oss 100 kroner!
USA har malt en blink på ryggen til uavhengige venstreorienterte medier som de identifiserer som motstandere. African Stream har blitt anklaget for å være en russisk marionett i et eldgammelt mønster med å bruke «røde fare»-propaganda for å skape samtykke til fortsatt nedbryting av journalistikk og ytringsfrihet.
Av David Hundeyin.
USA har satt måltavlor på ryggen på oberoende vänstermedier som dom identifierar som subversiva. African Stream har anklagats för att vara en rysk marionett i ett urgammalt mönster av att använda propaganda i Röda faran stil för att skapa samtycke för fortsatta tillslag mot journalistik och yttrandefrihet.
(subversiv: som tar sikte på å omstyrte, gjøre slutt på den bestående (samfunns)ordenen ; som søker å undergrave etablerte normer ; omstyrtende. Red.)
Fredagen den 13 september talade USA:s utrikesminister Antony Blinken vid en pressträff i Washington DC, som han har gjort många gånger tidigare. Syftet med briefingen var att tillkännage nya åtgärder för att motverka «rysk propaganda», ett uttalande som inte var ovanligt. USA har infört nästan 6 000 sanktioner mot Ryssland genom åren, vilket gör en pressträff för att tillkännage utrikesdepartementets senaste ryska sanktioner till en normal och prosaisk händelse. Det vill säga tills Blinken kom till huvudpunkten i sin briefing:
Förra veckan avslöjade vår regering hur RT tvättar informationsoperationer genom ovetande amerikaner för att i hemlighet sprida Kreml-producerat innehåll och meddelanden till den amerikanska allmänheten. Idag avslöjar vi hur Ryssland använder liknande taktik runt om i världen. I Tyskland, till exempel, driver RT i hemlighet den Berlinbaserade engelskspråkiga plattformen Red, en efterföljare till den nu nedlagda RT-länkade plattformen Redfish. RT driver också i hemlighet onlineplattformen African Stream på ett brett utbud av sociala medieplattformar. Enligt tidningens hemsida är ’African Stream’ – och jag citerar – «en panafrikansk digital medieorganisation som uteslutande bygger på sociala medieplattformar, med fokus på att ge en röst åt alla afrikaner både hemma och utomlands». I själva verket är den enda röst den ger till Kremls propagandister.
Med dessa ord förklarade utrikesminister Blinken samtidigt krig mot en av Afrikas viktigaste nyhetsmedieplattformar och signalerade början på en ny typ av informationskrigföring från USA:s sida på den afrikanska kontinenten. Där USA:s tidigare inställning till panafrikanska eller antiimperialistiska oberoende medieplattformar baserade utanför USA, i allmänhet hade varit att ignorera dem och behandla dem som objekt utan betydelse, var detta ett tillkännagivande som förebådade en förändring av strategin – en strategi med enorma konsekvenser för informationens framtid i Afrika och runt om i världen.
Red Scare/Bogeyman Taktik: En kort introduktion
Detta kom i slutet av en vecka då USA:s hela uppmärksamhet dominerades av historien om fiktiva kattätande haitiska immigranter och annat trams (no. tull) inför valet. Därför har de flesta som följer amerikansk politik antingen missat historien helt eller inte riktigt förstått dess betydelse. Jag är inte bland ’de flesta’, främst för att jag förutom att vara en nigeriansk journalist vars arbete är hyperfokuserat på Afrika och dess diaspora, också regelbundet råkar samarbeta med African Stream, och jag har tidigare arbetat på plats som reporter på deras kontor i Nairobi, Kenya.
(Diaspora er opprinnelig en betegnelse på jødenes spredning blant andre nasjoner, men brukes i dag også om andre folkegrupper som bor fjernt fra sine opprinnelige hjemland, holder sammen og pleier sin opprinnelige kultur. Betegnelsen diaspora brukes både om stedet «i diasporaen» og om folkegruppen det gjelder. Store norske leksikon.)
