Det svenske Läkaruppropet: – Vaksiner bare risikogrupper – ikke unge og friske

11. mai 2021

Det svenske Läkaroppropet er undertegnet av 36 forskere og 558 helsearbeidere (11. mai 2021). Oppropet deres finnes her. I et debattinnlegg i Göteborgsposten 3. mai 2021 skriver 28 av legene at «massevaksinasjon ut over risikogruppene i dagens situasjon er uheldig og gir liten nytte målt opp mot risiko». Her er hele artikkelen, som også er publisert på nettsidene til Läkaroppropet.

År 2009 vaccinerades 60 procent av den svenska befolkningen mot svininfluensan. Professor Hans Rosling kallade sjukdomen för en “mediahype” och immunologen Ann-Cathrin Engwall varnade för att massvaccinationen skulle kunna göra mer skada än nytta.^{1 2} Minst 350 svenska barn och unga vuxna fick narkolepsi av vaccinet Pandemrix, som innehöll nya och i sammanhanget obeprövade beståndsdelar.³

Ett par år senare drabbades Sverige och Norge, som massvaccinerat mot svininfluensan, betydligt hårdare av influensa än andra länder, vilket visade att skyddseffekten var temporär och att svininfluensaviruset hade utvecklats till ett säsongsvirus.⁴ Gör vi nu om samma misstag?

Mortaliteten vid covid-19 är i över 85 procent av fallen kopplad till en eller flera sjukdomar, och är utpräglat åldersrelaterad.⁵
I gruppen 90 till 99 år har 1 av 30 avlidit i befolkningen, i gruppen 70 till 79 år 1 av 420 och i gruppen 0 till 19 år 1 av 500 000.⁶

Riskfaktorerna och den tydliga åldersgradienten bör även prägla motåtgärderna.⁷ Att massvaccinera en ung och frisk population är inte medicinskt motiverat utan tvärtom förenat med risker, såsom dödsfall på grund av koagulationsrubbningar.⁸ Vi bör vaccinera dem över 65 år samt även dem med identifierade riskfaktorer för död och allvarlig sjukdom. Individer med genomgången covid-19 har ett naturligt skydd och bör för närvarande ej vaccineras.

För sars-cov-2 finns det flera vägar som bidrar till individens immunförsvar, till exempel:

Medfödda försvarsmekanismer som reagerar på virusegenskaper,⁹
Förvärvad korsimmunitet via tidigare infektioner med besläktade virus,¹⁰
Förvärvad immunitet via smitta,
Förvärvad immunitet via prevacciner.

I en internationell studie framkom att sannolikt var tredje europé har en genvariant som nedärvts från neandertalare, vilket bidrar till att virusets arvsanlag bryts ner effektivare.¹¹Vanliga förkylningar som orsakas av andra coronavirus kan också ge partiellt skydd mot sars-cov-2. En studie visade att personer som haft sars 2003 var immuna mot covid-19 och att länder som tidigare drabbats av mers och sars har fått en mildare coronaepidemi, sannolikt på grund av partiell immunitet i befolkningen.¹² Sammantaget visar studier från hela världen att 25 till 50 procent av befolkningen har korsimmunitet.¹³ ¹⁴ ¹⁵

Forskare på Karolinska Institutet har upptäckt att både symtomfria individer och de som inte påvisats med antikroppar har haft T-cellsimmunitet mot coronaviruset. Immuniteten mot covid-19 är förmodligen betydligt större i samhället än vad vi hittills kunnat mäta.¹⁶ Immuniteten efter genomgången infektion skiljer sig troligen inte från andra luftvägsvirus, vilket innebär att återinfektion är sällsynt och oftast ger milda symtom.^{17 18}

Epidemiologen John Ioannidis bedömde att i februari 2021 var 19 till 25 procent av jordens befolkning smittad.¹⁹ Eftersom Sverige stängt ned samhället i betydligt mindre utsträckning än majoriteten av världens länder, ligger andelen smittade och därmed immuna i vårt land rimligtvis högre.

Prevaccinerna är en ny typ av vaccin. De består av genetiska mallar som behöver ta sig in i våra celler, där coronavirusets spikeprotein måste kunna produceras och sedan hamna på ytan av dessa celler. Coronavirusdelar på cellytorna är det som triggar immunsystemet och fungerar som vaccin. När idag tre av tio svenskar fått en dos prevaccin är virusets dödlighet troligen mycket låg, speciellt som riskpersoner prioriterats.²⁰

Massvaccinering under en pågående coronapandemi utanför riskgrupperna är enligt vår bedömning olämpligt och ger begränsad nytta relativt risk. Användningen av prevaccinerna måste betraktas som experimentell, då uppföljningstiden i studierna bara är två månader. Det medför att sällsynta biverkningar såsom de letala koagulationsrubbningarna inte fångas upp.

Vår förhoppning är att man tar fram vågskålen och tittar på faktisk nytta kontra möjlig risk. Vi vill att Sverige inte vaccinerar fler än dem över 65 år eller dem med riskfaktorer. Annars riskerar vi att upprepa de ödesdigra misstagen från vaccinationen mot svininfluensan.

Sven Román, specialist i barn- och ungdomspsykiatri
Nils Littorin, ST-läkare i psykiatri, doktor i klinisk mikrobiologi
Sebastian Rushworth, AT-läkare
Ann-Cathrin Engwall, immunolog och virolog; doktor i molekylär cellbiologi med immunologisk inriktning
Ragnar Hultborn, specialist i onkologi; professor emeritus
Sture Blomberg, specialist i anestesi och intensivvård; docent
Ralf Sundberg, specialist i allmänkirurgi; docent i transplantationskirurgi
Lilian Weiss, specialist i allmänkirurgi; docent
Susanna Hartmann-Petersen, specialist i dermatologi; disputerad
Dinu Dusceac, specialist i kardiologi; disputerad
Anna Maria Wiedemann, specialist i allmänmedicin; disputerad
Boris Klanger, specialist i allmänmedicin; verksamhetschef
Olga Lundberg, specialist i allmän- och rehabmedicin
Ludwig Hellmundt, specialist i anestesi och smärtläkare
Robert Svartholm, specialist i allmänmedicin
Hans Zingmark, specialist i intern- och lungmedicin
Carina Ljungfelt, specialist i allmänmedicin
Christina Malm, specialist i allmänmedicin
Fritz Probst, specialist i allmänmedicin
Kristian Holmberg, specialist i allmänmedicin
Magnus Burling, specialist i allmänmedicin
Nina Yderberg, specialist i barn- och ungdomspsykiatri
Sven Meenen, specialist i allmänmedicin
Margareta Andersson, företagsläkare
Maria Papadopoulou, ögonspecialist
Ida Höglund, specialist i kirurgi
Hans Sjögren, specialist i anestesi och intensivvård
André Marx, ST-läkare i allmänmedicin