Häv sanktionerna och rädda liv

0
Skjermdump fra PressTV

I Iran har över 1.800 personer dött till följd av coronaviruset. Trots det allvarliga läget vägrar USA häva de sanktioner som slår mot Irans sjukvård och hindrar import av mediciner. Syrien står inför ett liknande hot.

Patrik Paulov

Av Patrik Paulov.


Denne artikkelen ble først publisert i Proletären.


Iran är ett av de länder som drabbats hårdast av coronapandemin. Siffrorna över antalet smittade och döda stiger snabbt. 

Sjukvården i Iran hade stora problem redan innan det nya viruset slog till och gjorde tiotusentals sjuka. Två år av ekonomiskt strupgrepp har satt djupa spår.

Kort efter att Donald Trump i januari 2018 installerat sig i Vita huset drog sig USA ur det av Barack Obama initierade kärnenergiavtalet. Förhandlingslinjen visavi Iran byttes mot konfrontation.

I maj samma år sattes bestraffningspolitiken i verket. USA:s utrikesminister Mike Pompeo förklarade att Iran skulle utsättas för ”de hårdaste sanktionerna i historien”, om inte iranierna underkastade sig USA:s krav och slutade stödja Syriens regering och grupper som Hizbollah i Libanon och Huthirörelsen i Jemen.

Enligt Pompeo skulle iranierna få kämpa för att över huvud taget hålla sin ekonomi vid liv.

Det var inte tomma ord. De i flera omgångar skärpta sanktionerna har fått ödesdigra konsekvenser för Irans exportinkomster och handel med omvärlden.

I coronakrisens spår vädjade Irans president Hassan Rouhani förra veckan om att sanktionerna skulle upphävas. Svaret från Trumpadministrationens Iransändebud Brian Hook var oförsonligt. 

Planering eller kaos – så hanterar olika länder coronaepidemin

”Vår politik för maximala påtryckningar mot regimen ligger fast”, sade Hook och påstod att sanktionerna inte alls hindrar nödhjälp och mediciner att nå landet.

Det sistnämnda är inte sant, och det vet naturligtvis också de styrande i Washington.

Redan i november 2018 rapporterade New York Times att sanktionerna resulterat i brist på bland annat insulin och cancermediciner. ”Bankerna är så rädda för sanktionerna att de inte vill ha något med Iran att göra”, förklarade Frankrikes FN-ambassadör Gérard Araud.

Många banker och företag valde då och väljer fortfarande att undvika Iran helt och hållet. De vågar inte ens handla med icke sanktionsbelagda varor, eftersom de inte vill riskera att USA stämplar dem som sanktionsbrytare.

Att USA i den aktuella nödsituationen vägrar att häva sanktionerna mot Iran kan få fruktansvärda konsekvenser. Smittade iranier blir lidande när det saknas möjlighet att erbjuda dem vård.

Samma situation hotar Syrien om eller snarare när coronaviruset får fäste i landet. Innan 2011 höll det syriska sjukvårdssystemet västeuropeisk standard. Nio år senare har vården drabbats hårt av krig och terrorism, men också av ekonomiska sanktioner från USA och EU.

Så lyckades Kina stoppa coronaviruset

Precis som i Iran råder i Syrien brist på mediciner. På sjukhusen står dialysmaskiner och annan medicinsk utrustning oanvänd på grund av att man inte kan importera reservdelar. Ett företag som säljer varor till Syrien som innehåller minst 10 procent amerikanska komponenter riskerar att bötfällas av USA.

Också Syrien har vädjat till västvärlden att hjälpa landet att möta coronakrisen genom att häva sanktionerna. Men det finns inget som tyder på att makthavarna i Washington och Bryssel tänker sätta humanismen före de storpolitiska intressena.

Men Sverige skulle kunna göra en viktig insats för att rädda liv. Alla beslut om EU-sanktioner måste tas enhälligt. När frågan om en förlängning av EU:s sanktioner mot Syrien tas upp i EU:s utrikesråd senare i vår så skulle utrikesminister Ann Linde kunna rösta nej och därmed upphäva sanktionerna.

Att göra så skulle inte bara vara en viktig insats till stöd för det syriska folket. Det skulle också vara en tydlig signal till USA om att det är dags att sluta använda det dödliga sanktionsvapnet för att försöka knäcka Iran, Syrien, Venezuela, Kuba och andra länder som supermakten vill få kontroll över.

Kubanska läkare till coronakrisens Italien


Du kan abonnere på steigan.no her. Det koster ingenting.

Men hvis du vil være med på å opprettholde og styrke vår kritiske og uavhengige journalistikk, kan du også gjøre det:

Vipps: 116916.

Eller du kan betale inn på Mot Dags støttekonto: 9001 30 89050 – eller gå inn på vår betalingsordning.

KampanjeStøtt oss

Start diskusjonen på forum.steigan.no