Svenske spesialister: – Vaksine fra 12 år – mot vitenskap og bevist erfaring

0

24 svenske medisinske eksperter har undertegnet et opprop der de advarer på det kraftigste mot å vaksinere barn fra 12 år og oppover, slik myndighetene i Sverige har gått inn for. Oppropet er publisert i den svenske Läkartidningen. De skriver:

Svenska barnläkarföreningen, Svenska skolläkarföreningen och Smittskyddsläkarföreningen förordar att 100 000-tals friska barn i Sverige från 12 års ålder ska vaccineras mot en sjukdom som hos de flesta bara ger lindriga symtom eller är asymtomatisk. Risken att dö i covid-19 hos barn är i princip obefintlig. Nu har Folkhälsomyndigheten beslutat sig för att rekommendera vaccination för barn från 12 års ålder, vilket är obegripligt.

Svenska barnläkarföreningen lyfter fram MIS-C (multiinflammatoriskt syndrom hos barn) som ett tungt vägande skäl till att vaccinera barn. Orsaken till MIS-C är okänd, och definitionen är så vid att den innefattar många olika tillstånd, exempelvis Kawasakis sjukdom. Att barnläkarföreningen förordar vaccination av friska barn för att förhindra att några får ett syndrom man inte vet orsaken till står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vi får under inga omständigheter upprepa de tragedier som kan kopplas till vacciner de senaste decennierna. Pandemrix mot svininfluensan orsakade narkolepsi hos minst 350 svenska barn. Dengvaxia, ett vaccin mot denguefeber, introducerades i likhet med covid-19-vaccinerna innan prövningarna var avslutade. 19 barn dog av vad man bedömde vara ADE (antibody-dependent enhancement) innan vaccinationerna stoppades. Genomgången infektion ger en immunitet som är avsevärt bättre och håller längre än vaccination. Sannolikt har många barn redan immunitet, och barn i riskgrupp erbjuds redan vaccin.

Fram till 20 september 2021 hade det kommit in 76 295 biverkningsrapporter gällande coronavaccinerna, varav hittills 6 017 bedömts vara allvarliga. Under hela 2020 kom det in totalt 7 999 biverkningsrapporter gällande samtliga cirka 25 000 läkemedel/substanser i Sverige, varav 3 270 bedömdes vara allvarliga. Det är framför allt antalet fall av hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation som är oroande, men även rapporter om autoimmuna sjukdomar samt potentiellt negativa effekter på livmoderutveckling och fertilitet.

Samtliga coronavacciner har ett villkorat godkännande [19]. Läkemedelsföretagen har fram till årsskiftet 2022/2023 på sig att visa att vaccinerna håller vad de lovat. Det innebär att vi befinner oss i en fas 3-studie i en läkemedelsprövning. Vad gäller säkerhetsdata har vi endast en begränsad mängd korttidsdata och inga långtidsdata för vuxna. Dessutom används en ny teknologi, mRNA-vaccin, som aldrig tidigare godkänts för användning på människa. De vaccin som nu används i stor skala kanske inte ens blir godkända i slutändan.

Det är stor skillnad på att vaccinera en 70-åring och en 12-åring, vars immunologiska och neurologiska system fortfarande utvecklas. Detta gör att barn potentiellt sett är mer sårbara och mottagliga för biverkningar än vuxna. Samtliga kända och okända risker måste vägas mot nyttan av vaccination, och för oss är det obegripligt att man kunnat landa i att förorda massvaccination mot covid-19 hos friska barn. Om man beslutar sig för att introducera en läkemedelsbehandling till 100 000-tals barn får det inte finnas något som helst tvivel om huruvida nyttan överstiger riskerna.

Underskriverne er:

Magnus Burling, specialist i allmänmedicin, Hans Zingmark, specialist i intern- och lungmedicin, Sture Blomberg, specialist i anestesi och intensivvård; docent, Maria Papadopoulou, ögonspecialist, Ida Höglund, specialist i kirurgi, Hans Sjögren, specialist i anestesi och intensivvård, Carina Ljungfelt, specialist i allmänmedicin, Ann-Cathrin Engwall, immunolog och virolog; doktor i molekylär cellbiologi med immunologisk inriktning, Ragnar Hultborn, specialist i onkologi; professor emeritus, Susanna Hartmann-Petersen, specialist i dermatologi; disputerad, Boris Klanger, specialist i allmänmedicin; verksamhetschef, Christina Malm, specialist i allmänmedicin, Bo Jonsson, specialist i allmänpsykiatri; med dr, Anette Stahel, fil mag i biomedicin, Ludwig Hellmundt, specialist i anestesi, smärtläkare, Nina Yderberg, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, Anna Maria Wiedemann, specialist i allmänmedicin, med dr, Gabriel Winsnes, läkarstuderande, Kristian Holmberg, specialist i allmänmedicin, Dinu Dusceac, specialist i kardiologi; disputerad, Margareta Andersson, specialist i allmänmedicin, Lilian Weiss, specialist i allmänkirurgi; docent, Mac Åberg, specialist i ÖNH, Nils Littorin, leg läkare; doktor i klinisk mikrobiologi

Forrige artikkelSyria og Jordan legger motsetningene til side og begynner å gjenopprette forbindelsene
Neste artikkelEurasia tar form: Hvordan SCO nettopp snudde verdensordenen
Pål Steigan. f. 1949 har jobbet med journalistikk og medier det meste av sitt liv. I 1967 var han redaktør av Ungsosialisten. I 1968 var han med på å grunnlegge avisa Klassekampen. I 1970 var han med på å grunnlegge forlaget Oktober, der han også en periode var styreleder. Steigan var initiativtaker til og første redaktør av tidsskriftet Røde Fane (nå Gnist). Fra 1985 til 1999 var han leksikonredaktør i Cappelens forlag og utga blant annet Europas første leksikon på CD-rom og internettutgaven av CAPLEX i 1997. Han opprettet bloggen steigan.no og ga den seinere til selskapet Mot Dag AS som gjorde den til nettavis. Steigan var formann i AKP(m-l) 1975–84. Steigan har skrevet flere bøker, blant annet sjølbiografien En folkefiende (2013).