Glöm inte Sveriges skuld till Assanges situation!

2
Sverige har et betydelig ansvar for at Julian Assange har havnet i den situasjonen han er i, skriver artikkelforfatteren.
Anders Romelsjö
Anders Romelsjö

Av Anders Romelsjö.

Den 20 augusti 2010, öppnade den svenska polisen “våldtäktsundersökning” mot Assange. Framsidorna på Stockholms kvällstidningar sa att Assange hade anklagats för “våldtäkt av två kvinnor”. Ordet “våldtäkt” har hela tiden förföljt Assange fast han aldrig anklagats för det.

Och han är frikänd för sexuellt ofredande sedan ett par år. Vilket skedde direkt av en ledande svensk åklagare. Låt mig påminna om ett och annat. Uppgifterna nedan har jag och andra publicerat mer än en gång. Just detta ingår i en längre artikel av John Pilger, översatt av Siv O’Neill i Lyon.Att fånga Assange – Vad hände egentligen?, som jag publicerade i maj 2017 sedan åklagaren Marianne Ny lagt ned förundersökningen mot Assange efter närmare 7 onödiga år, varav 5 år på Ecuadors ambassad dit han flydde 19 juni 2012.
Mindre än 24 timmar senare tog Stockholms chefsåklagare, Eva Finné, över undersökningen. Hon avbröt omedelbart arresteringsordern och sade: “Jag tror inte att det finns någon anledning att misstänka att han har begått våldtäkt.” Fyra dagar senare avfärdade hon våldtäktsundersökningen helt och hållet och sade: “Det finns ingen misstanke om något som helst brott.”

In kommer nu Claes Borgström, känd medlem i Socialdemokratiska partiet. Inom några dagar efter att åklagaren avfärdat målet avslöjade advokat Borgström till medierna att han företrädde de två kvinnorna och hade sökt en annan åklagare i Göteborg. Detta var Marianne Ny, som Borgström kände väl, personligen och politiskt. Den 30 augusti infann sig Assange frivilligt på en polisstation i Stockholm och svarade på de frågor som ställdes till honom. I hans uppfattning var detta slutet på frågan. Två dagar senare meddelade Marianne Ny att hon ämnade återuppta fallet.

Vid en presskonferens blev Borgström tillfrågad av en svensk reporter som undrade varför ärendet återupptagits när det redan hade blivit nedlagt. Reportern citerade en av kvinnorna som sagt att hon inte hade blivit våldtagen. Borgström svarade: “Åh, men hon är inte en advokat.”

Samma dag som Marianne Ny tog upp fallet på nytt yttrade sig chefen för Sveriges militära underrättelsetjänst – som förkortas MUST – och fördömde offentligt WikiLeaks i en artikel med titeln “WikiLeaks [är] ett hot mot våra soldater [under USA:s kommando i Afghanistan]”. Både den svenska statsministern och utrikesministern angrep Assange, som då inte hade anklagats för något brott. Assange varnade för att den svenska underrättelsetjänsten, SÄPO, hade fått veta av sina amerikanska motsvarigheter att USA-Sveriges underrättelsearrangemang skulle “avbrytas” om Sverige skyddade honom.

I fem veckor väntade Assange i Sverige på att den förnyade “våldtäktsundersökningen” skulle inledas.

Till sist fick han tillstånd att lämna Sverige. Så snart han hade lämnat landet, utfärdade Marianne Ny en europeisk arresteringsorder och en Interpol “röd alert” som vanligtvis används för terrorister och farliga brottslingar. Assange infann sig på en polisstation i London, blev vederbörligen arresterad och tillbringade tio dagar i Wandsworth fängelset, i isoleringscell. Blev fri efter borgen på 340 000 pund (över 3 miljoner kronor). Han blev elektroniskt märkt, var skyldig att rapportera till polisen dagligen och placerades under virtuell husarrest.

Han hade fortfarande inte anklagats för något brott. Hans advokater upprepade hans erbjudande till svenska myndigheter att bli förhörd i London, via video eller personligen, och han påpekade att Marianne Ny hade givit honom tillåtelse att lämna Sverige. De föreslog en särskild anläggning vid Scotland Yard som vanligen används av svenska och andra europeiska myndigheter för detta ändamål. Hon vägrade.

Under de följande sju åren, medan Sverige har förhört fyrtiofem personer i Storbritannien i samband med polisutredningar, vägrade Marianne Ny att förhöra Assange för att på så sätt föra fallet framåt.

I den svenska pressen anklagade en före detta svensk åklagare, Rolf Hillegren, Marianne Ny för att hon förlorat all opartiskhet. Han beskrev hennes personliga investering i fallet som “onormal” och krävde att hon skulle ersättas. Assange bad de svenska myndigheterna om en garanti för att han inte skulle bli “utlämnad” till USA om han utlämnades till Sverige. Detta avslogs.

