Stilla dagar i Clichy

2
Bønn på gata foran rådhuset i Clichy. Foto: AFP

Av Gerherd Miksche.

Jag har ett dunkelt minne av en bok av Henry Miller som jag haft i handen för länge sedan. Den kom snart därefter som film: Stilla dagar i Clichy, som jag inte sett. Även de filmatiserade dagarna i Clichy var inte särskilt lugna. Snarare motsatsen. Filmen finns på YouTube.

Taget ur en recension för att bespara mig besväret: “Not so quiet, Joey and Carl’s days in Clichy… The two men, living in a small apartment, are penniless writers, with not enough to eat, which does not prevent them from enjoying life. One of their main interests is to get laid with women of various ages, physical appearances and nationalities. Among them, a neighbour in need, a fourteen-year-old half-witted girl, an American newspaper vendor who tends to smash up everything before making love, a Swedish woman who mourns her late husband…, all being merely sex toys they play with…”

Det var som sagt för länge sen. En annan värld. Men efter drygt 40 år dyker Clichy upp igen. I Le Monde.

I ett helt annat sammanhang. Från att ha varit ett tillhåll för en levnadsglad ung generation av parisare och utlänningar från olika västländer utsattes Clichy sedan 60-talet för islamisk invandring, i huvudsak från Maghreb. Detta skedde samtidigt som socialdemokraterna styrde kommunen i mer än 30 år. Nyligen har pendeln svängt tillbaka. Sedan 2015 års kommunalval styrs kommunen återigen av de konservativa. Clichy ligger i utkanten av Paris. En viktig anledning till svängningen är att folk från centrala Paris med hyggliga inkomster flyttat hit senaste tiden och påverkat väljarkårens sammansättning i konservativ riktning.

Bønn på gata foran rådhuset i Clichy. Foto: AFP

Artikeln i Le Monde går under rubriken ”Konflikten om bönen på gatan hårdnar”. Sedan Rémy Muzeau (Les Republicains, LR, konservativa) valts till borgmästare har relationerna mellan kommunförvaltningen och muslimerna avsevärt försämrats. LR representerar en stor del av den traditionella franska högern.

Varje fredag kl 12.30 sedan i mars 2017 har muslimer ockuperat torget framför kommunförvaltningen. Med medhavda mattor för att förrätta sin middagsbön. Det började med att den lokala församlingen kastats ut från lokalerna i centrum där den hållit sina bönemöten de senaste åren. Samlingslokalerna är kommunens och har hyrts ut till olika organisationer. Varje fredag höll mellan 2000 och 3000 muslimer fredagsbön i lokalerna. För två år sedan bestämde kommunledningen att lokalerna skulle användas för andra ändamål. Ett år senare, när muslimerna fortfarande vägrade att ge upp lokalerna, beslöt förvaltningsdomstolen om avhysning.

Veckan innan, den 10 november, kom en markant upptrappning. Då hade politiker från LR, UD (lierat med Lr), MoDem (stödparti till Macron) och Front National iklätt sig i skärp med trikolorens färger, vecklat ut en banderoll med texten ”Stoppa olagliga böner på gatorna…” samt stämt upp La marseillaise. Och det var inte vilka politiker som helst. Skaran leddes av Valérie Pécresse, president för departementet Ile-de-France. Igår meddelade den franska inrikesministern Gérard Collomb att myndigheterna kommer att hindra nästa fredagsbön i stadens centrum.

På den muslimska sidan är det UAMC (Clichy’s förenade muslimska organisationer) som ordnat demonstrationerna. Nästa upptrappning förväntas ske kommande fredag. Högersajten Riposte laïque (Svar på tal) har kallat till en motmanifestation ifall den muslimska demonstrationen kommer att genomföras. En upptrappning som många av stadens 60 000 invånare ser emot med blandade känslor.

En av de intervjuade muslimerna, egenföretagaren Ahmed, har insett att han satsat på fel häst. Inte ur ekonomisk synvinkel, men väl ur religiös. Han röstade på den borgerliga kandidaten Muzeau. För att denne lovat muslimerna en moské. Och visst höll Muzeau sitt löfte. Fast inte på det sättet som muslimerna förväntat sig. Istället för ett nybygge ställde kommunen en f d kontorsbyggnad till förfogande. Den finns på 1,5 km avstånd från centrum i ett mindre industriområde. Tvåtusen kvadratmeter fördelade på 4 våningar. Gentilt nog för en tid av 99 år.

De franska muslimernas centralråd FNMF accepterade, men icke den lokala muslimska föreningen UAMC, som vägrar att ens diskutera erbjudandet. För att öka förvirringen på den muslimska sidan blandade sig en hög dignitär hos en tredje muslimsk organisation in i diskussionen, Missoum Chaoui, ordförande av stora Parismoskéns regionala råd, CMRC (Conseil régional  du culte musulman). Inte lätt att hänga med.

Även Chaoui avböjde förslaget. Han menade att trosbröderna hos UAMC saknade kompetens att förvalta moskén. Varpå prefekten av departementet Hauts de Seine som Clichy tillhör och Clichys borgmästare M. Muzeau menade, att de tre muslimska föreningarna först borde komma överens inbördes innan man kunde gå vidare med diskussionerna. Att döma av efterhandsuttalanden av organisationernas företrädare är chanserna små för att så kommer att ske.

Frankrike i ett nötskal?

Min bestämda uppfattning är att det inte räcker med om problemanalysen håller sig på makronivå. Det är först på mikronivå som man har chans att få grepp om problemen. Inte nödvändigtvis grepp på hur man ska lösa dem. Om de överhuvudtaget går att lösa. Detta gäller givetvis i lika hög grad Sverige och de andra nordiska länderna.

KampanjeStøtt oss

2 KOMMENTARER

  1. Först för något år sedan blev jag varse att polisen, i bl.a. Paris, i samband med kriget i Algeriet, hade mördat ett antal algerier och slängt liken i Seine. Fransk press förbjöds att rapportera om detta. Vad kommer nu att hända i Clichy?

  2. Frankrike er jo en gammel kolonimakt som hadde (har?) kolonier i muslimske områder i Afrika. Da er det ganske naturlig at det finnes mange innbyggere med afrikansk og muslimsk bakgrunn i Frankrike (tilsvarende også i England). Når man først er ute etter å plyndre andre land for deres naturressurser (i dag gjennom ugunstige handelsavtaler) så må man samtidig regne med at det som resultat vil komme immigranter og økonomiske flyktninger til Frankrike fra disse fattige og ustabile koloniområder. Det er på tide at EU endrer sine ugunstige handelsavtaler med bla afrikanske land.

LEGG IGJEN EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

Dette nettstedet bruker Akismet for å redusere spam. Lær om hvordan dine kommentar-data prosesseres.