Wenhua Zongheng (文化纵横) 1a

Vad är nu detta? Om man via Google översätt får det på norska, så blir det kort och gott ’Kulturelt aspekt’. 文 betyder ’kunst’, 化 ’endring’, 纵 ’vertikal’och 横 betyder ’ved siden av’. Tidskriften Wenhua Zongheng, ja det handlar alltså om en tidskrift, beskriver det så här: «På kinesisk betyr ordet ‘Wenhua’ (文化) ‘kultur’ så vel som ‘sivilisasjon’, mens ‘Zongheng’ (纵横) bokstavelig talt betyr ‘vertikaler og horisontalere’, men henviser også til strategene som bidro til å forene Kina først, for omtrent 2000 år siden, gjennom diplomati og allianser. Det er umulig å oversette tidsskriftets tittel til engelsk (norsk), samtidig som den beholder dens historiske betydning og implikasjon. Derfor har vi valgt å beholde pinyin-romaniseringen av tittelen for å minne leserne våre på: Kina har en kompleks historie og kultur som er utfordrende å oversette og navigere i, og dette prosjektet søker å bygge bro over denne forståelsen». Nu har vi också en närmare förklaring till vad tidskriften menar sig vara: ’et prosjekt for å bygge broer’.

Bakgrunden till att tidningen nu kommer ut på engelska är denna: «WENHUA ZONGHENG er et ledende tidsskrift for moderne politisk og kulturell tenkning i Kina. Tidsskriftet ble grunnlagt i 2008, og publiserer utgaver annenhver måned, med artikler fra et bredt spekter av intellektuelle over hele landet og bygger en plattform for diskusjon om ulike ideologiske posisjoner og verdier i Kinas intellektuelle samfunn. Publikasjonen er en viktig referanse for debatter og utviklinger i kinesisk tankegang, om saker som spenner fra Kinas eldgamle historie og tradisjonelle kultur, til dets nåværende sosialistiske praksiser og innovasjoner, fra de viktige kulturelle trendene i det moderne kinesiske sosiale livet, til kinesiske synspunkter og analyser av verden i dag. Tricontinental: Institute for Social Research og Dongsheng har inngått samarbeid med Wenhua Zongheng for å publisere en internasjonal utgave av tidsskriftet, som gir ut fire utgaver per år med et utvalg artikler som har spesiell relevans for det Globale Sør.»

(Som en parentes kan nämnas, att man kan prenumerera på Dongsheng som nyhetsbrev, dongshengnews. Brev nummer 169 för 2023 innehöll bland annat sången «Chinese Herbal Handbook» (本草纲目), utförd av Jay Chou. Sången sägs räkna upp 16 av de vanligaste växtmedicinerna i traditionell kinesisk medicin. Dock verkar förpackningen av sången varken tillhöra den norska, svenska eller kinesiska civilisationens mer vanliga former. Brev nummer 160 länkade också till en kinesisk rockmusiker, Cui Jian. En jamsession på 18 minuter som kallas the Tiny Desk, innehåller bland annat en låt som påminner mycket om det, som den norska samesångerskan Mari Boine gör, till exempel Idjagiedas.)

Tidskriftsredaktionen för Wenhua Zongheng är: Tings Chak, Jojo Hu, Jeff Xiong, Vijay Prashad och Ajit Singh. Tidskriften kommer ut på engelska, spanska och portugisiska. Om du vill läsa den, är PDF-format lämpligt. Första numret kom i mars 2023, och är på 56 sidor fördelat på fyra artiklar. 

«Det första numret av den internationella upplagan av Wenhua Zongheng analyserar tillståndet i världen mitt i stigande globala spänningar, med tre essäer som utforskar de globala konsekvenserna av kriget i Ukraina, bedömer den historiska banan för relationerna mellan Kina och västvärlden och utvärderar metoder för att bygga ett nytt globalt system. »

Numret inleds med Vijay Prashads ledare ’Mot en konversation mellan civilisationer’. Här följer en något avkortad version av denna.

Mot en konversation mellan civilisationer

«I en tid av ökande internationella spänningar, har det blivit allt svårare att föra förnuftiga diskussioner om tillståndet i världen. Den nuvarande miljön, med global instabilitet och konflikt, har vuxit fram under de senaste femton åren. Detta har drivits fram av å ena sidan den växande svagheten hos de viktigaste nordatlantiska staterna, ledda av USA – som vi kallar Väst – och å andra sidan de stora utvecklingsländernas ökande anspråk, exemplifierade av BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika). Denna grupp av stater har, tillsammans med flera andra, skapat de materiella förutsättningarna för sina egna utvecklingsagendor, bland annat för nästa generations teknik. Det är en sektor som västerländska stater och företag tidigare hade monopol på genom Världshandelsorganisationens system för immateriella rättigheter. Vid sidan av BRICS förebådar byggandet av regionala handels- och utvecklingsprojekt i Afrika, Asien och Latinamerika, som inte kontrolleras av väststaterna eller västdominerade institutioner – inklusive Shanghai Cooperation Organisation (2001), Belt and Road Initiative (2013), Community of Latin American and Caribbean States (2011) och Regional Comprehensive Economic Partnership (2022) – framväxten av en ny internationell ekonomisk ordning.

