Hjem Internasjonalt

Inntrykk av å lese Xi Jinpings bøker «The Governance of China 1 og 5» Del 1 av 6

0
Illustrasjon fra Global Times.

I 2014 ble boka «The Governance of China I» utgitt. 11 år senere ble «The Governance of China V» utgitt. Fem bøker om styring dekker dermed Xi Jinpings år som generalsekretær i Det kinesiske kommunistpartiet (KKP) og leder av partiets sentrale militærkommisjon siden 2012, samt som president i Kina og leder av den sentrale militærkommisjonen i den kinesiske staten siden 2013. Bertil Carlman har lest bøkene og omtaler dem i seks artikler.

Bertil Carlman.

Vad jag förstår har det inte utkommit några mer uppmärksammade recensioner eller kommentarer av någon av ’governance’-böckerna. I varje fall inte hos oss i det Globala Nord, hos oss i väst. En sammanfattning säger att det finns recensioner i väst, men de är få, ofta skrivna av akademiker med intresse för Kina, publicerade i kinesiska medier eller i sammanhang nära kinesiska institutioner, och nästan helt frånvarande i västerländsk mainstreampress. Det man hittar är alltså främst positivaanalyser från västerländska forskare och kommentatorer som publiceras via kinesiska kanaler.

Din støtte holder oss gående!

Steigan.no er en av de svært få norske nettavisene med daglig publisering som drives 100 % av frivillige leserbidrag, uten pressestøtte, uten annonser og uten betalingsmur. Takk for at du gjør det mulig.

Støtt oss her

Den svenska ingenjören Stefan Sigfried har skrivit om boken, men det har naturligtvis inte omnämnts i svenska medier. I Kina har den uppmärksammats: ‘The Governance of China’ provides correct direction, long-term vision for progress«Väldigt få böcker har berört mig djupt. ’Xi Jinping: The Governance of China’ är en av dem. Den sällsynta gåvan som den här boken ger dig är denna: den omorienterar dig, ger oss en ny lins som väcker oss till insikt om vår förmåga att skapa ett samhälle som är bra för alla och skärper vår känsla för vad människor verkligen kan uppnå. Jag förväntade mig en samling tal men fann istället en systematisk, holistisk vision av statskonst olik allt jag hade stött på någon annanstans.

Mitt land, Sverige, hade aldrig formella femårsplaner i kinesisk bemärkelse, men socialdemokratiska regeringar efter kriget visade att medveten långsiktig statlig planering kunde uppnå resultat långt utöver vad marknader ensamma levererar. Miljonprogrammet – att bygga en miljon bostäder på tio år utifrån principen att bostäder är både en medborgerlig rättighet och en ekonomisk tillgång – visade hur visionär planering kunde skapa brett välstånd. Men när välfärden väl uppnåtts kom den att verka naturlig och självklar. Ledare utan minne av den stora kamp som hade skapat ett gott samhälle omfamnade privatisering, avreglering och tro på Adam Smiths osynliga hand. De främjade framgångsrikt synen på marknaden inte som ett verktyg för att tjäna samhället, utan som en mirakulös kraft i sig. Ändå visar erfarenheten att goda resultat inte uppstår automatiskt utan tydlig riktning och långsiktig vision. Sedan avregleringsvågen på 1990-talet har kronisk bostadsbrist, prisvolatilitet och växande orättvisa uppstått – vilket påminner oss om varför aktiv planering är viktig.

Kinas ledare delar tydligt denna förståelse: ideologi är en viktig kompass. Det är just denna tydlighet i boken ’The Governance of China’ som gör läsningen till en så uppfriskande upplevelse. Kina strävar efter en form av välstånd som spelar roll – verkliga, konkreta förbättringar i människors liv – snarare än den finansiella spekulation och elitkapning som i allt högre grad har definierat västvärlden.»

