Corse eller Corsica?

0
Jean Auguste Dominique Ingres: Portrett av Napoleon som førstekonsul. (Utsnitt)

Av Gerhard Miksche.

Ön Korsika kallas Corse på franska men Corsica på korsikanernas eget språk, en variant av italienskan.

Napoleon I föddes 1769 i staden Ajaccio, några månader efter att ön blev fransk för gott eller i vart fall har förblivit det till våra dagar. Införlivandet i Frankrike hade föregåtts av en kort period av republikansk självständighet under ett för epoken i det närmaste unikt demokratiskt styre, bl a med kvinnlig rösträtt. Självständigheten hotades dock ständigt av republiken Genua som tidigare dominerat ön och inte ville släppa sina anspråk. Emellertid var Genua i det närmaste bankrutt och försvagat militärt till den grad att försöken att ensamt återerövra ön strandade. I det läget vände sig Genua till Frankrike. Vid den tiden var den franska kronan Genuas störste långivare med en upplupen skuld på 2 miljoner livres för tidigare lämnat militärt bistånd. I fördraget av Versailles år 1768 överlåt Genua ön till Frankrike för en tid av 10 år. I fördraget förband sig Frankrike att återställa freden och förvalta ön under 10 år mot betalning av 200 000 livres (den dåtida franska valutan vars silverhalt varierade över tiden: 1 livre från år 1786 motsvarar i värde 11,5 EURO år 2007.

Samuel Scott (1702-1772): Østerrike bombarderer Bastia i 1745 (utsnitt).

Frankrike invaderade ön så snart fördraget undertecknats. Det tog ett år att kväsa det kraftiga motståndet.

Man bör komma ihåg att Frankrike inte hade förvärvat Korsika för gott utan enbart som säkerhet för ett lån. Vid en återbetalning av lånet skulle Frankrike fördragsenligt vara tvunget att återlämna Korsika till genueserna. Det finns förresten en viss parallellitet med bestämmelserna i freden i Brömsebro med avseende på Halland; till saken hör att den freden åstadkoms genom medling av franska kronans sändebud Gaspard Coignet de la Thuillerie. Korsika är det enda franska området vars införlivande i Frankrike aldrig formellt godkänts av främmande makt.

Jean Auguste Dominique Ingres: Portrett av Napoleon som førstekonsul. (Utsnitt)

Att korsikanerna ändå fann sig i att bli styrda från Ile-de-France får tillskrivas deras store son: Napoleon Bonaparte. Napoleon tillhörde ett av Korsikas mest inflytelserika släkter och hade turen att hans far var öns representant vid det franska hovet. Det var först i nioårsåldern som Napoleon började lära sig franska. Fram till dess hade talade han korsikanska i vardagslag, ett språk som är nära besläktat med italienskan, det språk som användes på ön i skolundervisningen och i officiella sammanhang. Det är belagt att Napoleon konverserade med sina bröder på korsikanska, i vart fall när inga fransoser var närvarande.

Napoleon Bonapartes gloria gjorde inte enbart honom till fransman, dess strålar föll även på hans landsmän. Dessutom såg Napoleon I till att förbättra öbefolkningens levnadsvillkor. Det var en av Napoleons kusinbarn, Napoleon III, ledd regering som 1852 förbjöd användningen av italienskan i officiella sammanhang, vilket berörde främst italiensktalande områden i Provence och på Korsika.

Nedgraderingen av korsikanskan gick så långt som att förbjuda dess användning i skolorna. Förbud av följande slag fanns uppsatta där för inte alltför länge sedan: Till eleverna. Det är förbjudet att (1) tala korsikanska eller att spotta på golvet…Om ni vill veta varför detta är förbjudet får ni fråga era lärare som kommer att förklara det för er.

På senare tid har den officiella inställningen ändrats, men utifrån centralregeringens perspektiv är inte att tänka på att ge det korsiska språket samma ställning som det franska.

Till Korsikas problem hör avfolkningen av landsbygden i bergen, som täcker största delen av ön. Befolkningen koncentreras mer och mer till kustområdena. Ett annat problem är den organiserade kriminaliteten, en slags korsikansk maffia, som utbrett sig till fastlandet och fått fotfäste till och med i Parisområdet. Tillkommer hög arbetslöshet på drygt 10 %.

Fattigdomen är den högsta bland Frankrikes regioner (bortsett från utomeuropeiska):

Men även invandringen från f d franska Nordafrika har satt sina spår. Bland öns drygt 300 000 invånare finns idag mer än 40 000 muslimer. Korsikaner och nordafrikaner är mer hetlevrade än skandinaver. Latenta konflikter kan lätt komma i dagen och urarta i handgripligheter.

Mens jag sitter här och skriver kastar jag en blick på resultaten från dagens lokalval på Korsika. Det är första omgången, där partier som ligger under sjuprocenttröskeln inte får ställa upp i den andra omgången om en vecka.

Nationalisterna har vunnit stort, överraskande stort. Ett andra Katalonien? Nej, men ytterligare ett problem för M. Macron och La France en marche. På marsch med stapplande steg.

 

Gerhard Miksche

 

 

 

LEGG IGJEN EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here