädbarnsdödligheten är lägre än i USA exempelvis.
* Kubas barnadödlighet nådde 2013 en rekordlåg nivå: 4,2 barn av 1 000 födda. Snittet för regionen ligger kvar på 30 [Haiti 50,9, USA 5,9]*. Den rika delstaten Florida nådde också rekordlåg nivå förra året; bara det att den ligger 30 % över Kubas!
* Mödradödligheten har sjunkit och den förväntade livslängden på 77,9 år matchar industriländernas.
* Läkartätheten i Kuba är en läkare på 197 kubaner, en av världens högsta [Sverige har en läkare på 258 invånare]*. Detta inkluderar inte de 40 000 (!) kubanska läkare som tjänstgör utomlands i 70 länder.
* Utbildning och hälsovård är intakt; av en befolkning på 11 miljoner förväntas närmare 2 miljoner elever från förskola t.o.m. universitetsnivå vara inskrivna i år. Åttio miljoner läkar- och 22 miljoner tandläkarbesök förutses. Allt detta är helt gratis!
* FN:s program Human Development rankar Kuba på 59:e plats av 187 länder. Unescos Global Monitoring Report, ”Utbildning för alla”, rankade 2011 Kuba som nr 14 i världen.
* FN konstaterar också att Kuba är enda landet i Latinamerika där under- och felnäring bland barn inte förekommer.
* Kostnader för sjukvård utgjorde 22 procent av Kubas statsbudget 2013, utbildning 27 procent. Kubas totala budgetandel för sociala ändamål är 54 procent, bland de högsta i världen.
* Endast 30 länder delar Kubas arbetslöshet på under fem procent.
* Kubas omställning till ekologisk hållbarhet hade inte varit möjlig utan revolutionens seger.
Internationellt bistånd
Kubas internationella hälsobistånd har pågått sedan revolutionen 1959 och under åren har man har skickat ut inte mindre än ett hundra tusen hälsoarbetare till katastrofområden och fattiga samhällen utan fungerande sjukvård. Trots att landet motarbetas och förtalas och trots att man själva lider brist på både medicinsk utrustning och läkemedel (delvis på grund av den US-amerikanska handelsblockad som Sverige i praktiken deltar i) fortsätter man sin självpåtagna, humanitära insats.
Världshälsoorganisationen WHO har gång på gång lovordat Kubas egen hälsovård och dess internationella bistånd och självaste FN-chefen framhöll Kuba som en förebild (”role-model”) på hälsoområdet och prisade ännu en gång landets insatser i den just nu pågående kampen mot Ebolaepidemin, där Kuba ställde upp med femhundra läkare för att stoppa Ebolaepidemin. Sverige ska skicka tio och USA ingriper med militärer som ska bedriva sjukvård.
Faktum är att Kubas arbete t.ex. i Haiti under många år mångdubbelt har överträffat dem från alla andra länder liksom från internationella organisationer som Läkare utan gränser och Röda Korset. Haitis egna politiska ledare har tillkännagivit sin stora tacksamhet inför omvärlden, men media i väst inbegripet vår public service har, som vanligt, förtigit detta.
Just nu arbetar inte mindre än femtiotusen kubanska hälsoarbetare i Afrika, Latinamerika och Asien. Kubanska läkarlag var snabbt på plats i Sri Lanka efter tsunamin.
Blockaden
I december 2014 erkände USA Kuba men blockaden kvarstår. USA:s blockad kvarstår
Kuba-experten Zoltan Tiroler skriver i mail till mig kvällen 17/12 2014 ”Sammanfattningsvis: det är positiva steg som skapar förutsättningar för att gå vidare. Men de stora hindren återstår: framförallt USAs blockad, men också USAs ockupation av Guantanamobukten, USAs undergrävande verksamhet och inblandning i Kubas interna affärer för att få till ett regimskifte.” USA har erkänt Kuba, men när ska blockaden upphöra?
Kubas president Raoul Castro sa då USA erkände Kuba ”This does not mean that the main problem is solved. The economic,commercial and financial blockade that causes enormous human and economic damage to our country must cease.” I Prensa Latina.
USA har i drygt ett halvt sekel utsatt Kuba för en blockad, som enligt internationell rätt är att betrakta som folkmord. Den har kostat Kuba mångmiljardbelopp och åtskilliga människoliv. Blockaden är den enskilt största anledningen till att Kuba är fattigt. Men den har inte uppnått sitt mål att ”framkalla svält och desperation” hos den kubanska befolkningen så att den störtar sin regering.
Lite lättnader och hårda skärpningar under Obama
Obama införde i början på sin första mandatperiod vissa lättnader i resandet, men har å andra sidan kraftigt skärpt den ekonomiska krigföringen till oanade höjder. Snart vågar inga banker ha med Kuba att göra då USA bötfällt bank efter med hundratals miljoner dollar.
