Låga löner hotar demokratin

16
Åsa Linderborg
Åsa Linderborg

Ett par dar före jul skickade Lars Göran Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv, ett brev till alla företagare där han uttryckte önskan om att Sverige ska fortsätta vara ”ett öppet och välkomnande land”. Han hoppades att 2016 blir året då vi ”sänker trösklarna” på arbetsmarknaden så fler ska komma i arbete.

Man kan ha både goda och hjärtegoda skäl att vara för en generös invandring, men för Svenskt Näringsliv stavas drivkraften ökad profit.

Borgerliga politiker och opinionsbildare – både de som vill ha öppna gränser och de som vill stänga dem –sjunger med: ”Sänk trösklarna!”

Sänkta trösklar betyder sänkta löner. Ingen vill precisera hur låg en lön ska kunna vara, men i mångas öron låter det ändå rimligt: sänker vi kostnaderna för arbete kan fler nyanlända få jobb.

Det finns få eller ens några vetenskapliga belägg för att sänkta löner ökar antalet arbetstillfällen, men ingen påstår likt Annie Lööf att det skulle skapa massor med nya jobb. Möjligen jobb som vi inte behöver, så som att nån står redo med bensinslangen när man svänger in på macken.

Sänkta löner leder heller inte till fasta jobb. Man får ett tillfälligt påhugg, sen byts man ut mot nån annan ”som ska få en chans att komma in på arbetsmarknaden”. Alla som konkurrerar om de så kallade okvalificerade jobben är utbytbara mot nån ännu billigare, hur duktig man än är.

Men problemen är långt större än så, visar förre LO-ekonomen Dan Andersson i böckerna Tak för fattigdom och Så fick Sverigedemokraterna makt (Hjalmarsson & Högberg förlag).

Av erfarenheten från andra länder vet vi, att när lönerna sänks för de som har det sämst, sjunker de också efter en tid för dem som är högre upp i fördelningstrappan. Det skapar en nedåtgående spiral där massor med människor plötsligt pressas ner.

Låga löner är mycket sällan ett övergående stadium i en redan utsatt människas liv, utan leder till varaktig ekonomisk och social marginalisering. Det ökar fattigdomen.

Dan Andersson har en siffra som ingen kommer runt: År 1991, före mass-arbetslösheten, levde 7 procent i hushåll som hade inkomst på 60 procent eller mindre av medianinkomsten. År 2013 var siffran nästan fördubblad – 13 procent – det vill säga 1,2 miljoner människor i Sverige lever i relativ fattigdom. De flesta är inte asylflyktingar, som man kan tro, det är människor som har bott här i hela sitt liv. A-kassan, för att ta ett exempel, har urholkats så mycket att den nu är nere på amerikansk nivå. Så ser det nya Sverige ut.

Om fattigdomen växer minskar viljan att betala skatt hos dem med medelinkomster. Man väljer hellre att se om sitt eget hus med privata försäkringar. Det undergräver hela välfärdsstaten.

Stor lönespridning med många som arbetar för låga inkomster minskar välfärdsförmögenheten. Det betyder att vi inte får tillräckligt med skatteintäkter som finansierar socialförsäkringar och pensioner. Det leder till ökad misstro mot staten och i värsta fall för demokratin som system.

Vidare: Barn i låginkomsthem lider ofta av stress och presterar sämre i skolan. Allt fler kommer inte få gymnasiebehörighet och blir livet ut proletärer i en prekär situation – de blir prekariat.

Låga löner demoraliserar, eftersom det lönar sig mindre att arbeta. Incitamentet att stjäla ökar.

Låga löner tvingar folk att arbeta dubbelt, vilket ger sämre hälsa; ekonomisk stress förkortar människoliv.

Arbetsrätten luckras upp när man tvingas knega till vilket pris som helst. Det förlorar samtliga löntagare på, även de som inte behöver konkurrera om låglönejobben.
Fler konsekvenser: Låga löner låser fast människor vid varandra, man har inte längre råd att skilja sig. När staten dessutom inte längre tar sitt sociala ansvar, blir köksbordet en försäkringskassa som i förmodern tid.

