oss 100 kroner!
Vid parlamentsvalet i Ukraina fick västorienterade partier majoritet totalt och parlamentet får viss legitimitet. DN skrev igår kväll ”Premiärminister Arsenij Jatsenjuk var den stora överraskningen i Ukrainas parlamentsval. Hans nybildade parti är nästan jämnstort med president Petro Porosjenkos enligt prognoser på söndagskvällen. Det mesta tyder på att de två partierna bildar en EU-vänlig regering.
Valdeltagandet var endast 50 %, och betydligt lägre i östra Ukraina. Tidigare i år förbjöds ett vänsterparti som i val under 2000-talet fått över 10 % av rösterna. Förre presidenten Janukovitjs ”Regionernas parti” var närmast utraderat. Det hela började i samband med statskuppen 22/2 då 72 ledamöter från Regionernas parti lämnade partiet under trycket av massvåld med beväpnade fascister utan riksdagen, radan. I dessa valtider vill man påminna om att Janukovits segrade vid presidentvalet 2010 med hela 69 % valdeltagande i ett val som den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSEs valobservatörer på plats berömde som en ”imponerande uppvisning i demokrati”.
Janukovitj försökte balansera mellan Väst och Ryssland, och hans första utlandsresa gick till Bryssel. I sitt installationstal som president 23 februari 2010 beskrev Viktor Janukovytj sin utrikespolitiske inriktning,. Han sa att han betraktar Ukraina som en europeisk alliansfri stat och sa att vill se Ukraina ”…som en bro mellan öst och väst och samtidigt en integrerad del av både Europa och det forna Sovjetunionen kommer Ukraina att välja en utrikespolitik som låter vårt land dra maximal nytta av jämställda och ömsesidigt gynnsamma relationer med Ryska federationen, EU, USA och andra länder som påverkar världslägets utveckling”. Ukraina drabbades mycket hårt av finanskrisen och hade dessförinnan under flera år haft en snabb tillväxt. Arbetslösheten år 2009 låg på 10 %, en måttlig siffra i ett europeiskt perspektiv. Enligt Wikipedia har korruptionen och brottsligheten minskat mycket under senare år. Men andra uppgifter talar för utbredd korruption och alltför stort inflytande för oligarkerna. År 2008 uppgick tillgångarna hos Ukrainas 50 rikaste oligarkerna till 85 % av landets BNP enligt Wikipedia.
* Medan Janukovitj sökte hålla landet mellan Väst och Ryssland och hade stöd i hela landet innan han avböjde EU:s usla ekonomiska bud för ett år sedan (mer nedan) kontrollerar de politiska ledarna inte hela landets territorium och bedriver ett brutalt krig mot delar av befolkningen och separatister i östra delen av landet. På deras sida deltar neonazistiska bataljoner och tyska soldater. Enligt Humans Rights Watch har regeringen använt klusterbomber. Om Kiev vill ha en fredlig lösning med ökad regional självständighet är detta bra i sig.
Valets segrare.
President Porosjenko är oligark och miljardär. Enligt Wikileaks har han varit informatör till CIA, USA:s spioneri- och som utvecklats till en mördar- och terroristorganisation enligt den Pulitzerpris-vinnande boken ”The way of the knife” av New York Times-journalisten Mark Mazzetti. Premärminister Jatsenjuk har ett intressant nätverk. Han har en egen stiftelse
Open Ukraine Foundation med partners som Victor Pinchuk Foundation (oligark), Chatham House, NATO(!), Black Sea Trust for Regional Cooperation (The German Marshall Fund of USA), International Renaissance Foundation (Soros), National Endowment for Democracy (CIA), Horizon Capital (USAID), Polens ambassad i Kiev och US State Department (utrikesdepartementet) samt svenska Swedbank.
Den 21/2 skedde en av USA och EU i ord accepterad överenskommelse mellan Ukrainas regering och den västuppbackade oppositionen, följd av en fascistinfluerad statskupp följande dag. En statskupp med flera kända medlemmar i högerextrema eller fascistiska organisationer, snabbt accepterat av västs politiska ledare och dominerande massmedia.Kuppen var också en framgång för USA:s utrikespolitik. USA har enligt vice utrikesministern Victoria Nuland satsat motsvarande 5 miljarder dollar för att främja sina intressen. Och har lyckats!
