Saudi-Arabia fjernet fra lista over barnemordere – svarte med å drepe barn

1
En gutt i ruinene av hjemmet sitt i Taiz, Jemen. Shutterstock.

FN strøk nylig Saudi-Arabia fra lista over dem som dreper barn. Det var som å gi grønt lys til å fortsette forbrytelsene i Jemen, sier den jemenittiske journalisten Hussain Albukhaiti i forbindelse med den siste massakren i landet.

Patrik Paulov

Av Patrik Paulov.

– Jag blev verkligen chockad när jag fick höra att Saudiarabien ännu en gång attackerat civila. Efter att FN strök saudierna från skamlistan över de som dödar barn i krig tänkte jag att de skulle vara mer försiktiga, säger Hussain Albukhaiti, journalist och politisk analytiker som står Huthirörelsen nära.

Han bor i huvudstaden Sanaa, som sedan sex år tillbaka styrs av huthiernas regering.

Hussain Albukhaiti

Hussain Albukhaiti har de senaste dagarna kommenterat situationen i Jemen i flera internationella medierna. Samma kväll som vi når honom medverkar han i satellitkanalen Al Jazeera English.

Den senaste massakern ägde rum den 15 juli. Det var exakt en månad efter att FN:s generalsekreterare Antonio Guterres deklarerat att Saudiarabien stryks från den så kallade skamlistan.

Motiveringen var att Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och övriga stater i den krigförande i koalitionen minskat sitt barnadödande. Den saudistödda jemenitiska regeringen i exil, liksom Huthirörelsen, som kontrollerar den folkrika norra delen av Jemen, står kvar på listan. Hussain AlBukhaiti Hussain Albukhaiti menar att FN-beslutet uppmuntrat saudierna att fortsätta det blodiga kriget. Det visar tragedin den 15 juli. Attacken riktades mot byggnader där många kvinnor och barn samlats under ett traditionellt firande. Minst 30 dödades.

– I mars 2015 inledde Saudiarabien kriget mot Jemen. Trots att fem år gått har de inte lyckats besegra huthiernas styrkor. Saudierna tar ut sitt misslyckande ut på Jemens civila. Ibland fördömer omvärlden attackerna, men de pekar inte ut den skyldige. I internationella medier är det främst huthierna som kritiseras och skuldbeläggs.

I december 2018 hölls i Stockholm inledande samtal mellan Huthirörelsen och den saudistödda exilregeringen. Ett avtal skrevs under och en vapenvila trädde i kraft. För första gången sedan 2015 fanns ett litet hopp om fred. Problemet var att den stridande saudiledda koalitionen inte deltog.

– Huthierna är beredda att sluta attackera mål i Saudiarabien när som helst, om saudierna avbryter sina attacker och häver blockaden mot Jemen. Men sanningen är att saudierna skärpt blockaden efter Stockholmsavtalet, säger Hussain Albukhaiti.

Det har fått förödande följder. FN har sedan länge benämnt det fattiga och krigshärjade landet som världens värsta humanitära katastrof.

– Det finns inget bränsle i landet. Tusentals bilar köar vid bensinstationerna. Det kan ta dagar eller veckor att tanka sin bil, säger Hussain Albukhaiti.

– Vi saknar möjligheter att bekämpa Covid-19. På grund av blockaden kan Jemen inte ens förse sin befolkning med rent vatten och hindra spridning av kolera. En nedstängning vore omöjlig. Folk måste jobba för att hålla sig vid liv. Och Huthiregeringen har inga pengar då  olje- och gasfälten finns i områden som kontrolleras av utländska styrkor.

Enligt Hussain Albukhaiti är ledarna i Sanaa trötta på att den saudiledda koalitionen tillåts begå nya krigsförbrytelser. Kanske är den enda möjligheten att få slut på kriget att huthierna i stor skala börjar attackera oljeanläggningar och annan infrastruktur inne i Saudiarabien, menar han.

Kriget i Jemen ska ses som en del av den pågående maktkampen i Mellanöstern. USA står bakom Saudiarabien i kriget mot huthirörelsen, som har nära band till Iran och libanesiska Hizbollah.

Också Sverige finns med som aktör i kriget. När statistiken för svensk vapenexport 2019 redovisades  fanns Saudiarabien fortsatt med som mottagare. Förenade Arabemiraten, saudiernas stöttepelare i kriget, var tredje största köpare av svenska vapen.

– Om Sverige, USA och övriga länder ströp vapenexporten skulle kriget ta slut idag, säger Hussain Albukhaiti.

Denne artikkelen ble først publisert i den svenske avisa Proletären.


Du kan abonnere på steigan.no her. Det koster ingenting.

Men hvis du vil være med på å opprettholde og styrke vår kritiske og uavhengige journalistikk, kan du også gjøre det:

Vipps: 116916.

Eller du kan betale inn på Mot Dags støttekonto: 9001 30 89050 – eller gå inn på vår betalingsordning.

KampanjeStøtt oss

Kommentarer

Fortsett diskusjonen på forum.steigan.no

Deltakere