Med Stefans mycket positiva kommentar som bakgrund, är min avsikt att ge olika associationer, intryck, som jag fått när jag studerat ’Governance-böckerna 1 och 5’.

När Xi Jinping tog över som ’rorsman’ i Kina, hade landet lämnat bakom sig det som kan kallas Mao-eran och Deng-eran, efter Mao Zedong och Deng Xiaoping. Mao-eran utgjordes av befrielsekampen, revolutionsåren och statsbygget från 1949 till 1978 (inklusive kulturrevolutionen). Deng-eran kan sägas omfatta åren 1978 fram till när Xi Jinping blev statschef 2013. Den omfattar alltså även Jiang Zeminspresidentperiod, 1993–2003, och Hu Jintaos presidentperiod 2003–2013.

Den som skriver om ’governance’-böckerna, måste göra det med respekt inför uppgiften, även om avsikten bara är att förmedla intryck. Anledningen är självklar. Det som åstadkommits i civilisationsstaten Kina, under ledning av kinas kommunistiska parti, KKP, är enastående. Så har till exempel FN:s generalsekreterare, António Guterres, sagt att Kina har gjort «betydande framsteg för att utrota fattigdom i alla former och dimensioner» och att landets erfarenheter ger «värdefulla lärdomar i fattigdomsbekämpning», erfarenheter som delas med andra länder genom syd–syd–samarbete. Guterres avslutade sitt inlägg med följande ord: «Förenta nationerna kommer att förbli en stark partner till Kinas folk och regering i arbetet med att bygga en rättvisare och mer hållbar framtid. När vi ser tillbaka på 50 år av Kina och Förenta Nationerna, låt oss se framåt och arbeta för att säkerställa att Kina och världen gör framsteg i våra gemensamma ansträngningar för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling och inte lämnar någon utanför.» (UN: Secretary‑General Salutes China’s Poverty-Alleviation Efforts).

En annan anledning till att med respekt närma sig uppgiften, är det mycket allvarliga konfliktläge som nu råder på jorden, med krig i framförallt i Ukraina och runt Persiska Viken. Ett imperium är i dödskamp och slår vilt och oberäkneligt omkring sig.

Från kinesisk sida har man tagit på sig en stor roll genom att med alla medel arbeta så, att denna dödskamp inte plötsligt exploderar på ett för hela jorden ödeläggande sätt. Detta fredsarbete är extremt svårt, och det kräver avancerat strategiskt och diplomatiskt arbete. Det är också värt stor respekt.

Det finns fler anledningar till respekt, men de här två nämnda är de viktigaste. Den politikerkast som vi har hos oss i Väst, hos cirka 12% av jordens befolkning, den kasten förstår inte detta. Den varken tänker eller handlar rationellt. Den tänker i gamla koloniala och imperialistiska banor, och dess moral är därefter. I det Globala Syd, där vi har cirka 88% av jordens befolkning, där är läget annorlunda. (Lyssna på hur K. Mahbubani demonterar Orville Schell’s “Kina är farligt” och hur Dr. Keyu Jin krossar västs förenklade syn på Kina)

Låt oss nu börja med delar av bokutgivarens inledningar till Governace-böckerna (关于我们 – 外文出版社)

Inledning till del 1 (gov 1). «Sedan Kinas kommunistiska partis (KKP) 18:e nationella kongress, som hölls i november 2012, har den nya centrala ledningen med Xi Jinping som generalsekreterare, lett hela partiet och Kinas folk i att konfrontera de problem och utmaningar de står inför: att driva reformer och öppna upp på en djupare nivå, att modernisera styrelseskicket och att samla sin enorma styrka bakom den Kinesiska Drömmen om en stor föryngring av den kinesiska nationen. Under ledning av KKP strävar landet efter att bygga en ljus framtid för socialism med kinesiska särdrag.»