Hur går det för Ukrainas ekonomi?
I höstas avböjde den demokratiskt valde presidenten Janukovits och hans regering ett ekonomiskt förslag från EU. Rysslands förslag var 25 gånger större än EU:s bud och innebar bland annat att Ryssland erbjöd sig att betala Ukrainas statsskuld på motsvarande 15 miljarder dollar. Därtill erbjöds gasleveranser till rabatterat pris. *Vilken ansvarsfull politisk ledare skulle avvisa ett 25 gånger bättre ekonomiskt bud?
Sedan länge är Ryssland Ukrainas dominerande handelspartner, och Ukrainas industri är anpassad till detta i betydande grad. I övrigt har landet en stor jordbrukssektor.
New York Times skrev tänkvärt 12 december 2013 att ”I månader har IMF vägrat att de Ukraina ett lån på närmare 15 miljarder dollar som Ukraina behöver i mars 2014 för att betala sina skulder. IMF kräver att Ukraina ska acceptera hårda villkor som ökade priser på gas och budgetnedskärningar. Dessa villkor kan också medföra politiska protester och oro.” Från USA och EU kom nu en hetskampanj som misstänkliggjorde Ryssland och dess bud.
DN skrev 30/7 ”Ukrainas recession har fördjupats betydligt mer än väntat i skuggan av den upptrappade konflikten med separatister och grannlandet Ryssland. Ukrainas recession har fördjupats betydligt mer än väntat i skuggan av den upptrappade konflikten med separatister och grannlandet Ryssland. Den ukrainska ekonomin krympte med 4,7 procent i årstakt under andra kvartalet, enligt landets officiella statistikbyrå. Under första kvartalet i år var BNP-minskningen i Ukraina 1,1 procent.Enligt många bedömare innebär den djupa recessionen att det kan bli svårt för Ukraina att uppfylla villkor i IMF:s stödprogram, med nödlån på 17 miljarder dollar (cirka 120 miljarder kronor) till det konfliktdrabbade landet.” Och ekonomin har skadats svårt.
Under första halvåret föll industriproduktionen med 5,8%, medan den föll hela 12 % ytterligare i juli. De största nedgångarna har skett i kolproduktion (-28,7%), bilindustri (-23,8%), kemisk industri (-22,2%) och i oljeraffinering (-15,9%). Lugansk-regionen har tappat 56% av sin industriproduktion och Donetsk 28,5%. Industrigiganten Zaporozhie har tappat 99% och kommer att friställa 21.000 arbetare. Exporten till Ryssland har fallit dramatisk. Bilindustrin har förlorat 40% av sin export, metallurgisk industri 32,6% och jordbruket 37%.
Maidan-aktivisterna hade förhoppningar att EU skulle få fart på Ukrainas ekonomi. Men EU har andra stora problem, då flera medlemsländer är i svår ekonomisk kris.
IMF gav i april efter statskuppen 22/2 och före massakern i Odessa ett lån på motsvarande 17 miljarder US dollar (omkring 100 miljarder svenska kronor) till Ukrainas regering. Praxis i IMF är att låna maximalt två gånger ett lands kvot under ett år – men detta belopp motsvarar åtta gånger kvoten. Fyra månader senare 29/8 tecknade IMF sitt första lån någonsin till ett land i inbördeskrig. Lånet gav Ukrainas oligarker tid att flytta tillgångar till storbanker i Väst innan värdet minskade ytterligare.
Detta lån visar hur beroende IMF är av USA:s utrikespolitik. Kiev kunde använda lånet till kriget i östra Ukraina. Lånet är förknippat med villkor om minskade statutgifterna, som i Grekland, (och innebär motsatsen till den politik USA väljer i kristider.) I östra Ukraina har infrastrukturen skadats allvarlig till följd av krigets brutalitet. Nästan en miljon civila har flytt till Ryssland. En fjärdedel av Ukrainas export kommer från östra delen av landet och går till största delen till Ryssland. Men Kiev har bombat industrin i Donbas och lämnat dess kolgruvor utan elektricitet. Kraftförsörjningen är skadad och en kall vinter lär vänta för många.
