Vår svenske medarbeider Anders Persson har oppdaget et lite stykke svensk humor som ikke er helt PK. Han var like overrasket som oss og vi lar ham dele overraskelsene med våre lesere.
Av Anders Persson.
En av de senaste dagerna råkade jag av en tillfällighet ramla in på ett program på SVT Play som kallas «Dips» och sades handla om tre «helt inkompetenta» svenska diplomater.
Min första, spontana reaktion, efter att ha sett de första avsnitten, var: -Vad i helsicke är det här??? Titta bara på inledningen av del tre, kallad «Rysskräcken».
En ryskt örlogsfartyg har rört sig mellan Gotland och Öland – på internationellt vatten. Försvarsmakten kan därför inte ingripa, utan saken hänskjuts till UD (utrikesdepartementet) som inte har några problem att stämpla det hela som en «rysk provokation». . .
De andra avsnitten går i samma stil – en hejdlös drift med svensk utrikespolitik i allmänhet och UD i synnerhet.
Detta kunde omöjligen vara ett svenskt program.
För det första var det enormt roligt! Och har vi inte blivit varnade att de slemma ryssarna numera också använder sig av HUMOR för att förvrida våra sinnen. Komedieserien måste alltså vara en skicklig rysk desinformation Dessutom verkade ryssarna ha hittat något gammalt palats i St Petersburg som på insidan ser ut som svenska UD i Stockholm . . .
Insiderkunskaper?
För det andra verkar serien vara skriven av någon eller några med «insiderkunskaper» om UD. Huvudpersonen, spelad av någon som liknar Jesper Rönnlund, är en godagspilt som tillbringar större delen av sitt liv utomlands eftersom hans föräldrar verkat diplomatiskt på olika ambassader. Han har fått sitt jobb på UD just i kraft av sina föräldrars inflytande.
Bredvid sig har han en blond och kramgo nyanställd norrländska som med sin naiva idealism möjligen kan vara en parodi på Margot Wallström. Tredje huvudpersonen är en ännu mer inkompetent kvinna som sägs ha kommit in på UD den «horisontella» vägen.
För det tredje frågar man sig: vilka står bakom denna serie och, framför allt, varför sänds den nu? Visserligen «bara» på SVT Play, men ändå.
«Wallrafferi»
Nej, det rör det sig trots allt inte om «rysk desinformation», utan är ett gediget svenskt hantverk.
I en TT-intervju 22 december 2018 berättar en av skådespelarna, Marie Agerhäll:
– Vi har wallraffat [på UD] och intervjuat folk både på golvet och högst upp hemligt, och har fått massor av roliga historier. Mycket av det vi ser i serien är sant, men vi har «tweakat» till det lite eftersom att det inte är en dokumentär.
Kanske
inte «dokumentär i ordets strikta mening, men inte så långt från sanningen
. . .