För USA återstår det åtta år av oljereserver. Därför är Venezuela inom skotthåll!

8
Illustrasjon: Shutterstock.
Dick Emanuelsson

Av Dick Emanuelsson.

”Venezuelas oljereserver räcker för att tillfredsställa HELA VÄRLDENS KONSUMTION (2013) under nio år och två månader”! [Fernando Belinchón]

Förbrukningen i världen av olja uppgår till 89.860.000 miljoner fat per dag, eller en årskonsumtion av 32,798,900,000 fat. Det är den reella bakgrunden till Trumps plan att störta den venezuelanska regeringen. Där finns världens största oljereserver.

Det skriver den kubanske forskaren Yoandris Sierra Lara, för närvarande bosatt i Ecuador i en artikel rubricerad ”Fakta om oljans globala geopolitik”.

Med kalla siffror på basis av Opecs rapporter som källor visar Sierra hur USA är i ett desperat behov av att finna nya energikällor i likhet med Kina, medan Ryssland har fossila reserver för ett 80-tal år framöver.

Dessa är de största konsumenterna av olja i världen, enligt CIA:s årsrapport 2013:

1. USA: 19.690.000 fat/dag (uppskattad siffra för 2015).
2. EU 12,890,000 fat/d (uppskattad siffra för 2015).
3. Kina: 11,750,000 fat/d. (uppskattad siffra för 2015).
4. Indien 4,489,000 fat/d. (uppskattat 2016).
5. Japan: 4,026,000 fat/d. (uppskattat 2016).
5. Ryssland: 3,594,000 fat/dag (uppskattad siffra för 2015).

”Den sammanlagda konsumtionen av olja i USA och Kina är 24% av den globala konsumtionen. I denna mening är de strategiska rivaler”, hävdar Sierra.

Han fortsätter med att konstatera att USA representerar 4,46 % av världens befolkning men står för 12,79% av världens oljeförbrukning. Kina har 18,98 %, det vill säga fyra gånger mer befolkning än USA, men står för 11,6% av världens oljekonsumtion eller mindre. I den mån Kina fortsätter sin industrialiseringsprocess kommer oljeförbrukningen att öka. I den meningen är de också strategiska rivaler.

Ryssland står för 1,7 % av världens befolkning och konsumerar 3,56 % av världens oljeförbrukning. Men dess nuvarande produktionskapacitet och reserv är tillräcklig för att möta dess efterfråga.

Oljereservernas strategiska betydelse

Varje USA-medborgare förbrukar dagligen i genomsnitt 5,57 liter olja medan en kines förbrukar 1,81 liter. En indier och en rysk förbrukar 0,42 liter respektive 3,52 liter. USA är inte bara den största absoluta konsumenten, den är det också i per capita.

Vari ligger då Venezuelas nyckelroll? frågar Sierra och svarar: ”I reserverna. Vissa säger att USA är världens största oljeproducent, vilket är sant och att med denna logik behöver USA inte Venezuelas olja. Men detta resonemang har två punkter som mörkar påståendet”, säger Sierra och räknar upp:

1. Olja är en icke-förnybar strategisk resurs. Därför är det inte relevant att tala om sin nuvarande produktion utan om det finns potential för framtiden. För detta måste du mäta den faktiska produktionen i förhållandet mellan reserver och årsförbrukning/konsumtion.

2. USA är inte ett ”normalt” land, utan centrum för ett globalt imperium. Det innebär, bland annat, att det måste bromsa möjligheterna till framväxande stormakters utveckling i sin tvist om den globala hegemonin, till exempel Kina.