Assange - Marcellos bok

I december 2010, avslöjade The Independent att de två regeringarna hade diskuterat hans vidare utlämning till USA.

Trots sitt – nu gamla, före detta- goda rykte som en bastion av liberal upplysning har Sverige nu placerat sig så nära Washington att de nu tillåter hemliga CIA-utlämnanden, bl.a. olaglig utvisning av flyktingar. Utlämnandet och efterföljande tortyr av två egyptiska politiska flyktingar 2001 fördömdes av FN:s kommitté mot tortyr, Amnesty International och Human Rights Watch. Medbrottslighet och oärlighet av den svenska staten finns dokumenterade i framgångsrika tvistemål och WikiLeaks mails

“Dokument som släpptes ut av WikiLeaks sedan Assange flyttade till England”, skrev Al Burke, redaktör för online Nordic News Network, som noga följt de många förändringar och faror som hotar Assange “visar tydligt att Sverige konsekvent underkastat sig påtryckningar från USA I frågor som rör medborgerliga rättigheter. Det finns all anledning till oro att om Assange togs i förvar av svenska myndigheter skulle han mycket väl kunna överlämnas till USA utan vederbörlig hänsyn till hans lagliga rättigheter.”

Från och med nu intensifierades vad som har kallats “kriget mot Assange” av John Pilger. Marianne Ny vägrade att låta hans svenska advokater och de svenska domstolarna få tillgång till hundratals SMS meddelanden som polisen hade extraherat från en mobiltelefon som tillhörde en av de två kvinnor som deltog i ”våldtäkt” anklagelserna.

Marianne Ny sa att hon inte var lagligt skyldig att avslöja detta kritiska bevis tills en formell anklagelse framlagts och hon förhört honom. Så varför förhörde hon honom inte? Catch 22.
Efter närmare 6 år förhördes till slut Assange i London, och 19 maj 2017 la åklagaren ned förundersökningen mot Assange. Samtidigt meddelade brittisk polis att Assange kommer att gripas om han lämnar Ecuadors ambassad.

I ett av SMS-meddelandena klargör Ny att en av kvinnorna inte vill ha några anklagelser mot Assange, “men polisen var angelägen om att få tag på honom”. Hon var “chockad” när de arresterade honom eftersom hon bara “ville att han skulle ta ett HIV-test”. Hon “ville inte anklaga Julian Assange för någonting” och “det var polisen som fabricerade anklagelsen”. I ett vittnesmål yttrade hon att polisen och andra runt henne hade övat påtryckning på henne.

Ingen av de två kvinnorna hävdade att hon hade blivit våldtagen. Faktum är att båda förnekade att de våldtagits och en av dem har sedan tweetat: “Jag har inte våldtagits.” Kvinnorna manipulerades av polisen – oavsett vad deras advokater kan säga nu. Visst är de också offer i denna dystra saga.

Katrin Axelsson och Lisa Longstaff från Women Against Rape skrev: “Anklagelserna mot [Assange] är en rökridå bakom vilken ett antal regeringar försöker slå ner på WikiLeaks för att modigt ha avslöjat för allmänheten deras hemliga planering av krig och aktiviteter med åtföljande fall av våldtäkt, mord och förstörelse … Myndigheterna bryr sig så lite om våld mot kvinnor att de manipulerar våldsamma påståenden efter behag. [Assange] har gjort det klart att han är tillgänglig för att bli förhörd av svenska myndigheter, i Storbritannien eller via Skype. Varför vägrar de detta väsentliga steg i sin utredning? Vad är de rädda för?”

Assanges val var förenat med dödligt alternativ: utlämning till ett land som hade vägrat att säga om de skulle skicka honom till USA eller också söka vad som tycktes vara hans sista chans för tillflykt och säkerhet. Med stöd från de flesta latinamerikanska länderna gav regeringen i lilla Ecuador honom flyktingstatus på grundval av dokumenterade bevis för att han stod inför utsikten av ’grymt och ovanligt’ straff i USA; att detta hot kränkte hans grundläggande mänskliga rättigheter Och att hans egen regering i Australien hade övergivit honom och samarbetade med Washington.

Ecuador som helt ändrat sin policy och stöd för yttrandefrihet sedan Lenin Moreno blev president, till USA:s glädje.

Denne artikkelen ble først publisert på GlobalPolitics.se

Du trenger den uavhengige og kritiske journalistikken, klikk her for å være med på å styrke den, eller bruk konto 9001 30 89050  eller Vipps: 116916

KampanjeStøtt oss

Kommentarer

  1. Sveriges forfølging av Assange har på sitt vis ein parallell i den norske utvisninga av Trotskij.

  2. Det er nesten så en skulle tro de har manus.

Fortsett diskusjonen på forum.steigan.no

Deltakere