Inledning till del 5 (gov 5). «Xi Jinpings tankar om ’Socialism med Kinesiska Särdrag’ för en ny era är en viktig teoretisk innovation i processen att integrera marxismens grundläggande principer med Kinas verklighet och det bästa av dess traditionella kultur (två integrationer). Tankarna representerar marxismen tillämpad på det samtida Kina och 2000-talet. De kombinerar essensen av kinesisk kultur med den kinesiska nationens etos i den nya eran, och markerar ett nytt steg framåt i att anpassa marxismen till det kinesiska sammanhanget och vår tids behov. Det är en sund vägledning till handling för att bygga ett stort land och främja nationell föryngring genom kinesisk modernisering»

Inledningen från 2012 betonar inte marxism eller socialism särskilt. Det gör inledningen från 2025 mycket tydligt. Fram till 2012 rådde ’Deng-eran’. Då släpptes marknadskrafterna lösa, då utvecklades varuproduktionen enormt. Då bekämpades fattigdom och efterblivenhet. Då lärde man sig mycket av de kapitalistiska länderna. Då ökade klassklyftorna – några blev «rika först», mycket rika. Borgerligt dekadenta beteenden spred sig.

Alla ’Governance’-böckerna kan uppfattas som dels redogörelser för vad som gjorts under passerade femårsplaner, och dels redogörelser för vad som måste göras under kommande femårsplaner. Del 1 innehåller därför mycket av det städningsarbete – kamp mot dekadent borgerligt tänkande och korruption – som måste ske efter de snabba tillväxtår som varit, när man i Kina utvecklade framför allt landets ekonomi på några årtionden lika mycket, som det tagit för oss i väst några århundranden att göra. Del 5 är mer inriktad på en lugnare och mer vetenskapligt kvalificerad utveckling. Det innebär att fokusera på att mer medvetet använda marxistisk vetenskaplig metod. Det har inneburit att man i Kina metodiskt arbetar för att landet skall vara ’socialistiskt med kinesiska särdrag’.

När man i Kina talar om ’socialism med kinesiska särdrag’, så är det en mycket viktig markering. När Sovjetunionen var i sina glansdagar, var det för SSUKP(b) självklart, att den globala definitionen av socialism/kommunism bestämdes av det partiet. I ett tal i juni 2023 Förklarar Xi Jinping mycket noga vad de kinesiska särdragen handlar om (gov 5 sid 355).

«Vad gör vår socialism unik? Vad gör att den kan frodas med sådan vitalitet? Svaret ligger i dess distinkta kinesiska särdrag, och essensen av dessa egenskaper är inkapslad i de Två Integrationerna. Den kinesiska socialismens väg är i grunden socialistisk, grundad i marxismen. De väsentliga socialistiska elementen i kinesisk kultur utgör en intellektuell grund för att omfamna marxismen i Kina. Den kinesiska socialismens väg breddas ständigt, och vår beslutsamhet att stanna kvar på denna väg är orubblig. I den nya eran är en viktig orsak till de historiska framgångar och omvälvande framsteg som vårt parti och land har gjort, vår anslutning till de två integreringarna. Den kinesiska socialismens väg har utformats under ledning av marxismen och byggts på Kinas 5 000 år av civilisation.»

Detta innebär att man från kinesiskt håll klart påpekar att «Vi har marxism som ideologisk grund, vad ni utgår från för ideologi, är inte något som vi anser oss ha rätt att ha synpunkter på.» Men visst har man ändå synpunkter på hur vi i väst hanterar framförallt ’soft power’. I talet «Bygg Kina till ett kulturellt kraftpaket» från 2024 (gov 5 sidan 364) säger Xi Jinping «[Vi ska] förbättra vår kulturella mjuka makt och den kinesiska kulturens inflytande. Dessa är en integrerad del av den övergripande nationella styrkan. För närvarande accelererar den globala omvandlingen i en skala som aldrig tidigare skådats på ett sekel, och konkurrensen om kulturellt inflytande mellan länder blir allt hårdare. Som ett stort land som axlar sitt ansvar, måste Kina kommunicera sina idéer, introducera sin kultur och presentera sin image mer proaktivt. Vi kommer att fortsätta att omstrukturera vår internationella kommunikationsram, främja onlinekommunikation på kreativa sätt och utveckla ett flerkanaligt och flerdimensionellt landskap av internationell kommunikation.»

