Jan Guillou gjør offentlig avbikt i tilfellet Julian Assange. Hva skriver han?

0
Anders Romelsjö

Av Anders Romelsjö.

Jan Guillou gör en offentlig och rejäl avbön i Julian Assange-fallet i Aftonbladet igår. Jan Guillou: Vilka journalister vill då ta risken att göra Assange sällskap?

Utmärkt! Verkligen på tiden.

Han skriver bl.a.

”Det jag en gång för länge sen skrev om den politiske fången på Belmarshfängelset, Julian Assange, var strunt. Inte osant, men strunt och därmed usel journalistik. Förklaringen är pinsamt nog att jag inte kunde skilja mellan huvudsak och bisak, en av journalistikens mest elementära grundregler.”

”Vi tar huvudsaken först. Den 5 april 2010 publicerade Wikileaks en ohygglig film som visade pågående krigsförbrytelser i Irak. En amerikansk helikopterbesättning mördar muntert tio civilpersoner från luften, däribland två barn och två utsända journalister från nyhetsbyrån Reuters. Krigsförbrytarna gratulerar varandra till skickligt skytte efter massakern.

Under de följande två åren förmedlar Wikileaks hundratusentals dokument som visar att helikoptermorden i Bagdad inte på något sätt var en engångshändelse.
Men inte bara Wikileaks publicerade. Man samarbetade nämligen med världsledande press som New York Times, Guardian i Storbritannien, El Paìs i Spanien, Der Spiegel i Tyskland och Le Monde i Frankrike.
Publiciteten var moraliskt och politiskt förödande som kritik mot krigen i Irak och Afghanistan.
Ingen enda avslöjad krigsförbrytare prövades av rättsliga myndigheter. Däremot dömdes en av Wikileaks källor, Chelsea Mannings, till ett hårt fängelsestraff. Och för närvarande hotas den politiske fången Julian Assange av utlämning till USA och en dom på 175 års fängelse för ”spioneri”.

”På 1970-talet slutade striden lyckligt. Den amerikanska journalistiken segrade politiskt, Nixon och Palme förlorade. Pressfriheten tog ett stort steg framåt.
Därmed framme vid huvudsaken i huvudsaken. Om Julian Assange döms är världen tillbaks i tiden före 1970 när det gäller pressfrihet och vem kan då kritisera Kina? Vilka journalister vill då ta risken att göra Julian Assange sällskap? Det är det skandalen Assange handlar om. Eller borde handla om.”

Men allt han skriver vill man inte instämma i:

”Julian Assange är alltså inte gentlemannamässig i sitt förhållande till kvinnor. ”

Kommentar: Julian Assange har inte fått lämna sin version och Nils Melzer visar övertygande i sin bok att polisen snabbt utnyttjade kvinnorna genom att ändra deras berättelse i riktning mot sexualbrott, vilket passade bra för USA och dess dräng – dvs. konungariket Sverige.

”Därtill har han visat sig vara politisk idiot i mer än ett avseende. Som när han i juni 2012 smet in på Ecuadors ambassad i London och beviljades politisk asyl och därmed föredrog en fängelsliknande tillvaro på ambassaden i sju år hellre än att utlämnas till rättslig prövning i Sverige. Denna dåraktighet motiverade han med att Sverige skulle utlämna honom till USA, vilket inte hade varit vare sig politiskt eller juridiskt möjligt.”

Kommentar: Jan Guillous tvärsäkra påstående utan tydliga belägg bör snarast ses som en spekulation. Utforslingen från Ecuadors ambassad och behandlingen därefter talar snarast för motsatsen. Att tvärsäkert kalla någon för politisk idiot inger inte förtroende.

”…Assange oförskyllt fått för många konspirationsteoretiker på halsen. Det är en björntjänst att beskylla det svenska åklagarväsendet att gå CIA:s ärenden.

Kommentar: Nils Melzer ger i sin bok starka argument efter studier av källmaterialet för att det svenska åklagarväsendet gick. CIA:s ärenden. Jan Guillou nämner inte ens bok, en svaghet i artikeln. Inga belägg ges för att Assange ”fått för många konspirationsteoretiker på halsen.”

Slutkommentar: Men trots denna min kritik anser jag att förtjänsterna med denna självkritik och avbön vida överstiger svagheterna. Nu sällar sig Jan Guillou till journalister som Arne Ruth, Etinne Glaser, Erik Halkjaer, ordförande i Reportrar utan Gränser, Gunnar Wall, Stina Oscarson som framträtt på opnionsmöten för Julian Assange ordnade av ”Stödkommittén för Julian Assange”. Samt till Åsa Linderborg och Leonidas Aretakis i stöd för Julian Assange och krav på att han inte blir dömd och släpps fri.

Nu väntar vi bara på att Jan Guillou, Åsa Linderborg och Leonidas Aretakis också framför sina åsikter om fallet Julian Assange på Stödkommitténs eller andra offentliga möten! Välkomna!

Relaterat

Det är dags att Assange släpps fri, skriver Leonidas Aretakis i DN!
Lyssna på och se det mycket viktiga jättebra mötet om ”Fallet Assange” med Nils Melzer, Stina Oscarson och Arne Ruth i söndags kväll!
Åsa Linderborg: Mediehusen måste orka försvara Assange. Svensk polis och åklagare har gjort sig skyldiga till ett decennielångt rättsövergrepp

Denne artikkelen ble først publisert på Global Politics.

Forrige artikkelAl-Qaida vil arrangere valg i Idlib for å relansere seg i Vesten
Neste artikkelJuridisk hjertesukk ved årets start