Låga löner gör att man aldrig kan bo eller leva vettigt.

Låga löner är kränkande, förnedrande och leder till att stora delar av befolkningen går runt med skamkänslor. Det påverkar hela samhällsatmosfären och spär ytterligare på elitens folkförakt.

Låga löner gör att motsättningarna ökar, inte minst bland dem som ska konkurrera om jobben. Arbetarklassen splittras. Det leder till främlingsfientlighet, men det förklarar också varför så många som röstar på SD faktiskt har invandrarbakgrund.

Det finns fler argument, men de här visar att naiviteten är skrämmande stor kring de senaste årens kraftigt ökade skillnader i inkomster och social trygghet.

Det är framför allt borgarna som drivit på den här utvecklingen, men det finns, påpekar Dan Andersson, ett tidsmässigt samband mellan framväxten av högerpopulismen och att inkomstskillnaderna blev mindre viktig som politisk fråga för socialdemokraterna.

Det är det här som gör att många av oss är så in i märgen trötta och ledsna på sossarna. Samtidigt är det just kampanjen om sänkta löner och försämrade arbetsvillkor som kan få Stefan Löfven att reagera med hetta. Är det nån fråga som socialdemokraterna kan revanschera sig i, så är det den här.

Antirasister måste förstå att välfärdsstatens idé är att låta alla individer leva ett självständigt liv. Det kräver att de humanistiska idealen förenas med ett klassperspektiv.

Med ökad migration växer arbetarklassen. Den antirasistiska rörelsen måste, nu när striden om gränserna är förlorad, kämpa för de villkor under vilka våra nya svenskar ska arbeta. Vi kan inte acceptera att den som är född i Syrien ska ha sämre betalt än sina jobbarkompisar. Det är både orättvist och strategiskt vansinnigt.

Migrationen blir samhällsekonomiskt lönsam på alla sätt när migranten kommer upp i en årsinkomst som är nära medianlönen. Endast så kan individen själv finansiera sina kostnader över livet. Det är bara möjligt om alla har ett jobb de kan försörja sig på, och med försörjning ingår att kunna betala den ”premie” som täcker framtida behov av socialförsäkringar och pension.

Fram till dess får de/vi som tjänar bra betala kostnaden för migrationen. De som redan har det knackigt kan inte göra det. Det är både cyniskt och korkat att tro att fattigdom kan lösas med ökad fattigdom. Den humanistiska vänster som likt den gränslösa delen av borgerligheten påstår att migrationen inte har några ekonomiska kostnader eller sociala konsekvenser, pratar ur en mycket privilegierad position. För dem finns bara ”intolerans” som förklaring till högerpopulismens framgångar.

Vi måste sluta avkräva tolerans, låt oss prata om tillit i stället. Man kan inte gilla allt hos alla människor, men man kan ändå samarbeta och leva ihop. Stor lönespridning minskar tilliten, den gör att folk inte längre känner att de delar samma öde. Konflikterna ökar.

Tillit kräver löner som inte försätter folk i fattigdom – det tarvar kollektiv-avtal. Tillit kräver en solidarisk omfördelningspolitik, att såna som jag betalar högre skatt och att finansdepartementet slussar pengar till kommuner och landsting, satsar på investeringar och inför statliga jobbåtgärder i stället för att lägga pengar på hög.

De som tror att sänkta ingångslöner är lösningen på problemen njuter själva av stora skattelättnader. Det är de som utnyttjar avdragsgilla städerskor som moppar privatbostäder i stället för sjukhus och skolor.

Lönesänkarna behöver aldrig för egen del bekymra sig om att nån ska komma och göra deras jobb till rabatterat pris, de riskerar aldrig att hamna i den nedåtgående spiralen.