Faktum är att innan Blinkens uttalande var jag anlitad att börja vara värd för en podcast varannan vecka på African Streams YouTube-kanal i oktober. Statusen för det projektet är nu olöst, för inom 12 timmar efter Blinkens – helt bevisfria – påstående att African Stream är en del av ett «globalt ryskt propagandanätverk» stängdes African Streams YouTube-kanal omedelbart av. Dess Facebook-, Instagram- och Threads-sidor följde också efter i snabb följd när African Stream togs ner på alla Metas plattformar. Stripe meddelade sedan att de inte längre skulle behandla betalningar för African Stream on X, vilket ledde till att deras X-profil demonetiserades. Elva dagar senare tog TikTok också bort den avstängda African Streams profil, som hade nära en miljon följare.
Kom ihåg att allt detta ägde rum utan att Blinken eller utrikesdepartementet visade en enda tillstymmelse till bevis för att stödja sitt påstående att vi – på något sätt alls – var kopplade till rysk statlig finansiering, stöd eller hjälp. En politiker kom med en anklagelse i Washington, och inom 24 timmar slog några av världens största digitala censurhammare ner över en grupp afrikaner i 20- och 30-årsåldern 7 000 mil bort i Nairobi. Genom att helt enkelt åberopa den ökända «röda skräcken» i Brave New World år 2024, kunde den amerikanska regeringen tydligen helt ignorera småsaker som bevisbördan, rättsstatsprincipen, den rättsliga processen och till och med nationell suveränitet – utan konsekvenser.
I min reaktion på denna exempellösa aktion påpekade jag att det var den senaste manifestationen av en beprövad amerikansk politisk vana, att ge en hund ett dåligt namn för att hänga den. På 1800-talet framförde Dr. Samuel Adolphus Cartwright från Mississippi teorin att afrikaner som flydde från slavplantager måste vara drabbade av ett mentalt problem, eftersom slaveriet var en sådan upphöjelse från en afrikans naturliga status, att varje afrikan som ville bli fri måste vara psykiskt sjuk. Han kallade den föreslagna psykiska sjukdomen för «Drapetomani» och han publicerade flera artiklar som föreslog korrigerande behandlingar för «Drapetomani», inklusive regelbunden piskning.
På 1930-talet, när Jim Crow var som störst i USA, och apartheid/bosättarkolonialismen var det i Afrika, hävdade den amerikanska regeringen att uppkomsten av transatlantiskt panafrikanskt tänkande och politiska rörelser var resultatet av rysk propaganda som syftade till att provocera fram ett «världsnegeruppror».
Trettio år senare, under det kalla kriget, började USA:s utrikesdepartement och CIA regelbundet använda sig av samma partytrick när de bestämde sig för att genomföra ett mord eller ett regimskifte. CIA anklagade Patrice Lumumba för att vara en kommunist med kopplingar till Sovjet, och han tillfångatogs, torterades, mördades och upplöstes i svavelsyra av deras belgiska ombud. Kwame Nkrumah anklagades också för att vara kommunist med kopplingar till Sovjet, och resultatet blev den CIA-stödda kuppen i Ghana år 1966. I USA blev alla från Fred Hampton till Martin Luther King märkta med etiketten «rysk agent/kommunist», vilket på den tiden var detsamma som att placera dödliga måltavlor på deras ryggar. De blev alla vederbörligen mördade.
Denna taktik för att eliminera kraftfulla afrikanska röster, som förespråkar självständighet på kontinenten och i diasporan, var så framgångsrik att till och med den sydafrikanska apartheidregeringen lånade den. Premiärminister P.W. Botha gjorde ett berömt uttalande 1985 när den svarta befrielsekampen i Sydafrika var som hårdast: «De flesta svarta är lyckliga, utom de som har fått andra idéer (läs: ‘sovjetisk propaganda’) intryckta i sina öron.» Som väntat eliminerades de svarta röster som uttryckte de mest högljudda antikoloniala idéerna i Sydafrika. De som bedömdes vara «moderata», som Nelson Mandela, gjordes till ansikten utåt för «Rainbow Nation»-omprofileringen 1994 – en övning som lämnade Sydafrikas strukturella och ekonomiska ojämlikheter helt oförändrade till dags dato.
Vad Sydafrikas apartheidregering och USA:s regering kom fram till, liksom andra globala vit makt-institutioner, var att det var viktigt att vinna informationskriget i Afrika för att behålla sin position i toppen av världens ekonomiska och sociala ordning. För att världens mest resursrika kontinent ska förbli den «magnifika afrikanska kaka», som beskrevs av kung Leopold II av Belgien, – en plats som finns till för att industriella insatsvaror och resurser ska kunna brytas billigt och snabbt transporteras till kusterna för export till de platser där man tror att riktiga människor lever – kunde man inte tillåta att Afrika sågs som en plats med egna idéer, ideologier, tänkare, röster, planer och ledarskap.
