Blodbestänkta batterier

4
Småunger ned til fire år jobber med å sortere den giftige koboltmalmen i Kongo.

Den 17 september 1961 flög FNs generalsekreterare Dag Hamarsköld med en DC-6 från Kinshasa till Ndola i nuvarande Zambia, dåvarande engelska kolonin Nordrhodesia. Planet störtade nära sitt mål och samtliga ombordvarande omkom. Hamarsköld hade rest till Kongo för att medla i inbördeskriget som brutit ut snart efter det att belgiska Kongo blivit oberoende.

Flera utredningar lyckades inte att fastställa orsaken till olyckan. Även i dag råder det olika uppfattningar om den berodde på ett fel av piloten eller om planet utsatts för sabotage eller beskjutning. Till tveksamheten bidrar att britterna, som styrde två av utredningarna, och USA, som vid den tidpunkten genomförde övervakningsflygningar i Ndolaområdet, vägrade att lämna ut material av potentiell betydelse. Förra året togs saken upp i FN och en utredning tillsattes. Utredaren, en tanzanisk domare, har inte heller lyckats lösa gåtan. I sin nyligen lämnade rapport menar han att det finns tecken på att planet kan ha skjutits ner av främmande flyg och att det torde finnas relevant bevismaterial i amerikanska och brittiska arkiv som borde kunna bringa klarhet i saken. Frågan är om de som har hand om materialet – förutsatt att det finns ett sådant material – är benägna att lämna ut det. En sammanfattning av läget finns i The Guardian.

Blodet från kraschen har aldrig hunnit torka. Det har ständigt spätts på av Zaires blodiga historia sedan landet blev självständigt. De rebeller som Hammarskjöld skulle förhandla med kom från provinserna Katanga och Kasai i södra delen av landet, områden rika på mineraler av olika slag, bl a kobolt. Rebelledaren Moise Tshombe, stödd av belgiska intressen, slet loss Katanga från Zaire. Först efter en tid lyckades FN att återförena rebellområdena med övriga landet. Det var Tshombe som Dag Hammarskjöld skulle träffa i Ndola.

Åren har gått. Våldshärskare och upprorsmän har avlöst varandra i en aldrig sinande ström medan FN försökt medla eller gå emellan med begränsad effekt. Landet heter numera Demokratiska republiken Kongo (kort: Kongo-Kinshasa) men demokratin fungerar dåligt namnet till trots, emellanåt fungerar den inte alls.

Kongo-Kinshasa är onekligen ett rikt land. Konflikten i Katanga rörde i första hand de viktiga koppargruvorna, som Belgien inte ville släppa.

Kopparmalm innehåller varierande mängder kobolt, en tidigare oönskad förorening, som man sökte rena kopparn från. Namnet kommer från tyska Kobold, ett troll som lurade bergsmännen i koppargruvorna vid Harz. På den tiden hade kobolt inget värde som metall, utan användes som pigment i form av koboltaluminat (koboltblått). Himlens färg i många kyrkomålningar är koboltblå.

I dag är kobolt alltmer efterfrågad på grund av dess användning inom elektroniken, bl a i bilbatterier. Enligt Le Monde steg priset på kobolt med 70 % under årets första hälft efter att året innan ha stigit med 30 %. En mobiltelefon anges innehålla 6 gram kobolt, ett litiumbatteri för en elbil 15 kilo, för att inte glömma batterier till datorer och annan elektronisk utrustning. Den 1 juli 2017 handlades ett ton kobolt för 5 980 dollar på Londonbörsen. Redan 2016 rådde det brist på kobolt, i år räknar man med att bristen tredubblas.

Småunger ned til fire år jobber med å sortere den giftige koboltmalmen

Två tredjedelar av metallen kommer från Kongo-Kinshasa. Utvinningen möter två problem: den politiska instabiliteten och kopparprisets fall. Kobolt utvinns tillsammans med koppar. När kopparpriset sjunker påverkar detta tillgången på kobolt, eftersom en del av koppargruvorna blir olönsamma och mindre koppar produceras och därmed även kobolt. Utvinningen av koppar i Katanga genom modern gruvdrift har stått stilla i flera år på grund av ombyggnad och upprustning, men förmodligen också på grund av det politiska läget i landet. Den förväntas dock komma igång igen så här års eller har

Under tiden har på kobolt rik kopparmalm producerats i Katanga med bronsåldersmetoder för gruvjätten Glencores räkning. Amnesty International beskyller bl a det franska bilföretaget Renault för att försörja sig med kobolt från kongolesiska gruvor där barnarbete är vanligt. Enligt Amnesty använder sig även Microsoft och Daimler av samma källa, dock inte Apple och BMW.

Det är inte fel att tala om att batterierna är blodbestänkta.  Dels av tiotusentals barn som sägs arbeta i gruvorna och varav många dör eller lemlästas, dels av de ständiga strider som pågår i området. Enligt en rapport från FN har människorättskränkningar ökat med 30 % enbart från 2015 till 2016. I Kasai upptäcktes nyligen tre massgravar med kvarlevorna av ett hundratal av kongolesiska säkerhetsstyrkor slaktade människor.

Det måste väl kännas skönt att värja miljön genom att köra en Tesla, eller hur?

 

Av Gerhard Miksche.

 

 

KampanjeStøtt oss

4 KOMMENTARER

  1. Dette gjelder vel mye mer enn bare batterier?
    Etter WW2 var det håp om frigjøring og velstand for u-landene.
    Ganske raskt havnet man isteden opp med en situasjon med ny-kolonialisme i verden, bortsett fra i Vest-Europa, Japan, Taiwan og Syd-Korea (og selvfølgelig også untatt Sovjet-blokken). Veldig fristende med massevis av billige råvarer fra fattige land som ikke klarer å industrialisere men som er fullstendig avhengig av eksport og import. Vi får håpe at den kinesiske silkeveien vil gjøre slutt på ny-kolonialismen.

  2. Denne artikkelen av Gerhard Miksche bør spres! Men det er vel som å banne i kjerka hos de rettroende…
    Vi burde i hvert fall ikke rå-subsidiere svære luksus-modeller.

    Pussig å tenke på en helt annen anvendelse av kobolt – til ‘musselmalet’ servise med farge fra Blåfarveverket i Modum. Forsynte jo tvillingrikene Danmark-Norge med denne fargen som var sterkt ettertraktet. Mener å huske nå ja at fargen var sterkt giftig.

    Til Gerhard M: er du i Norge i sommerhalvåret, ta deg en tur til Blåfarveverket i Modum – et nydelig anlegg med interessant industrihistorie og fine kunstutstillinger. Konsertsal med super akustikk.

LEGG IGJEN EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

Dette nettstedet bruker Akismet for å redusere spam. Lær om hvordan dine kommentar-data prosesseres.