I et par år har jeg prøvd å sette meg inn i Kinas ulike globale initiativer. BRI som kom i 2013 var ganske lett å forstå, den var veldig konkret. Det var vanskeligere med GDI, GSI og GCI. Det siste av disse tre globale initiativene var, og er fortsatt til en viss grad, kryptisk for meg. Hva er en sivilisasjon? Den beste måten å takle noe du ikke forstår på, er å få tak i så mye materiale som mulig om emnet.

Jag gjorde så och hade den stora förmånen att på steigan.no få publicerat resultatet av mitt arbete. I den första av artiklarna om GCI, Sivilisasjonstransformasjoner, skrev jag «.. en debatt om Kina är idag mycket viktigare är vad den var för bara något årtionde sedan. Det syns till exempel i utvecklingen av BRICS-staterna, Kinas framgångar med fredsbefrämjande diplomati, Kinas nya sidenvägar (BRI) och de tre globala initiativ som Kina lagt fram, och som nämns i kommunikén, GDIseptember 2021, GSI april 2022 och GCI mars 2023. Vad GDI och GSI står för är nog inte så svårt att lista ut. Men vad menas med GCI, Globalt Civilisations-Initiativ?» 

I den textdelen finner man vad man officiellt i Kina menar med de tre initiativen. Jag avslutade artikeln med orden: 

«Uppenbarligen handlar det om något komplext. Motsatsord till ’civilisation’ kan vara ’natur’ eller ’barbari’. Men vad menar man från kinesiskt håll med sitt GCI? En sak är säker, ’den dekadente vestlige sivilisasjonen’ är mycket misstänksam mot det kinesiska initiativet!

Ett försök till närmare studium kommer i en senare artikel. Till dess uppmanar jag alla som av olika skäl inte har möjlighet att resa till Kina för att själva studera vad som sker: läs, läs, läs! Nordens bästa nättidning innehåller mycket läsvärt».

Det har nu gått ett år sedan detta skrevs och vi har kunnat konstatera att den geopolitiska historien fortsätter att utvecklas med hög hastighet. Trots det gäller fortfarande att «En sak är säker, ’den dekadente vestlige sivilisasjonen’ är mycket misstänksam mot det kinesiska initiativet!» Ja vår västliga ’vasallcivilisation’ är misstänksam mot alla initiativ, som kommer från Kina.

I SVT inser man nu att globala händelser som det senaste SCO-mötet i Kina inte går att tiga bort, men att tala illa om statscheferna i till exempel Kina, Ryssland och Iran det fortsätter man med. Därför är det bra att steigan.no skriver sammanfattande och ganska lättbegripligt om sådana händelser Den gamle verdensordenen ble begravet i Tianjin, eftersom det som gäller, åtminstone för mig själv, är fortfarande att, «alla som av olika skäl inte har möjlighet att resa till Kina för att själva studera vad som sker: läs, läs, läs!»

Den uppmaningen har fått mig att ta del av en artikel om GSI. Den finns på South China Morning Post, och är skriven av Jevans Nyabiage «Kenyan journalist Jevans Nyabiage is the South China Morning Post’s first Africa correspondent. Based in Nairobi, Jevans keeps an eye on China-Africa relations and also Chinese investments, ranging from infrastructure to energy and metal, on the continent.» Hans artikel är mycket konkret och bör få läsare att bättre förstå vad GSI står för. I artikeln finns en film på cirka 15 minuter inbakad, «How China is reshaping its economic ties with Africa». Titta på den, den exemplifierar nämligen vad Kinas GDI kan vara.

Bara för några dagar sedan kom så Kina med ytterligare ett globalt initiativ (SCO Tianjin Summit) Xi proposes Global Governance Initiative-Xinhua ett GGI som det framgår av titeln. RT har naturligtvis också kommenterat Xis förslag: China ready to build ‘more just global order’ with Russia. Vijay Prashad är inne på liknade tankegångar i nyhetsbrev trettiosex The United Nations Turns Eighty. Missnöjet med hur framförallt USA uppträder i FN, det sprider sig. Ett antal gånger har det till och med hänt att USA har hindrat diplomater från att komma till FN. Det Globala Syd har på tok för lite inflytande i FN, och varför inte förlägga FN-byggnader till ett land i Afrika? 

Bertil Carlman

---

A new model for peace? China takes its Global Security Initiative to Africa

Fra Somalia til Etiopia er kinesiske opplæringsstipend starten på et alternativ til vestlig ledede allianser.

När mer än två dussin officerare från Somalias nationella väpnade styrkor tilldelades kinesiska träningsstipendier denna månad, försäkrade Pekings ambassadör i Somalia, Wang Yu, för dem och resten av landet att «Kina inte kommer att vara främmande» för att hjälpa det östafrikanska landet att uppnå fred.

Sedan president Siad Barre störtades 1991 har Somalia plågats av inbördeskrig och konflikter med extremistgrupper som al-Shabab.

Utbildningen syftar till att hjälpa Somalia att bygga upp en självständig försvarsstyrka för att bekämpa al-Shabab och fylla säkerhetsluckorna när Afrikanska unionens uppdrag förbereder sig för ett gradvis tillbakadragande.

Det militära stipendieprogrammet är det senaste exemplet på Pekings samarbete med Mogadishu inom ramen för Kinas Global Security Initiative (GSI).

Bara en månad tidigare hade en annan grupp somaliska säkerhetstjänstemän genomgått utbildning i brottsbekämpning, inre säkerhet och gränssäkerhet i Kina. Den kinesiska ambassaden i Somalia sade att utbildningen hade ägt rum inom ramen för säkerhetsinitiativet och tillade att «Kina kommer att fortsätta att stärka samarbetet med Somalia för att genomföra GSI».