Ingen vill ju säga var skamgränsen går i lönekuvertet, men ska man sänka ingångslönerna måste en servitris gå ner från 17 000 i månaden till säg 14 500. Snällt räknat är det 14 procent av Annie Lööfs lön. Centerpartiledaren, som vill att andra ska sänka sina löner, tjänar själv 124 000 kronor eller mer i månaden.

Kunskapen om lönerna är bekymmersamt dålig i Sverige, men snittlönen för en tjänstemän i privat sektor är 37 000 kronor i månaden, för arbetare i privat sektor är lönen 26 000.

Det är den senare gruppen som nu under pågående avtalsrörelse uppmanas att hålla igen på sina krav, ”annars måste vi lagstifta om sänkta löner”.


Carola Lemne
, vd för Svenskt Näringsliv med en månadslön på 490 000 kronor, säger att undersköterskor redan tjänar tillräckligt bra, på gränsen till för mycket.

En undersköterska tjänar 20 000. Det går 24,5 undersköterskor på en enda Carola Lemne-lön.

I torsdags sade Liberalerna att det är fel att satsa särskilt på undersköterskorna i avtalsrörelsen. I stället bör man införa ”startjobb” på 14 000 till 16 000 kronor i månaden. Så sätter man ytterligare fart på den nedåtgående spiral som pressar ner stora yrkesgrupper.

Jan Björklund (124 000 i månaden) och Anna Kinberg Batra (144 000 i månaden) säger samma sak som Svenskt Näringsliv: Facket måste ta samhällsansvar genom att hålla ner lönerna. Annars väntar lagstiftning.

Men att ta samhällsansvar är att göra det motsatta. Det är att inte acceptera att den mångetniska arbetarklassen splittras och välfärdsstaten släcker ner.

Det är allt mer givet att dra paralleller mellan vår oroliga tid och 1930-talet. Det är vanskligt att överdriva likheterna, men en sak är ändå gemensam: massarbetslöshet, en otyglad marknadsekonomi, sänkta löner och en stat som inte längre tar ansvar för den sociala tryggheten. Det får folk att vända ryggen åt demokratin och dess institutioner, samtidigt som etablissemanget är vettskrämt över vad folk skulle kunna göra med sin valsedel.

Debatten om huruvida SD ska betecknas som fascistiskt eller inte börjar därför i helt fel ände. En marknad som gör vad den vill med människor på grund av att politiken har abdikerat föder fascism, också om det inte nödvändigtvis föder folkmordsplaner.

Den viktigaste insikten som Dan Anderssons essäer ger oss är följande: Små inkomstskillnader är viktigare än homogen etnicitet för att skapa tilltro mellan människor. Det betyder att rasism och högerpopulism inte är självklara konsekvenser av migration – allt handlar om hur vi organiserar samhället.

Sänkta löner löser inga problem, det skapar bara nya. Kampanjen som nu tutat i gång med full styrka bär på en social och politisk bomb. Det är en ödesfråga för oss alla.

Først publisert i Aftonbladet.

KampanjeStøtt oss

16 KOMMENTARER

  1. Sverige lever av å øke pengemengde. Det i et monetær system som bygger på tilliten at land ikke skaper før mye penger;) Sverige er helt konkurs som alle andre land. Og QE i Sverige har det siste ikke hatt effekt på markedet med mer.

    Bra summert……. Norge neste!

    «We had a perfectly good country,» Ingrid Carlqvist, a journalist said. «A rich country, a nice country, and in a few years’ time, that country will be gone.»

    http://speisa.com/modules/articles/index.php/item.454/sweden-to-become-a-third-world-country-by-2030-according-to-un.html

    Når folk gir f… og det er kun gjerrighet og korrupsjon som styr så…

  2. Gjenom åra har eg lagt merke til noko: I Sv og i sentrum verkar det som om dei fleste politikerar mentalt har frikobla seg frå sin eigen etnisk norske bakgrunnn. Dei vektlegg ikkje denne sjå seg sjølve, og heller ikkje hjå andre. Jamfør tildømes foto på framsida av Sv.no. Dei vektlegg ofte heller ikkje den kristne kulturarven. Dei er også for innvandring av folk som har ei ana tru og eit ana verdisyn enn nordmenn flest. Dette må politikerar og andre ha lov til, men kva er verknaden av alt dette når ein legg det saman? Ein må hugse at venstresida og sentrum også talar om samhald, dugnadsånd, tillit i det norske samfunn.