«Öppenhet och inkludering driver en civilisation framåt. På senare år har några av våra litterära verk, onlinespel och webbaserade filmer och serier uppnått internationell framgång, och att resa till Kina har blivit populärt bland utlänningar.» «Kinesisk kultur och historia speglar livet i det samtida Kina, och tilltalar en mångfaldig internationell publik. Vi kommer proaktivt att lära oss och dra nytta av alla civilisationers styrkor och skapa kulturella verk, som bär på essensen av både dåtid och nutid, och som förbinder Kina med resten av världen.»

I juli i år publicerade Folkets Dagblad Online artikeln China’s online literature grows in scale, expands global reach«Kinas online-litteraturindustri fortsatte att växa både i skala och globalt inflytande under 2025, med ett totalantal litterära verk online som översteg 33 miljoner, och en utländsk läsarskara på cirka 250 miljoner, enligt en rapport som släpptes på torsdagen. Siffrorna tillkännagavs under China Online Literature Forum 2026, som anordnades av Chinese Writers Association (CWA) i Hefei, Anhui-provinsen i östra Kina.

I slutet av 2025 hade branschen lockat över en halv miljard läsare totalt och exporterat mer än 130 000 litterära verk online till utländska marknader. Förra året fick den 40 miljoner nya registrerade användare utomlands, med aktiva användare i mer än 200 länder och regioner, enligt rapporten. Data visade att utländska plattformar för online-litteratur och relaterade mikrodramer hade en sammanlagd daglig aktiv användarbas på 60 miljoner, vilket genererade mer än 8 miljarder yuan (cirka 1,2 miljarder amerikanska dollar) i utländska intäkter. År 2025 såg branschen fortsatt innovation och förbättrad kvalitet, med genrer som realistisk fiktion, science fiction och fantasy som levererade mer högkvalitativa verk, noterade rapporten.»

Redan när Xi Jinping var ny som statschef 2013, tog han upp frågan om ’soft power’. Vid ett politbyråmöte höll han ett tal under rubriken «Stärk Kinas kulturella mjuka makt», och i det framhöll han: «För att stärka grunden för inhemska kulturella framsteg, är en av de viktigaste uppgifterna att förbättra ideologisk och moralisk utbildning och bygga upp social moral genom att utgå från varje individ. Vi bör föra vidare och främja den traditionella moral som länge odlats och utvecklats av våra förfäder.» «För att stärka vår kulturella mjuka makt bör vi sprida det moderna Kinas värderingar. Moderna kinesiska värderingar är också de som kännetecknas av socialism med kinesiska särdrag, vilket representerar avancerad kinesisk kultur. Kina har banat en framgångsrik socialistisk väg med kinesiska särdrag. Fakta bevisar att vår väg och vårt system, teoretiskt och socialt, är framgångsrikt. Mer arbete bör göras för att förfina och förklara våra idéer, och utöka plattformen för utländsk publicitet, för att göra vår kultur känd genom internationell kommunikation och spridning. Vi bör relatera till den kinesiska drömmen, … en dröm som hela nationen strävar efter, och en dröm om att visa världen Kinas engagemang för att i större utsträckning bidra till mänsklighetens fred och utveckling.» (gov 1 sid 178-179). Men nog är väl detta tal ändå ett tal som också handlar om ideologi?

Bertil Carlman

Forrige artikkelNå støtter Norge også Israels vasaller i Libanon
Neste artikkelProblemer i Pentagon etter at lekket rapport framstiller Iran-konflikten som «uholdbar»