Litauen bygger verdens største fabrikk for ultraraske lasere, midt under økende spenning i forholdet til Kina

Forholdet mellom Beijing og Vilnius er fortsatt anstrengt på grunn av Taiwan, men administrerende direktør i Litilit mener at realitetene i forsyningskjeden kan overvinne politisk posisjonering.

Oversatt til svensk for steigan.no av Bertil Carlman.

Av Holly Chik

Mitt i spänningarna med Kina förankrar sig ett litet europeiskt land i centrum av den globala leveranskedjan för halvledar- och artificiell intelligens (AI) som en kraft i att producera laserverktyg.

Det senaste tecknet på Litauens växande närvaro i sektorn kom förra månaden, när lasertillverkaren Litilit öppnade en ny fabrik i huvudstaden Vilnius. Företagets expansion sker samtidigt som den baltiska nationen med färre än 3 miljoner invånare navigerar i ansträngda relationer med Peking, som har riktat in sig på Litauen med en rad informella handelsrestriktioner på grund av dess Taiwan-hållning.

År 2021 framträdde Litauen som en symbol för Taiwans utökade diplomatiska band i Europa genom att tillåta öppnandet av ett taiwanesiskt representationskontor i Vilnius, vilket bröt mot den långvariga konventionen att använda ’Taipei’ i namnen på sådana kontor.

Peking svarade kraftigt på åtgärden, nedgraderade sina diplomatiska förbindelser med Litauen och införde handelsåtgärder, inklusive att förbjuda vissa livsmedels- och alkoholprodukter från landet samt blockera många litauiska exportörer från den kinesiska marknaden.

Litauens nya regering, som tillträdde tidigare i år, har lovat att normalisera relationerna med Peking, men friktioner kvarstår.

I juni sade Peking att man hoppades att Litauen skulle «vidta tidiga och avgörande åtgärder för att rätta till sina misstag, återgå till rätt spår att följa ett-Kina-principen och skapa förutsättningar för normalisering av Kina-Litauen-relationerna»

En månad senare satte det kinesiska handelsministeriet den litauiska lasertillverkaren Ekspla på sin europeiska lista över export av dubbel användning, tillsammans med 13 andra EU-enheter.

Trots detta bakslag fortsätter den litauiska laserindustrin att blomstra. Den nya Litilit-anläggningen kommer att kunna producera 3 000 femtosekundlasrar per år med full kapacitet. (alltså en laser som ger en impuls på 10⁻¹⁵ sekunder, det vill säga en biljondels miljarddel av en sekund. Ö a)

Dessa avancerade lasrar kan avge ljuspulser så korta att de kan bearbeta material, inklusive glas, med hög precision och minimal värmeskada på omgivande strukturer. Denna förmåga har blivit avgörande för chiptillverkare när de utforskar glas som substrat för nästa generations AI-infrastruktur.

Enligt Litilit har den nya fabriken världens största potentiella produktionskapacitet för denna klass av avancerade laser. Som jämförelse uppgick den globala produktionen till uppskattningsvis 9 600 enheter förra året.

Litilit planerar att producera inledande 1 000 enheter under sitt första år innan de skalar upp till full kapacitet och exporterar det mesta av sin produktion till Europa, Nordamerika och Asien, enligt företaget.

Nikolajus Gavrilinas, Litilits medgrundare och VD, sade att den kommersiella verkligheten i leveranskedjan ofta överskuggar politiskt poserande. «Vi är helt i linje med litauiska officiella policyer om USA:s, Kinas, Europas och [andra] politiska allianser,» sade han.

«Vi söker starka partnerskap med alla tre [regioner]: Europa, USA och Asien. Tillsammans med våra partners är vi redo att utöka vår kapacitet till tiotusentals lasrar per år.»

Han sade att även om han hade observerat vissa spänningar mellan europeiska länder och Kina, om ena sidan behövde en teknik och en annan en annan, och de var en del av varandras globala leveranskedja, skulle de inte lätt kunna stoppas från att bedriva affärer.

«Tills det blir en verklig motståndskraft för varandra är allt väldigt smidigt,» sade han.

