Er Russland imperialistisk?

0
Militær flyoppvisning under Seiersdagen i Moskva i 2017. Shutterstock.

I politisk og militær forstand er Russland utvilsomt en stormakt, men i økonomisk forstand er det nærmest en halvkolonial nasjon. Russland er verdens største land og er svært rikt på råvarer, men som industrinasjon og finanskapitalist ligger Russland langt nede på lista. Faktisk ligger Sverige foran.

Journalisten Anders Carlsson har skrevet om dette i Proletären.

Han skriver:

Den amerikanska affärstidningen Forbes listar varje år världens 2000 största företag. USA och Kina delar numera broderligt på de tio första platserna och Kina har sedan 309 och USA 560 företag på 2000-listan.

Näst intill hälften av de internationella monopolistiska sammanslutningarna hör alltså hemma i USA eller Kina.

För att nämna några andra länder har Indien 51, Kanada 50, Australien 39 och Sverige 32 företag bland världens tvåtusen största.

Hur står sig då Ryssland i denna konkurrens? Ja, inget vidare. Ryssland är säte för två av de 100 största globala företagen, för sex av de 500 största och för ynka 24 av de 2 000 största.

Som monopolistisk stormakt distanseras alltså det gigantiska Ryssland av lilla Sverige.

Men som finanskapitalist, da?

Som kjent er det fremste trekket ved den moderne imperialismen ikke vareeksporten, men kapitaleksporten. Finanskapitalen har lagt industrikapitalen under seg, så for å se styrkeforholdet mellom imperialistmakter må vi se på rollen deres i det globale finansielle systemet.

Carlson skriver:

Det finns listor över nästan allting, så givetvis finns också en lista över världens 100 största banker. Av dessa bankgiganter hör 19 hemma i Kina, 12 i USA, åtta i Japan och sex vardera i Frankrike och Storbritannien, fem i Canada och Tyskland. Lilla Sverige ståtar med tre av världens 100 största banker: Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank. 

Oligarkernas Ryssland får dock hålla till godo med en enda (som Norge), statliga Sberbank, som placerar sig på 60:e plats. Det är kanske därför ryska oligarker tvingas tvätta sina smutsiga pengar via Nordeas, SEB:s och Swedbanks baltiska filialer.

Nej, Ryssland är sannerligen ingen finansiell stormakt.

Her er lista over verdens største banker (Wikipedia):

Og vi må ned på plass nummer 60 for å finne den største russiske banken, Sberbank. Den er litt mindre enn Danske Bank (nr. 54), men kan rose seg av å være litt større enn norske DNB (nr. 84).

Suverene investeringsfond

Et annet mål på finansiell styrke er de suverene investeringsfondene, av typen Oljefondet. USA har ikke dette systemet, så der kommer den finansielle styrken fram på annen måte, som for eksempel BlackRock og State Street, som er private fondsforvaltere, og som disponerer kapital, ikke i milliardklassen, men i billionklassen (tusen milliarder), nærmere bestemt 10–20 billioner..

Her er lista over de suverene investeringsfondene:

Som vi ser har Russlands to fond tilsammen 191 milliarder dollar. Sammenliknet med Oljefondets 1388 milliarder dollar er det 14%.

Russlands rolle i det imperialistiske systemet

Vi siterer Anders Carlsson:

Sammanfattningsvis: I ekonomisk mening är Ryssland en i det närmaste semikolonial andrarangsnation i konkurrensen på den kapitalistiska världsmarknaden, helt utlämnat åt fluktuationerna på de globala råvarubörserna.

I politisk och militär mening är Ryssland fortfarande en stormakt, inte minst genom sitt kärnvapeninnehav. Men utan någon önskan att mäla sig ur den gemenskap man ingick i ända fram till hösten 2013. Det är västmakternas klåfingrighet vad gäller Ukraina – Lill-Ryssland – som orsakat den nuvarande krisen.

Ryssland är inte en aggressiv stormakt, annat än i förhållande till det man ser som angrepp mot den utvidgade ryska nationens intressen.

Det talas ibland om rysk upprustning och sant är att den ryska militärbudgeten mer än fyrfaldigades mellan 1998 och 2018, från 14 till 61,4 miljarder dollar i fast penningvärde. Men då skall man veta att Sovjetunionen 1989 hade en militärbudget om 231,8 miljarder dollar i samma fasta penningvärde. Dagens ryska millitärbudget är alltså bara en fjärdedel av den sovjetiska.

1989 svarade den sovjetiska militärbudgeten för 40 procent av den i USA. 2018 svarar den ryska militärbudgeten för mindre än 10 procent av den amerikanska.

Det är siffror som ger perspektiv på det påstådda ryska hotet. 

Forrige artikkelBerlin Goes to Beijing: Dette er virkelige saker
Neste artikkelSelv ikke Klassekampen ville ha leserinnlegg med kritikk av BigPharma