Hjem Internasjonalt

Kina i FN: 6 sterke signaler om stabilitet i usikre tider

0
President Xi Jinping gjentok Kinas sterke støtte til De forente nasjoner under et møte med FNs generalsekretær António Guterres.

En gång var Norge och Sverige ganska stolta medlemmar i FN. Norrmmannen Trygve Lie var FN:s förste generalsekreterare (1946 – 1952) och svensken Dag Hammarskjöld var FN:s andre generalsekreterare (1953 – 1961). I stort sett var de två grannfolkens politiker också stolta över detta. Världen över betraktades Norge och Sverige som två länder vilka var aktiva med att arbeta i den globala fredens tjänst. Idag har dessa två länder blivit vasallstater i tjänst hos den ännu existerande imperialismen i form av USA/NATO/EU. Politikerkasten i de två länderna gör vad vasaller alltid gör. De fogar sig när order kommer, även om ordern kommer att skada dem.

Idag är det främst Kina som försvarar FN:s roll, som det enda någorlunda fungerande systemet för samtal och överenskommelse mellan jordens länder. Sedan något årtionde har Kina på det globala planet, dels på egen hand men också som ett led i FN:s tjänst bidragit till olika förbättringar för jordens folk. BRI har konkret bidragit till järnvägar, vägar, hamnar och andra utvecklande kommunikationer. De fyra globala initiativen GDI – Global Development Initiative 2021, GSI – Global Security Initiative 2022 GCI – Global Civilization Initiative 2023 och GGI – Global Governance Initiative 2025, har alla varit initiativ för att stöda FN:s arbete. I FN beslöts att den 10:e juni skulle vara civilisationernas dag.

Eftersom FN:s nionde generalsekreterare, António Guterres, har besökt Kinas president, XI Jinping i Shanghai, har det skrivits artiklar om detta. Så här rapporterar teleSUR.

Bertil Carlman

Xi och Guterres förstärker multilateralism mitt i global osäkerhet

Oversatt til svensk for steigan.no av Rolf Nilsson.

18 juli 2026

Kinas FN-åtagande bekräftas vid möte mellan Xi och Guterres, med betoning på multilateralism, suveränitet och globalt samarbete mitt i ökande spänningar.

Kinas FN-åtagande bekräftas vid möte mellan Xi och Guterres i Shanghai

Kinas FN-åtagande stod i centrum för den globala uppmärksamheten efter att president Xi Jinping träffade FN:s generalsekreterare António Guterres i Shanghai, vilket bekräftade Pekings långvariga stöd för multilateralism och internationellt samarbete. Mötet kommer i en tid av ökad geopolitisk osäkerhet, med ökande krav på att stärka globala styrningsstrukturer.

Under samtalen betonade Xi behovet av att återuppliva FN och försvara vad han beskrev som «sann multilateralism» inför komplexa globala utmaningar. Den kinesiske ledaren varnade för ökande instabilitet och underströk att internationella relationer inte får återgå till unilateralism eller maktpolitik.

Enligt ett officiellt uttalande från Kinas utrikesministerium berömde Xi Guterres för hans ledarskap under det senaste decenniet och lyfte fram hans starka försvar av multilaterala principer och proaktiva svar på globala kriser. Kommentarerna återspeglar Pekings anpassning till FN:s kärnuppdrag, samtidigt som de signalerar dess avsikt att spela en mer aktiv ledarroll inom organisationen.

Kinas FN-åtagande och multilaterala reformagenda

Xi upprepade att Kinas FN-åtagande inkluderar att skydda suveränitet, territoriell integritet och alla nationers legitima rättigheter, principer som han beskrev som avgörande för att upprätthålla internationell ordning. Han betonade att inget land bör påtvinga sin vilja på andra, vilket förstärker Kinas långvariga ståndpunkt om icke-inblandning.

Den kinesiske presidenten varnade också för att världen «aldrig får återgå till djungelns lag», en fras som ofta används i diplomatisk diskurs för att kritisera hegemoniskt eller tvångsmässigt internationellt beteende. Detta uttalande understryker Kinas argument för ett regelbaserat internationellt system grundat på jämlikhet mellan stater.

Dessutom uppmanade Xi de stora globala makterna att ta större ansvar för att hantera globala utmaningar, inklusive klimatförändringar, ekonomisk instabilitet och säkerhetshot. Han förespråkade att bevara principerna i FN-stadgan samtidigt som man inför reformer och innovationer för att förbättra organisationens effektivitet och respons.

Kina, noterade han, har redan bidragit till global stabilitet genom «konkreta åtgärder» som främjar samarbete och förutsägbarhet. Dessa inkluderar deltagande i fredsbevarande uppdrag, utvecklingsinitiativ och internationella ekonomiska ramverk som överensstämmer med FN:s mål.

FN-ledarskap och Kinas roll i global styrning

FN:s generalsekreterare António Guterres erkände Kinas konsekventa roll i att stödja internationellt samarbete och multilaterala institutioner, enligt samma officiella uttalande. Han framhöll Pekings bidrag till global utveckling och dess engagemang i att hantera transnationella utmaningar.

Guterres kommentarer återspeglar ett bredare erkännande inom FN-systemet av Kinas växande inflytande i utformningen av global styrning. Som en av de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd spelar Kina en avgörande roll i beslutsprocesser relaterade till fred, säkerhet och utveckling.

Mötet förstärkte också vikten av att upprätthålla en öppen dialog mellan stormakter och internationella institutioner, särskilt i en tid då geopolitiska rivaliteter riskerar att undergräva kollektiva åtgärder.

Globala konsekvenser av Kinas FN-åtagande i en föränderlig världsordning

Bekräftelsen av Kinas FN-åtagande har betydande geopolitiska konsekvenser, särskilt i takt med att det internationella systemet genomgår en djupgående omvandling. Med ökande spänningar mellan stormakter och ökande fragmentering i global styrning positionerar Kinas betoning på multilateralism landet som en viktig förespråkare för en mer balanserad och inkluderande internationell ordning.

Denna hållning är särskilt relevant för länder i det globala syd, av vilka många ser multilaterala institutioner som viktiga plattformar för att skydda sina intressen och förstärka sina röster. Kinas stöd för dessa ramverk kan stärka dess band med utvecklingsländer och utöka dess diplomatiska inflytande.

Samtidigt menar kritiker att kraven på reformer inom FN-systemet kan återspegla bredare ansträngningar att omforma globala styrningsstrukturer på sätt som överensstämmer med framväxande maktdynamik. Denna pågående debatt belyser spänningen mellan att bevara befintliga institutioner och att anpassa dem till nya realiteter.

Kinas FN-åtagande sammanfaller också med bredare strategiska initiativ, inklusive Pekings ekonomiska och tekniska engagemang. Dessa insatser bidrar till att forma en multipolär värld där inflytandet är fördelat över flera maktcentra snarare än koncentrerat till ett enda block.


Denne artikkelen ble publisert av teleSUR.

Forrige artikkelNår propaganda ikke lenger er nok
Neste artikkelLandslaget som forente Norge
skribent
Skribent er en betegnelse vi bruker i databasen på alle som ikke er registrert der som forfattere. I de aller fleste tilfelle vil du finne forfatterens navn i artikkelen.