USA har reserver som räcker åtta år

Enligt CIA:s rapport 2017 är de registrerade oljereserverna i världen följande:

1. Venezuela: 300,9 miljarder fat
2. Saudiarabien: 266,5 miljarder fat
3. Kanada: 169.7 miljarder fat
4. Iran: 158,4 miljarder fat
5. Irak: 142,5 miljarder fat

8. Ryssland: 80 miljarder fat
11. USA: 36,5 miljarder fat
13. Kina: 25,6 miljarder fat.

Med tanke på takten i dessa länders årsförbrukning och de reserver de förfogar över, är detta ett oroande resultat:

– USA har reserver som räcker åtta (8) år.
– Kina: har reserver för sex (6) år.
– Ryssland har reserver för 68 år.

Uppenbarligen kommer oljan att ta slut snart för de två mest dynamiska och växande ekonomierna i världen. Och utan olja skulle de förlora i den globala konkurrensen. Men vad händer om dessa länder har tillgång eller kontroll av Venezuelas reserver?

Om Venezuela ockuperas

Om nedanstående länder skulle ta över kontrollen av Venezuelas oljereserver skulle årsförbrukningen av dessa länders olja bli följande:

– USA: årskonsumtionen skulle garanteras under 71 år.
– Kina: förbrukningen garanteras under 80 år.
– Ryssland: förbrukningen skulle garanteras under 257 år.

Vad blir då vår slutsats? Att tillgång till venezuelansk olja för USA innebär att säkerställa deras nuvarande konsumtionsnivåer under minst 79 år och nödvändigtvis utesluta denna möjlighet för Kina.

Ryssland å sin sida har inte samma nödvändiga behov som de två andra stormakterna.

Konflikt USA-Kina

Den kubanske forskaren menar att den underliggande konflikten om Venezuela ligger, enligt hans mening i konfrontationen mellan USA-Kina för att styra nuvarande och framtida internationella ekonomiska ordning.

”Kanske världen minskar sitt beroende av oljan i framtiden. Men nu är det tekniskt inte möjligt. Varför tillgången, kontroll och hantering av olja vid dess utvinningskälla kommer att vara nyckeln, inte i första hand om livskraften i USA-ekonomin utan för att upprätthålla den hegemoniska ställningen i världen mot framväxande stormakter som Ryssland och Kina”, summerar den kubanske forskaren Yoandris Sierra Lara.

Guaidó i Trumps tjänst

Är det detta scenario vi nu åser när USA går till offensiv och med ett skuggkabinett, lett av sin självutnämnde `president´, Juan Guaidó ska ta över världens största oljereserver. Men vad händer om Trump misslyckas? För uppenbarligen var Libyen bara en munsbit vad det gäller oljereserver jämfört med USA:s omedelbara behov. Då hägrar Venezuela som den ”slutliga lösningen”, åtminstone för 79 år framåt.

De TIO länderna med de STÖRSTA oljereserverna
10. Nigeria: 37.060 miljoner fat (117 liter)
9. Libyen: 48.360 miljoner fat.
8. Ryssland: 80.000 miljoner fat.
7. Arabemiraten: 97.800 millones miljoner fat.
6. Kuwait: 101.500 miljoner fat.
5. Irak: 142.500 miljoner fat.
4. Iran: 158.400 miljoner fat.
3. Kanada: 169.700 miljoner fat.
2. Saudiarabien: 266.500 miljoner fat.
1. Venezuela: 300.900.000.000 miljoner fat.

“Venezuelas oljereserver räcker för att tillfredsställa hela världens konsumtion (2013) under nio år och två månader”.

Källa: Fernando Belinchón, 20 maj 2018

Vil du bli en av støttespillerne? Klikk her eller bruk konto 9001 30 89050  eller Vipps: 116916


KampanjeStøtt oss

Kommentarer

  1. AnneBrit says:

    Det hevdes at det var hovedgrunnen til at de gikk inn i Irak også. Selv er jeg ikke så sikker lenger.