Medan den offentliga diskussionen om AI ofta fokuserar på mjukvara och algoritmer, sade Gavrilinas att tillväxten av AI-datacenter driver efterfrågan på avancerade tillverkningsverktyg – inklusive femtosekundlasrar – som behövs för att bygga deras hårdvara.

Eftersom AI-modeller kräver mer processorkraft förändrar datacenter hur deras chip monteras. En framväxande metod, känd som avancerad förpackning, staplar flera chip på ett enda kort.

En glasinterposer är en tunn glasbit som kopplar chiplets och minne till förpackningssubstratet. Glasets termiska expansionsegenskaper kan justeras för att nära matcha kisel, vilket gör det till ett lovande material för avancerad halvledarförpackning. 

Dock passerar ljus från konventionella lasrar genom transparenta material, vilket gör bearbetningen svår. Femtosekundlasrar övervinner detta genom att fokusera energi direkt i glaset för att bilda precisa vägar och interna strukturer.

Gavrilinas noterade att femtosekundlasrar kan användas för att skära elektriska vägar inuti glas på en liknande metod som 3D-utskrift, och tillade att denna tillämpning «öppnar många möjligheter». Han sade att denna process också kan användas på andra transparenta material, såsom polykristallin diamant, ett ultrahårt material för skärverktyg och metallbearbetningsformar.

«Föreställ dig … glas som återvänder till allings huvuddomän, som en basplatta för elektronik, chip och så vidare. Det här är en fantastisk förvandling,» sa han.

«Vårt mål är att flytta femtosekundlasern från nischade applikationer till råvarumarknaden,» sade Gavrilinas och jämförde dess nuvarande tillväxtfas med tidigare lasrar som flyttat från laboratorier till vardagliga uppgifter som att gravera namn på koppar.

Medan äldre lasertillverkare i hög grad förlitar sig på manuell montering, och vanligtvis producerar omkring en laser per arbetare och år i genomsnitt, har Litilit-anläggningen uppnått omkring 85 procent automatisering med en arbetsstyrka på cirka 100 till 200 personer.

«När vi har denna nivå av automatisering … kan vi skala upp det i vilket land som helst, i vilken region som helst,» sade Gavrilinas och tillade att detta hjälpte till att begränsa effekterna av ’turbulens’ i arbetskostnader eller politik.

Företaget utvärderar ytterligare expansion med potentiella produktionsnav i Singapore, Japan, USA och Europa för att möta den ökande efterfrågan, enligt Gavrilinas.

När han tillfrågades om potentialen för ännu snabbare attosekundlasrar sade Gavrilinas att femtosekundteknik skulle vara industristandarden de kommande 20 åren.

«Under de kommande två decennierna tror vi att det kommer att vara femtosekund. Kanske senare [när] vi breddar vår erfarenhet och allt runt omkring det, kan det vara attosekund,» sade han.

Den baltiska nationens laserindustri går tillbaka till 1962, när Litauen fortfarande var en del av Sovjetunionen och tre studenter skickades till Moskva för att studera laserfysik och kvantelektronik. År 1966 avfyrades landets första laser vid Vilnius universitet.

Idag har Litauen mer än 60 laser- och fotonikföretag samt över 2 000 specialister inom sina forskningscentra, och landet exporterar mer än 90 procent av sin laserproduktion, enligt Vilnius universitet.

Utan att avskräckas av hotet om svarta listor har den litauiska lasersektorn försökt samarbeta med experter från Taiwan, en global halvledargigant.

Enligt Litauens forskningsråd, som tillhandahåller forsknings- och utvecklingsfinansiering, undersökte 60 forskare från Litauen och Taiwan nya partnerskapsmöjligheter, och de utbytte kunskap förra månaden vid en tre dagar lång workshop om laserteknologi i det europeiska landet.

Evenemanget organiserades som en del av ett avtal 2023 mellan forskningsrådet och Taiwans nationella vetenskaps- och teknikråd för att finansiera gemensamma forskningsprojekt inom bioteknik, laser- och materialvetenskap, teknik och datainformationsteknologi.