I juli diskuterade ambassaden samarbete mot piratverksamhet med den somaliska polisens kustbevakning, en fråga som ligger i linje med Kinas fiskeintressen i regionen och marina antipiratpatruller i Adenviken.

För Kina är Afrika ett viktigt testområde för GSI, ett initiativ som lanserades av president Xi Jinping 2022. Ramverket, som enligt Peking främjar en vision för global säkerhet baserad på ömsesidig respekt och icke-inblandning, håller på att bli en modell för säkerhetssamarbete mellan Kina och Afrika, och presenteras som ett alternativ till västledda allianser.

Enligt Paul Nantulya, Kina-Afrika-specialist vid USA:s nationella försvarsuniversitets Afrikacentrum för strategiska studier i Washington, är det en del av Kinas ansträngningar att socialisera, främja, få rutiner för och slutligen göra GSI konkret.

Genom att profilera program för utbildning och kapacitetsuppbyggnad under GSI, «kan Kina blåsa liv i det och ge det substans framför form» och föra initiativet bortom dess konceptuella stadium, sade Nantulya. Han tillade att dessa program ofta var inriktade på inhemsk säkerhet, vilket var en viktig del av GSI-konceptet.

Utbildningen i Somalia ligger i linje med Xis löfte om att utbilda 6 000 militärer och 1 000 poliser och brottsbekämpande tjänstemän från Afrika, och bjuda in 500 unga afrikanska militärer att besöka Kina vid nästa toppmöte om samarbete mellan Kina och Afrika i september 2027.

Erbjudandet innehöll också ett löfte om 1 miljard yuan (1 miljard dollar) i militärt bistånd, samt gemensamma militärövningar, utbildning och patrullering.

Somalia är ett av ett ökande antal afrikanska länder, inklusive Etiopien och Nigeria, som har avtal om att utbilda sina militärer och poliser i Kina som en del av GSI. Observatörer noterar att GSI till en början beskrevs i allmänna och tvetydiga ordalag, men att det nu långsamt håller på att få konkreta inslag genom sådana program.

I en ny studie, som publicerades denna månad, noterade Nantulya GSI:s växande roll, och sa att mellan september och juni hade det varit åtta militära utbyten på hög nivå, inklusive ett evenemang för 90 officerare som var tidigt i karriären. De kom från från 40 afrikanska länder och utbytet anordnades av People’s Liberation Army (PLA) Command College i Nanjing.

«Med tanke på hur GSI gradvis integreras i relationerna mellan Kina och Afrika, har detta direkta konsekvenser för Kinas säkerhetssamarbete i Afrika», skrev Nantulya.

Kina har nu kontakter med inte mindre än 40 afrikanska länder för allmän säkerhet och brottsbekämpning, enligt Nantulya.

År 2022 undertecknade Etiopien till exempel ett avtal om att skydda stora projekt inom ramen för Belt and Road Initiative, såsom ’Addis Abeba-Djibouti Standard Gauge Railway’ (SGR), medan regeringen och dess kinesiska partner i grannlandet Kenya, samarbetade för att inrätta en elitstyrka för järnvägspolisen för att skydda den kinesiskfinansierade SGR Mombasa-Nairobi [-järnvägen].

Sun Yun, chef för Kinaprogrammet vid tankesmedjan Stimson Centre i Washington, noterade att GSI har en särskild kategori för afrikansk fred och säkerhet, och att Peking ser initiativet som sitt alternativa förhållningssätt till global säkerhet och hur det skulle kunna uppnås.

«Afrika kommer oundvikligen att vara en prioritet, med tanke på den politiska instabiliteten, inbördeskrigen och konflikterna i Afrika», sade hon.

Nantlyas studie belyser också hur GSI görs ’mainstream’ genom nya brottsbekämpningsprogram, såsom ’Ethiopia China Law Enforcement Centre’ som etablerades förra året och den föreslagna ’Ghana-China Police and Law Enforcement Academy’.

Indien presenterar «prisvärd» militär utrustning till Afrika mitt i ett anti-kinesiskt försvarstryck

Förra året lanserade det kinesiska ministeriet för allmän säkerhet Kinas östafrikanska ministerkonferens om brottsbekämpning, och undertecknade ett gemensamt avtal om brottsbekämpning med de 14 medlemsstaterna i den östafrikanska samarbetsorganisationen för polischefer. « »

Ilaria Carrozza, forskare vid fredsforskningsinstitutet i Oslo, säger att Kinas träningsprogram för somalisk militär och säkerhetsstyrkor, är avsedda att illustrera hur GSI kan översättas från breda retoriska principer – som samarbetsinriktad, omfattande och suverän säkerhet – till konkret säkerhetsdiplomati. «Programmen är en del av ett bredare och långvarigt mönster där Kina utnyttjar stöd och utbildning från säkerhetsstyrkor som instrument för att stärka långsiktiga bilaterala band och skydda sina ekonomiska intressen i Afrika», sade Carrozza och tillade att detta inte nödvändigtvis var för att ersätta västerländska aktörer, utan för att fördjupa sitt eget fotavtryck.

Det är dock inte alla afrikanska regeringar som är särskilt förtjusta i GSI. Medan vissa ser det som en ytterligare källa till säkerhetsstöd, varnar andra för de politiska riskerna, enligt studien.

Dessa farhågor fokuserar ofta på Kinas säkerhetsmodell, som enligt Nantulyas studie skulle kunna befästa motsatsen till en opolitisk militär, särskilt där dess betoning på regimens säkerhet, tilltalade de styrande partierna.

---