Lånet till Ukraina kan ge större misstämning inom IMF än det katastrofala rekordlånet på 48 miljarder dollar till Grekland. Enligt ett internt IMF-dokument som läckt ut till Wall Street Journal medger IMF att man allvarligt underskattat den skada som dess villkor åsamkat Greklands ekonomi. IMF kritiserade olika länder för att skydda sina banker med stora skulder från Grekland. IMF hade räknat med att Grekland skulle förlora 5,5% av sin BNP mellan 2009 och 2012, men nedgången blev 17 %. IMF hade beräknat en arbetslöshet på 15 % år 2012, men arbetslösheten blev 25%.(1)
IMF och USA har planer på privatiseringar i Ukraina.
Ett sätt för Ukraina att kunna betala tillbaka skulderna till IMF är utförsäljning av naturtillgångar. Vice President Joe Bidens son Hunter Biden har blivit medlem i styrelsen för Burisma, ett Cypern-registrerat Ukrainskt olje- och gasföretag. Med hjälpa av trupper från Ukraina har man börjat installera utrustning för olje-fracking i Slavyansk, trots omfattande lokala protester bl.a. då man ser det som ett utländskt rofferi av gas eller olja från Ukraina.(2) Länder som Tjeckien, Nederländerna och Frankrike samt Tyskland beslutat att inte ge sig på miljöförstörande olje-fracking. (3)
USA och IMF verkar inriktade på att minska Europas beroende av gas från Ryssland bl.a. för att minska Rysslands handlingsutrymme i det nya kalla kriget. Detta tycks kunna innebära en allians med neo-nazisten Kolomoyskyy, huvudägare till Burisma via sin Privat Bank. Han förknippas med finansiering av brutala paramilitära styrkor som dödat etniska ryssar och de som protesterat mot frackingen i östra Ukraina. (4)
Det förekommer också försäljning av jordbruksland, bl.a. till Monsanto, som satsat på att tillverka genmodifierad utsäde (GMO) i Ukraina, som de ser som Europas Akilleshäl i motståndet mot GMO. IMF och Världsbanken pressar också på för att Ukraina ska sälja ut jordbruksmark till utländska intressen. (5) Framöver kan komma press från USA att länder i Europa ska köpa GMO från Ukraina, vilket kan bidra till välbehövlig spricka mellan USA och EU.
USA:s strategi för att Ukraina inte ska behöva betala tillbaka lånet till Ryssland.
Ukraina är skyldig Ryssland ett belopp som motsvarar hela IMF-lånet för skulder för gas och annat. Lånet till Ryssland på marknadsmässiga villkor förfaller om Ukrainas skuld blir mer 60 procent av BNP. USA försöker finna rättsligt argument för att minimera betalningarna till Ryssland på olika sätt. (6) Problemet med detta knep är att Rysslands statsfond lånade Ukraina euro med strikt ekonomiskt skydd för att begränsa landets totala skuld till bara 60 procent av landets BNP. Om skulden stiger över denna nivå, har Ryssland rätt att kräva fullständig omedelbar betalning. Den mest lovande lösningen för att skada Ryssland kan vara att Storbritanniens parlament antar en sanktionslag som ogiltigförklarar Janukovitj obligationer. En sådan sanktionslag skulle minska Rysslands förmåga att sälja skulden på marknaden helt enkelt genom att förneka Ryssland lagliga rättigheter till ukrainska tillgångar. Å andra sidan skulle detta också förstöra London som en ledande global finansiellt centrum.
Bra statskupp?
Utan statskuppen mot den folkvalde presidenten Janukovitj 22/2, dagen efter en av EU och USA i ord lovordad överenskommelse med oppositionen hade
* Den demokratiska legitimiteten har betydligt högre hos demokratiskt sinnade runtom i världen
* Krim hade tillhört Ukraina
* Inget krig eller separatism hade sett i östra Ukraina
* Det ekonomiska läget och framför allt framtidsutsikterna varit betydligt bättre
‘ Risken för krig mot Ryssland varit mindre.
Eller hur?
(Opprinnelig publisert på jinge.se.)