Följaktligen så var den röda skräcken tvungen att uppfinnas och användas för att tjäna ett liknande syfte idag, som det var när «Drapetomani» uppfanns som ett rättfärdigande för att upprätthålla ett socioekonomiskt system som var fördelaktigt för global vit makt. Om en central grundsats i den globala vit makt-religionen är att afrikaner är alldeles för dumma och primitiva, med sina gorillahjärnor bakom klockan, för att faktiskt komma på idéer, röster och planer för sin egen framtid som inte sammanfaller med den västerländska modellen, då måste det logiskt följa, att när de kommer på dessa saker, så finns det bara en förklaring: ryssarna gjorde det.
Tyvärr, som vi har sett under flera århundraden, är den globala vita makten inte kapabel att ändra sin världsbild eller anta nya taktiker, för år 2024 har Anthony Blinken gjort den narrativa motsvarigheten till att krossa panelen som säger «I händelse av brand, krossa glaset». Han tar tag i det rostiga gamla vapnet: «Dessa oberoende journalister på ’African Stream’, som arbetar med att driva Afrikas självstyrda 2000-talsberättelse från Nairobi, är i själva verket ryska regeringsutklipp. Bara en vit person skulle kunna komma på ett arbete som hotar imperiet.»
Følg African Stream på X.
Implikationer för afrikanska röster och media
Det finns flera saker att ta med sig från den pågående rituella nedmonteringen och den finansiella censuren av ’African Stream’ på alla sociala medieplattformar som ägs av intressen i USA, men de tre viktigaste lyder som följer:
1.) USA:s regering planerar att gå i krig i Afrika. I dagens värld krävs det en noggrann sammanställning av berättelsen för att sätta stövlarna på marken i ett land 7 000 mil hemifrån. År 2011 var den Nato-ledda invasionen av Libyen endast möjlig under sken av att införa en «flygförbudszon» som en del av en «skyldighet att skydda (R2P)». Den första handlingen i krig är att säkerställa kontroll över den täckande berättelsen. Vikten av narrativ kontroll över modern krigföring illustreras av det faktum att en stor del av västvärldens befolkning tror att den årslånga kampanjen av USA-stödda folkmord i Gaza och på Västbanken är ett rationellt och acceptabelt svar på «den 7 oktober». Samma befolkning kan dock inte förstå eller acceptera «den 7 oktober» i sig, som ett svar på 76 blodiga år av israelisk terror, folkmord, markstöld, apartheid och bosättarkolonialism.
Om USA:s regering och dess franska allierade tillåts sätta ihop ett narrativ kring, låt oss säga, Sahel-regionen i Afrika, och om det får stå oemotsagt av sådana som ’African Stream’, kan vi sluta med ett scenario liknande det Libyen 2011, där USA och dess NATO-allierade använde ursäkten «humanism» för att rättfärdiga sin militära invasion med geopolitiska syften. Attacken mot ’African Stream’ är ett försök att förstöra källor till värdefull information och alternativa synpunkter. Utan vår typ av alternativa medier kommer afrikanerna att fortsätta att bara ha «Amerika! Woo woo!» som sina nyhetskällor. En tumregel är, att när informationskriget är vunnet, så börjar kriget med riktiga vapen.
2.) Västerländsk teknik är en riskfaktor för alternativa medieutrymmen. När ’Drapetomania’ och den ’röda skräcken’ användes på 1800- och 1900-talen, gjordes åtminstone ett försök att ge anklagelserna någon form av faktagrund, hur tunn eller påhittad den än var. I det här fallet brydde sig varken Blinken eller utrikesdepartementet om att göra några som helst försök att stödja sin anklagelse om att ’African Stream’ finansieras av Ryssland. Blinken stod bara på ett podium och levererade den senaste uppsättningen imperialistiska påbud från Washington. Som en följd av detta vidtog globala teknikjättar verkliga åtgärder, som påverkade den politiska ekonomin och informationsekonomin för miljontals människor runt om i världen, som svar på dessa påbud.