    Ein må difor spørje: På kva grunnlag skal folk ha tillit til einanan i det norske samfunn? Kva vil folk i Noreg ha til fellesverdiar og fellesinteresser i framtida? Vil dei ha noko i det heile? Jamfør at også arbeiderklassa er politisk oppdela ved at mange stemmer på Frp eller Høgre. Heller ikkje denne gruppa er samla. Tidlegare, tildømes i 1950 åra var denne klassa politisk meir samla på venstresida . Og no er arbeiderklassa heller ikkje noko fast gruppe. Det kjem nye innvandrerar inn i den. Og mange tek klassereisa opp middelklassa. Også innvandrerar og barn av desse.

  3. Den nya modetermen bland keynesianska ekonomer heter «secular stagnation», som kan översättas till bestående stagnation. Därmed avses att västekonomierna en efter annan håller på att bli som Japan. Omsvängningen är tämligen dramatisk från den optimism som rådde fram till krisen 2008. En ledande USA -ekonom Bradford de Long sade häromveckan att han dittills hade lärt sina studenter något helt annat och inte insett att penningpolitiska instrument inte längre fungerade som tidigare. Den ekonomiska politikens enögda fokus på inflation hade drivit ner både inflation och räntor till en så låg nivå att räntesänkningar i krisläge inte längre fungerade som katalysator för att främja investeringar. För att stimulera ekonomin skulle det krävas stora finanspolitiska satsningar från statligt håll men dessa har uteblivit för att nyliberalerna lyckats driva en hysterisk kampanj mot statlig skuldsättning. Det märkliga är att nyliberalernas teser lika glupskt har anammats av både höger som vänster och de flesta amatörekonomer som jobbar som språkrör för medierna.
    Ekonomen Paul Krugman har sagt att det pågår en tävling mellan USA och Europa om vem som kan begå flest dumheter i den ekonomiska politiken och Europa verkar ta hem segern. Detta är paradoxalt; att det konservativa USA trots allt för en politik där federala insatser gjort betydligt mer för att dämpa krisens verkningar än det förment socialt medvetna Europa som genomdrivit panikartade åtstramningsåtgärder. Samtidigt är det dock logiskt och blottlägger demokratiunderskottet i den europeiska beslutsprocessen. Faktum är att det lilla som finns kvar av amerikansk demokrati trots allt sätter gränser för vilka ekonomisk-politiska beslut som kan tas, medan teknokraterna i Europa inte behöver frukta nyval utan istället kan fortsätta att vårda de ortodoxa idéer som de bekänner sig till.
    Det som Åsa Linderborg skriver om lönesolidaritet är nog riktigt, dessutom är lönesänkningar direkt kontraproduktiva i en omvärld där ekonomiska stimulansåtgärder skulle behövas, förslagsvis i Sverige som en jättesatsning på nybyggnation av bostäder.

  4. Skal vår industrielle sivilisasjon kunne fortsette må lønnsnivået legges veldig flatt og være basert på tilgjengelige ressurser og økosystemtjenester. Til min store overraskelse ble jeg nylig klar over at selv verdens største pessimist, Gail Tverberg, mener at vi kan fortsette en sivilisasjon med et veldig flatt, lavt lønnsnivå. Hun mener dessverre at et slikt lønnssystem er uforenelig med menneskeatferd. Terje Bongard, som er human atferdsøkolog, mener derimot at et slikt system er mulig gjennom å benytte inngruppa som politisk verktøy.

