Det svenska ubåtskriget

0
YouTube player

– Om hur Sverige lät sig luras i det internationella maktspelet.

80-talets Sverige präglades av ständiga ubåtsjakter mot en gäckande fiende. Inget annat land utsattes för dessa intrång. Tidigare hade flera stater opererat i vårt territorialhav, men på 80-talet uppträdde små ubåtar djupt inne i hamnar och marinbaser. ”För första gången sedan 1809 möter svenska soldater utländska soldater på svensk mark. Det visar hur allvarligt detta är”, sa oppositionsledaren Ulf Adelsohn.

Idag vet vi att US Navy hade ytterst hemliga hydrofoner i svenska vatten, som följde rörelserna till alla sovjetiska ubåtar. De gjorde inga djupa intrång, sa amerikanerna.

Hydrofonerna underhölls av små ubåtar, som togs in till Östersjön på ombyggda handelsfartyg. På 80-talet, när amerikaner och britter såg på svensk utrikespolitik som oacceptabel, lät de dessa ubåtar visa upp sig för fiskare och seglare. Hysterin spred sig. Diplomater, journalister och forskare talade om ”ryssen”. Regeringen protesterade mot Moskva i skarpa ordalag. På tre år blev Sverige till ett annat land. Regeringen tvingades till reträtt.

Ola Tunander, en av Sverige främsta experter på ubåtsoperationer och säkerhetspolitik, presenterar sin nya bok ”Det svenska ubåtskriget”.

Boken sammanfattar 30 år av hans forskningsarbete. Den känsliga och laddade «ubåtsfrågan» hör till Sveriges mest omdebatterade. ”Det svenska ubåtskriget” ger ett brett faktaunderlag, unikt i sitt slag, som är användbart oberoende av vilka slutsatser du själv drar.

Medverkande:
Ola Tunander, Research Professor Emeritus vid Fredsforskningsinstitutet i Oslo, PRIO

Mathias Mossberg, ambassadör och Sovjetansvarig i det svenska utrikesdepartementet samt dess chef för ”policy planning”. Han var huvudsekreterare i den svenska Ubåtsutredningen 2001 och även huvudsekreterare i den Säkerhetspolitiska utredningen 2002.

Samtalsledare:
Anders Björnsson, svensk historiker och journalist och tidigare Samtidsredaktör vid Svenska Dagbladet och redaktör för Baltic World.

Forrige artikkelNorske NORWAC – helsearbeid i norsk og amerikansk utenrikspolitikk
Neste artikkelSluttkampene om Idlib