    Denne bør alle se:

  2. Jeg tviler sterkt på om dette er riktig. Som en annen her påpeker ble det hevdet det samme før USA invaderte Irak i 2003, og vi kan nå med 100% sikkerhet si at Iraks store oljereserver ikke var målet. Det var ikke engang noen stor am. aktivitet for å få igang den irakiske oljeutvinningen igjen som lå ganske langt nede etter Saddams fall i årevis. Det er flere ting som gjør at jeg tviler på forfatterens påstand:

    1. Venezuelas oljereserver består for det meste av tungolje i et belte langs den store elven Orinoco. Den kan sammenlignes med Kanadas tjæresand. Dyr og energikrevende å utvinne. Teknisk krevende også, og man vil måtte bygge opp et helt nytt “apparat” av oljeraffinerier for i det hele tatt å kunne bruke den. Hvis USA ønsket/trengte mer olje kunne de vel heller bare presse sin mindre nabo i nord til å øke utvinningen i Alberta som har mer enn nok for Nord-Amerikas behov i mange årtier?

    2. Når det gjelder energi plukkes som regel de lavthengende fruktene først dersom det ikke er politiske eller sikkerhetsmessige grunner til noe annet. Venezuelas oljesand er en frukt som henger temmelig høyt, og den konvensjonelle oljeproduksjonen der har “bare” et potensiale på rundt 1,5 ganger Norges. Prismessig vil tjæresanda der bli dyr og ikke bidra til amerikanernes ønske om “cheap oil”.

    3. USA har verdens største kullreserver og også enorme gassreserver og kan om det skulle bli nødvendig omdanne det til flytende drivstoff med Fischer-Tropsch metoden som tyskerne brukte under krigen og Apartheid-regimet i Sør-Afrika under sanksjonene. Metoden brukes fortsatt i mindre skala i flere anlegg rundt om i verden og både med kull og gass. Amerikanerne er allerede inne på denne tanken idet flere av flytypene i det am. luftforsvaret er sertifisert for å fly med slikt drivstoff og et mindre skala testanlegg allerede er bygget i Oklahoma. Metoden er energikrevende men neppe mer enn utvinning av tjæresand, og hvis “peak oil” endelig skulle inntreffe etter flere årtier med spådommer i den retningen vil USA ganske raskt kunne få ny olje i størrelsesorden mange mill. fat/døgn dersom nødvendig.

    4. Peak oil/oljetoppen har blitt spådd i rundt 30 år nå, men verdens oljeutvinning stiger fortsatt noe hvert år og ligger på rundt 100 mill. fat/døgn, dvs. dette er inkludert råolje, destillater, petroleumsgasser (propan, etan mm.) og bioolje. Så langt har den tekniske utviklingen ligget foran de dystre spådommene. Skiferolje og skifergass i USA er det fremste dømmet på det.

    Hvorfor er USA interessert i Latin-Amerika? Det er jo tross alt deres egen bakgård. En amerikaner jeg hørte på en gang beskrev Karibia som “America`s soft underbelly”. Med arktis i nord, Stillehavet i vest og Atlanterhavet i øst har USA alltid vært og er godt beskyttet den veien. Mot sør er det annerledes, og Cuba-krisen var vel det fremste beviset på det så langt.

  3. SHO says:

    Jeg tror det var følgende grunner til at USA invaderte Irak:
    -Kvitte seg med en upålitelig alliert (Saddam Hussein).
    -Sørge for at olje fra Irak fremdeles skulle bli solgt i dollar.
    -Sørge for at oljeutvinningen i Irak holdes på et tilstrekkelig høyt nivå (hverken for mye eller for lite, jmfr Carter doktrinen).
    -Skremme bla Kina med at i fremtiden er det ikke sikkert at Kina vil kunne regne med å få kjøpt olje fra Irak og fra andre USA vennlige land i Midt-Østen
    -Mulighet for USAs oljeselskaper til å kunne drive business i Irak.