USA isolerat internationellt
Vid Mandelas begravning undrade inte en enda av alla de svenska journalisterna hur det kom sig att Kubas president fick tala, som en av endast fem icke-afrikanska statschefer. Närmare 100 fanns på plats, men bara Kina, USA, Brasilien, Indien och så lilla Kuba fick den äran. Inte blev det sämre av att Raul Castro introducerades av ANC med följande ord: ”Vi kommer nu att få höra ett tal från en liten ö, en ö vars folk befriade oss…Kubas folk.” Ingen journalistisk nyfikenhet här inte; det är tabu när det gäller Kuba. Istället framställde svenska medier lydigt minnesceremonin över Mandela som vore det hela en hyllning till apartheids uppbackare, USA och dess ledare Obama.
Speakerns ord och Kubas framträdande närvaro, berodde på Kubas avgörande insatser i befrielsen av hela södra Afrika, främst under 1970- och 80-talen. Men Kubas närvaro i Afrika går tillbaka längre än så.Under efterkrigstiden var det supermakterna, och främst USA, förbehållet att militärt intervenera i andra stater. Då alltid för egna intressen och nästan alltid i strid med folkmajoritetens vilja. Lilla Kuba bröt de storas ”privilegium” och spelade en avgörande roll tusentals kilometer hemifrån.
Kubas internationalism
En av Kubas första insatser internationellt efter revolutionens seger 1959 var att skicka läkare till Algeriet, som kämpade för sin självständighet från Frankrike. Och förbindelserna med Afrika utvecklades snabbt. Redan 1962 togs de första kontakterna med MPLA, Angolas befrielserörelse som slogs mot Portugals kolonialvälde. Che Guevara stred i Kongo i mitten på 60-talet. I många av de strider som krävdes för frihet deltog kubaner på olika sätt.
FN:s Generalförsamling har år efter år så gott som enhälligt röstar mot USA (och Israel) vad gäller blockaden. EU nyligen har bett Kuba om förhandlingar, då EU inte kommit någonstans i försöken att ändra Kubas statsskick genom sin ”gemensamma ståndpunkt” som varat i 27 år. (Och där Sverige varit sorgligt pådrivande).
Det fanns före erkännandet allt starkare kraven i USA på ett slut på en politik som också drabbar USA. Till viss del rör det stormaktens förhållande till Latinamerika, som enigt kräver ett slut på blockaden och USAs politik att isolera ön. Vid de Karibiska och Latinamerikanska staternas toppmöte nyligen i Havanna, slöt alla statschefer upp bakom Kuba. Det föranledde USA att tala om ”förräderi”. (Om detta historiska toppmöte, med 32 av regionens 33 statschefer närvarande, skrev svenska media ingenting).
Allt högljuddare krav i USA på en ändring
· Alltfler kongressledamöter besöker Kuba och de ser möjligheter till lukrativa affärer och deklarerar att det är dags att byta en misslyckad politik.
· Affärsmän går miste om affärer och patienter går miste om bot och lindring. Kuba är en framstående nation inom bioteknik och har mediciner mot flera sjukdomar där USA inte har några motsvarigheter. Det gäller vissa former av cancer, diabetes och hjärnhinneinflammation. På grund av blockaden får ingen importera dessa mediciner till USA. Sedan hjälper det inte att läkar- och patientorganisationer i USA protesterar mot förbudet.
Förutom Kuba-amerikaner får numera USA-medborgare besöka Kuba på akademiskt utbyte eller studiebesök, om de lyckas få tillstånd av sin regering. Tanken är att de ska påverka kubanerna till att vilja ha det som i USA. Nu har effekten snarare blivit den motsatta; den överväldigande majoriteten av besökarna är betydligt mer positiva till Kuba efter besöket där än innan.
Brister i mänskliga rättigheter?
Här finns en omfattande kritik, inte minst från USA som har en stenhård, täckande kontroll över sina medborgare via NSA, med Obama som förföljer visselblåsare mer än någon annan president, som kastar Manning i fängelse för viktiga avslöjanden och som hotar Assange och Snowden med långa fängelsestraff. CIA har hela tiden sökt försvaga Kuba. Många mordförsök mot Castro är redovisade. För sådant och för spioneri har kubaner fängslats Kuba är en socialistisk stat med viss kapitalism. Det pågår från USA en väldig propaganda mot Kuba.
Jag utgår från att det finns brister i de mänskliga rättigheterna i Kuba, liksom i USA. Någon objektiv jämförande granskning känner jag inte till.
i Andra om: Kuba, Afrika,Angola, Sydafrika, Massmedia, USA, Politik, Castro, Mandela internationalism solidaritet