’African Stream’ gick så långt att de anlitade juridiska experter för att gå igenom YouTube, Instagram, Facebook och Threads TOS för att se vilka regler de kan ha brutit mot. Det fanns inga. Plattformarna bestämde sig helt enkelt för att genomdriva en instruktion från Washington, som levererades utan några rättfärdigande bevis och av helt geopolitiska skäl. Med andra ord har USA visat att man är kapabel och mycket villig att använda sin teknologi som vapen i informationskrigföring på exakt samma sätt som man alltid har anklagat kineserna och ryssarna för att göra. Handskarna är verkligen av.
3.) Vi gör något rätt. Det arbete som ’African Stream’ och andra i det oberoende, panafrikanska medieutrymmet gör, har en verklig effekt när det gäller att skära igenom årtionden av utländsk propaganda och höja det oberoende medvetandet hos den nya generationen av internetkunniga unga afrikaner på kontinenten och i diasporan. Den amerikanska statens propagandamaskin kan följaktligen inte hålla jämna steg med denna nya och obekanta teknologiskt kapabla fiende, och därför slår den till med griniga jippon som att hålla genomgångar där man falskeligen anklagar oberoende medieplattformar i Nairobi för att vara «styrda av RT». När de inte kunde komma med några bevis, rekryterade de sina imperialistiska agenter för att försöka formalisera smutskastningen mot ’African Stream’ med en dåligt underbyggd, dåligt skriven pseudoakademisk artikel som drivs av Stanford Cyber Policy Center.
Om det mäktigaste imperium som världen någonsin har känt är så hotat av en grupp unga afrikaner, då gör dessa afrikaner definitivt något rätt.
David Hundeyin är en nigeriansk undersökande journalist, bästsäljande författare och grundare av West Africa Weekly, en oberoende panafrikansk digital nyhetspublikation med fokus på Västafrika och Sahelregionen.
Från David Hundeyins substack.
Kommentar:
När jag läste denna artikel av David Hundeyin på Black Agenda Report tänkte jag, att eftersom RT nu är förföljd, är det logiskt att anklaga oberoende medier i Afrika för att vara i RT:s ledband, eftersom RT har allt större framgångar utanför Väst. I artikeln De tenker at du tror. Vi tror at du tenker! tas RT:s framgångar upp och där hänvisas även till ’Afrikan Stream’, en hänvisning som nu alltså är saboterad.
Ryssland har även andra framgångar i Afrika, framgångar som måste vara minst sagt irriterande för ’Imperiet’. Under ‘Russian Energy Week 2024’, intervjuade RT arbetande ordförande för ‘African Energy Chamber’. Han heter NJ Ayuk, och han sade bland annat «Ryska investeringar i Afrika handlar om människor. De börjar med att arbeta med lokalbefolkningen», och han tillade att ryska företag som kommer till Afrika också tillhandahåller utbildning till lokalbefolkningen och utvecklar infrastruktur, samt låter afrikaner vara en del av de samriskföretag som etablerats på kontinenten. «Det är en win-win… båda sidor vinner», säger han i intervjun. «Ryssarna försöker inte ta gas från Afrika för att föra den till Ryssland. De försöker säga till afrikanerna att använda den gasen för att ge makten åt sitt folk.» «Vi sitter vid bordet som vänner, inte som motståndare… Det är definitivt uppenbart att det är viktigt för Ryssland att ha ett starkare Afrika.»
David Hundeyin känner naturligtvis väl till allt detta. Men känner han till artikeln som RT skrev häromdagen i sin engelskspråkiga utgåva? RT logo adorns US embassy in Moscow. Titta på bifogad video! Visst är det njutbart att på USA:s ambassadbyggnad i Moskva kunna lästa «Vi går ingenstans» med RT:s välkända logga och med både engelsk och rysk text.
Idag är afrikanska intellektuella, som David Hundeyin, både välutbildade och målmedvetna. Kanske kommer vi någon gång framöver kunna läsa följande text på USA:s ambassad i Nairobi «Afrikan Stream går ingenstans. Vi är här för att stanna, i Afrika, i USA, ja över hela jorden», både på engelska «Afrikan Stream is not going anywhere. We are here to stay, in Africa, in the USA, yes all over the world» och på swahili «Afrikan Stream haiendi popote. Tuko hapa kukaa, barani Afrika, USA, ndio ulimwenguni kote».
Bertil Carlman