Sedan den globala finanskrisen 2007–08 har USA och dess nordatlantiska allierade blivit akut medvetna om att deras hegemoniska status i världen har försämrats. Denna nedgång är en konsekvens av tre huvudformer av överskridanden: för det första, militär överdrift genom både enorma militära utgifter och krigföring; för det andra, finansiella övertramp som orsakas av det skenande slöseriet med socialt välstånd i den improduktiva finanssektorn tillsammans med det utbredda införandet av sanktioner, dollarhegemoni och kontroll av internationella finansiella mekanismer (såsom Swift); och, för det tredje, ekonomiska övertramp, på grund av investeringar och skattestrejker från en liten del av världens befolkning, en liten del som enbart är fixerad vid att fylla sina redan enorma privata kassakistor. Denna överdrift har lett till bräckligheten hos de västerländska staterna, som är mindre kapabla att utöva sin auktoritet runt om i världen. Som en reaktion på sin egen svaghet, och den nya utvecklingen i det Globala Syd, har USA lett sina allierade i att inleda en omfattande påtryckningskampanj mot vad de anser vara sina «närmaste rivaler», nämligen Kina och Ryssland. Denna fientliga utrikespolitik, som inkluderar handelskrig, ensidiga sanktioner, aggressiv diplomati och militära operationer, är nu allmänt känd som det nya kalla kriget.

Utöver dessa konkreta åtgärder är informationskrigföring en central del av det nya kalla kriget. I dagens västerländska samhällen attackeras varje försök att främja en balanserad och förnuftig konversation om Kina och Ryssland, eller för den delen om de ledande staterna i utvecklingsländerna. De attackeras obevekligt av statliga, företags- och medieinstitutioner som desinformation, propaganda och utländsk inblandning. Till och med etablerade fakta, för att inte tala om alternativa perspektiv, behandlas som tvistefrågor. Följaktligen har det blivit praktiskt taget omöjligt att delta i konstruktiva diskussioner om den förändrade världsordningen, de nya handels- och utvecklingsregimerna eller de brådskande frågor som kräver globalt samarbete, såsom klimatförändringar, fattigdom och ojämlikhet, utan att bli avfärdad. I detta sammanhang har dialogen mellan intellektuella i länder som Kina och deras motsvarigheter i Väst brutit samman. På samma sätt har dialogen mellan intellektuella i länderna i det Globala Syd och Kina också hämmats av det nya kalla kriget, som har ansträngt de redan svaga kommunikationskanalerna i utvecklingsländerna. Som ett resultat av detta är det konceptuella landskapet, referensramarna och de viktigaste debatterna, som äger rum i Kina, nästan helt okända utanför landet, vilket gör det mycket svårt att föra rationella diskussioner mellan länderna.

Det nya kalla kriget har lett till en enorm ökning av sinofobi och antiasiatisk rasism i västvärlden, ofta påhejad av politiska ledare. Ökningen av sinofobi har fördjupat bristen på genuint engagemang hos västerländska intellektuella med samtida kinesiska perspektiv, diskussioner och debatter. Och på grund av den enorma kraften i västerländska informationsflöden runt om i världen, har dessa avvisande attityder också vuxit i många utvecklingsländer. Även om det finns ett ökande antal internationella studenter i Kina, tenderar dessa studenter att studera tekniska ämnen och fokuserar i allmänhet inte på eller deltar i de bredare politiska diskussionerna inom och om Kina.

I det nuvarande globala klimatet av konflikt och splittring är det viktigt att utveckla kommunikationslinjer och uppmuntra utbyte mellan Kina, västvärlden och utvecklingsländerna. Spännvidden av politiskt tänkande och diskurs i Kina är enorm, och sträcker sig från en mängd olika marxistiska tillvägagångssätt till nyliberalismens ivriga förespråkande, från djupa historiska undersökningar av den kinesiska civilisationen till de djupa brunnar av patriotiskt tänkande som har vuxit under den senaste perioden. Dessa intellektuella trender är långt ifrån statiska, utan har utvecklats över tid och interagerar med varandra. En rik variation av marxistiskt tänkande, från maoism till kreativ marxism, har vuxit fram i Kina. Även om alla dessa trender fokuserar på socialistiska teorier, historia och experiment, har varje trend utvecklat en distinkt tankeskola med sin egen interna diskurs, såväl som debatter med andra traditioner. Samtidigt är det patriotiska tänkandets landskap mycket mer eklektiskt (stilblandande), med vissa tendenser som överlappar med marxistiska trender, vilket är förståeligt med tanke på kopplingarna mellan marxism och nationell frigörelse. Andra är närmare att erbjuda kulturpåverkade förklaringar till Kinas utvecklingsframsteg. Denna mångfald av tankar återspeglas inte i externa förståelser eller representationer av Kina – inte ens i den vetenskapliga litteraturen – som i stället till stor del reproducerar det nya kalla krigets hållningar.

För att bidra till utvecklingen av en bättre förståelse för och engagemang i det tänkande och de diskussioner som äger rum i Kina, har Tricontinental: Institute for Social Research och Dongsheng samarbetat med Wenhua Zongheng, en ledande tidskrift för samtida kinesiskt politiskt och kulturellt tänkande……för att dela viktiga perspektiv från det globala syd med en kinesisk publik och berika den internationella dialogen och förståelsen. I stället för den globala splittring som det nya kalla kriget har lett till är vårt uppdrag att lära av varandra för en värld av samarbete snarare än konfrontation.»

Tanken är att framöver översätta artiklar från tidskriften, och lägga ut dem på steigan.no.