    Hvorfor diskuteres ikke denne løsningen, som er den eneste mulige løsningen for å kunne fortsette den menneskelige sivilisasjon? Når store tenkere som Tverberg og Bongard har kommet til samme konklusjon, men med vidt forskjellig utgangspunkt, bør dette spørsmålet ha topp prioritet i den politiske agendaen. Dessverre finnes denne diskusjonen kun her i ytterkantene av mediavirkeligheten.

    • Er nok gjerrighet som er «religionen i dag» og så lenge penger styr hirakier i samfunnet i den utstrekning som i dag så er det vanskelig å få til en endring. Media, markedet og det akademiska blant annet er «spillere» som ikke så gjerne gir opp sin makt. Men vi går mot en endring og hirakier endres men TTT og det kan bli stygt. Vi trenger konkurranse i hirakier der bloggere eksempelvis skall kunne utmane professorer i en dialog om samfunnsspørsmål og der alt skjer uten betalte gatekeepers som dagens media. Og seden er det opp til demokratiet og avgjøre hvem som har rett da på grunnlag av fakta som er lagt fram uten å ha gått «igjennom» vår uberoende «media»;)

      Wilson har en interessant refleksjon nede om de nye hirakierne i samfunnet..

      «Instead of communicating through a hierarchic where the information going up from the small people up to the leaders who makes decision and then send information back the world is changing and we becoming a network instead….» Fred Wilson

      https://youtu.be/R43OKYmGbhU

      Demokrati er kompromisser og før hadde en elite tilgang til «kunnskap» gjennom det akademiske og derav visse man bedre kanskje men i dag så er det bare tull og korrupsjon og regningen er på vei nå…. dvs vi går i konk og festen er helt over her med om litt. Trur jeg da:)

    • Ja, dette er et viktig spørsmål Øyvind.
      Og selv om jeg ikke påberoper meg stor tenkers status, mener jeg dette er et blindspor.
      Både borgerlønn og alle andre former for lønnsystem er avhengig av et marked og vareproduksjon.
      Det er selve grunnlaget for kapitalistisk økonomi og vil med nødvendighet føre til en restart dersom målet ikke er å avvikle hele grunnlaget.
      Inngruppen kan utmerket godt fremstå som kapitalist på samme måte som den norske stat som er en av verdens største kapitalister gjennom oljefondet.

        • Ja da, i Norge har vi hatt industriell vareproduksjonen siden steinalderen. Vi eksporterte for eks industrielt produsert kleberstein, men det var ingen dominerende virksomhet. Så lenge folk stort sett drev med matproduksjon, også med de politiske rammene som fulgte, var det lite rom for fremveksten av kapitalismen.
          Men når overskuddet økte og stadig flere ble «løsrevet fra sine røtter» som Halvor uttrykte det, for å produsere nyttegjenstander til et marked, fikk kapitalismen rom til å overta arenaen. Og den teknologiske utviklinga drev denne prosessen videre. Til slutt har den blitt så omfattende at mange har glemt at det er mat vi lever av.
          Som følge av den samfunnsmessige og teknologiske utviklingen måtte vareproduksjonen til slutt ende med kapitalisme og kapitalismen måtte like nødvendig ende med imperialisme og finanskapitalisme.
          Men der stopper det. Det er ikke noen veg videre for vareproduksjon. Verdens store befolkning trenger mat, men den er også avhengig av industiprodukter, men blir de produsert som varer til et marked, befinner vi oss i en kapitalistisk økonomi og den vil følge sine lover.
          Ser vi derimot for oss at menneskeheten blir så hart rammet av den pågående fanskapen, at vi må
          starte på nytt med hakke og spade og bytte egg mot poteter. Det er jo ikke usannsynlig. Da vil det ta lang tid før kapitalismen igjen kan styre skuta. Men den dagen hadde kommet om ikke jordens ressurser nekter den å vokse.
          For vekst må den ha.
          Vi er enige om mange saker Øyvind, men akkurat her må vi over på et annet spor.
          Mener jeg.