    Jeg mener at PeakOil ikke dreier seg om mangel på olje, men om mangel på billig olje. Prisen på olje er veldig viktig. I perioden 2011-2014 lå oljeprisen på 110 dollar fatet og verdens realøkonomi opplevde en tilstand av stagnasjon. Det ser ut som en oljepris på over 90 dollar skaper stagnasjon. I 2008 lå oljeprisen på hele utrolige 145 dollar (historiens høyest oljepris og som hadde vokst fra 20 dollar i 2002 - altså en syv-dobling). I USA sier man at dette skjedde tilfeldigvis samtidig med finanskrisen uten at det hadde noen betydning for finanskrisen. I Kina derimot fallt den økonomiske veksten og investeringene kraftig i 2007.

  4. Johnny says:

    Tror du blander sammen USA (folkets) interesser med elitens interesser, Ketil Tangen.

    USA som land tjener ingenting på disse krigene, det er det militære-industrielle komplekset (og private selskaper som får etablere seg) som høster gevinsten av USAs kriger.
    Befolkningen finansierer krigene, og fortjenesten går til det militære-industrielle komplekset.

    USAs og vestens kriger handler alltid om elitens mulighet til å berike seg på andre lands naturressurser, de politiske begrunnelsene for krigen er bare propaganda og blendverk!

  5. En glimrede oppsummering!

  6. Jeg er egentlig ikke så interessert i politikk men heller de bakenforliggende årsakene som former den, deriblant energispørsmål. Jeg kan ikke se helt hvorfor det militær-industrielle komplekset i USA skulle ha andre interesser i f.eks Venezuela enn å sikre sydflanken militært og på andre måter, og jeg kan ikke se at det har noe særlig med olje/energi å gjøre. Det er alt.

    Når det gjelder elitens og folkets interesser vil det alltid være motsetninger men også sammenfattende interesser. En elite er ingen elite i lengden hvis den ikke har undersåtter som kan gi dem makt. Går eliten for langt i å underkue folket gjør den seg selv svak på lang sikt. Eliten må i det minste sørge for brød og sirkus. Jeg tror ikke det bare handler om USA og Vesten men om alle igrunn. Slik sett er hele menneskeheten ganske lik.

  7. Dystre Påstander om at oljen snart tar slutt har dukket opp med ujevne mellomrom helt fra 1920-tallet. Man kan finne avisartikler der det påstås at oljen vil ta slutt i løpet av 1930-tallet.

    Selvsagt er oljen en begrenset ressurs og vi vet at vi ikke kan fortsette utvinningen i all evighet. Dette spørsmålet er i imidlertid blitt grundig belyst i forbindelse med klimaproblematikken. Dersom fossile brennstof tok slutt ville klimaproblemet løse seg selv, men sånn er det (dessverre) ikke.

  8. SHO says:

    Hvis USA mangler olje kan landet skaffe seg olje (tvangsmessig) fra andre land slik som fra Canada, Mexico, Venezuela og eventuelt også fra Norge (det siste landet har USA allerede full militær kontroll over). Det er ikke sikkert at disse landene vil sette særlig pris på dette. Mulig at vi får se en slags nykolonial oppdeling av verden hvor stormaktene primært sørger for å sikre tilgangen på råvarer til eget forbruk. Et USA som er selvforsynt med det meste kan i mye større grad herje med resten av verden etter eget forgodtbefinnende.

    Det er et viktig poeng å forstå at energiprisene ikke må bli for høye for at et kapitalistisk system skal fungere, det ser ut som en oljepris på over 90 dollar er for høyt for USA (da stagnerer økonomien).

    Det foregår noe rart med fracking i USA. Det virker som om dette er et underskuddforetakende hvor det skjer en slags skjult form for subsidiering (enten må konsumentene/skattebetalerne betale drivstoffprisen gjennom høy pumpepris eller så må de betale deler av drivstoffprisen i form av skjulte subsidier, men selvfølgelig denne subsidiering kan også finansieres gjennom underskudd på statsbudsjettet vhja dollartrykking og lånte penger, bare under Obama var dette underskuddet totalt på 10 trillioner dollar).

Fortsett diskusjonen på forum.steigan.no

Deltakere