          • Du har ikke fått med deg budskapet til Michel Bauwens, Paul Mason m.fl. Deres budskap er at vi nå beveger oss inn i den tredje revolusjon, vekk fra kapitalismen og inn i allmenningene, som forøvrig også hadde en 300-årig blomstringstid i seinmiddelalderen. Les Bauwens klargjørende essay om denne dynamikken.

            – The Third Revolution: http://www.resilience.org/stories/2013-11-25/the-third-revolution

            Steigan har forøvrig fortalt i kommentarfeltene at han leser den siste boka til Mason, det skal bli artig å få en anmeldelse her.

            Den tredje revolusjon innebærer en demokratisk økonomi hvor ressursene er felleseie. Ved å koble Bongards RID-modell opp mot en distribuert, småskala p2p-teknologi, kan vi demokratisere markedene ytterligere.

            Det eneste som skiller meg fra Bauwens og Mason er at jeg ønsker å forankre allmenningene i RID-modellen til Bongard. Men dette kan jo ikke de forstå, da de ikke kan lese Bongards bok, da den ennå kun er på norsk.

            Det neste systemet er altså ikke kapitalistisk! Dynamikken er: Feudalisme – Kapitalisme – Allmenningene.

            Dessverre er det mulig at vi ikke kommer over i allmenningene. Da blir det nok steinalderen. Men etter at Tverberg har til kjenne gjort at hun mener vi kan fortsette en sivilisasjon med et veldig flatt lønnsnivå, går jeg på oppgaven med fornyet styrke og inspirasjon, selv om knekken i 2014 med avvisningen av MEDOSS sendte meg ned i kjelleren.

          • Jeg ser ikke på kapitalismen som en «oppfinnelse»‘ som noe som er konstruert.
            Jeg mener den har vokst frem gjennom samfunnsutviklingen som et nødvendig resultat på grunnlag av de rammene som har vært. Grunnlaget har vært vareproduksjon til et marked og tilgjengelig menneskelig arbeidskraft til å skape merverdiavgift, mener jeg.

            Nei Øyvind, jeg har ikke lest Bauwens eller Mason. Burde kanskje ha gjort det.
            Men leste Bongard for en tid tilbake. Tar den kanskje frem igjen.
            Jeg synes den var veldig interessant i den biologiske delen, men når han behandlet økonomi, produksjon og borgerlønn, fikk jeg litt følelse av kapitalisme light.
            Hovedårsaken til det er at han ikke har som mål å fjerne vareproduksjonen og handel.
            Da fjerner han heller ikke forutsetningene for utvikling av kapitalisme slik jeg ser det.

            Diskusjonen om å forme dette samfunnet er viktig men vanskelig. Mye må formes underveis.
            Og det blir harde tak før vi kommer dit.

          • Jeg har stor respekt for de som ønsker å avvikle den industrielle sivilisasjon fullstendig, og ivrer for en retur til et jeger-/samlersamfunn. Noen av disse er mine venner. Her er ei påske-leseliste jeg nettopp fikk tilsendt fra en av disse, en ung amerikansk mann som har gjort det til sin livsoppgave å utslette den industrielle sivilisasjon en gang for alle. På mange vis støtter jeg dette målet, men ser det som en bedre løsning å forsøke å beholde en teknologisk sivilisasjon uten kapitalisme. Leselista for påskeferien:

            Hello, everyone.
            Emails on this list are frequent right now because we are getting a lot done while many of the students are on break. Here are some updates.
            UPDATES
            * “The Question of Revolution” from Hunter/Gatherer 1.3 is now available at http://wildism.org/hg/1/3/hg1-3-question-of-revolution.html This solidifies the broad intellectual foundations of wildism, and now our work will move to other things like specific intellectual problems, long-term strategy, other venues for wildist media, and getting the ideas on blogs and in other publications. Please email me to let me know what you think of this essay.
            * We are moving forward with our plan to start a revolutionary conservationist party. Be on the lookout for the party charter document.
            * A major part of our strategy for expanding the audience for Hunter/Gatherer is being highly visible on social media. Help us out with this by (1) liking and sharing, on your own page and in groups, this post sharing the above essay: https://www.facebook.com/huntergathererjournal/posts/1740498069497635 (2) upvoting and commenting on this reddit post sharing the above essay: https://www.reddit.com/r/collapse/comments/4aedi9/a_conservationist_argument_for_revolution_against/ and also https://www.reddit.com/r/Green_Anarchism/comments/4aedoc/an_argument_for_revolution_against_industry/ (you do not even need an email to create a reddit account)
            * Please like our Facebook page at https://www.facebook.com/huntergathererjournal and invite your friends to like it as well.
            * We are beginning to strongly encourage people’s own media projects. I am personally willing to aid any effort like this, and would be willing to produce popular pamphlets and literature explaining wildism if this will help your podcast, video blog, public magazine, etc. Email me if you have ideas.
            * We have a subreddit (it’s like a forum) for any questions or comments you have about wildism. It is empty right now, so you’re highly encouraged to post. Check it out at http://www.reddit.com/wildism
            * I just spoke to Warren Hoge of the New York Times, the man who received the FC communiques during the FC campaign. Some of the information he provided will be featured in an upcoming essay, written by me, to be published in Dark Mountain. Check out the website at http://www.dark-mountain.net
            * A few new members have joined and are joining the Institute. For now, welcome Rick Carp. You can email him for questions about the institute at r (dot) carp (at) wildism (dot) org.
            AROUND THE WEB
            * When the End of Civilization is Your Day Job at http://www.esquire.com/news-politics/a36228/ballad-of-the-sad-climatologists-0815/
            * It’s Not Just The Bees: 40% Of Food-Pollinating Wildlife Risks Extinction at http://www.fastcoexist.com/3057295/its-not-just-the-bees-40-of-food-pollinating-wildlife-risks-extinction
            * #Riot: Self-Organized, Hyper-Networked Revolts—Coming to a City Near You at http://www.wired.com/2011/12/ff_riots/
            * EO Wilson on Half-Earth at AEON at https://aeon.co/essays/half-of-the-earth-must-be-preserved-for-nature-conservation

          • La oss håpe at vi aldri kommer tilbake til jeger og samlesamfunnet Øyvind
            Vegen dit vil bli et ragnarokk, for det er ikke plass til veldig mange av oss der.
            Ikke er det sikkert at det blir noen å jakte på heller.
            God påske

  5. Gail Tverberg oppsummerer inkonsekvensene i vår økonomi glimrende i dagens post:

    «Another part of our problem is that it is necessary for common laborers to have good paying jobs, and in fact rising pay, if the economy is to continue to grow. As much as we would like everyone to have advanced training (and training that changes with each new innovation), the productivity of workers does not rise sufficiently to justify the high cost of giving advanced education to a large share of the population. Instead, we must deal with the fact that the world’s economy needs large numbers of workers with relatively little training. In fact, we need rising pay for these workers, because there are so many of them, and they are the ones who keep the “demand” part of the commodity price cycle high enough.

    Robots may be very efficient at producing goods and services, but they cannot recycle the earnings of the system. In theory, businesses could pay very high taxes on the output of automated systems, so that governments could create make-work projects to hire all of the unemployed workers. In practice, the idea is impractical–the businesses would simply move to an area with lower taxes.

    Growth now is slowing because of all of the entropy issues involved. People in China cannot stand any more pollution. Too many laborers in developed countries are being marginalized by globalization and by competition with ever more intelligent machines that can replace much of the function of humans. None of this would be a problem, except that we have a huge amount of debt that needs to be repaid with interest, and we need commodity prices to rise high enough to encourage production. If these problems are not fixed, the whole system will collapse, even though there seems to be a surplus of energy products.»

    https://ourfiniteworld.com/2016/03/17/our-economic-growth-system-is-reaching-limits-in-a-strange-way/

LEGG IGJEN EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

Dette nettstedet bruker Akismet for å redusere spam. Lær om hvordan dine kommentar-data prosesseres.