oss 100 kroner!
Eftersom nu världshistorien, vilket många har kunnat konstatera, inte bara har lagt in en högre växel, utan även har bestämt sig för att tända efterbrännkammaren (etterbrenneren), så uppstår det en del problem. Alla som vill hänga med, och beskriva denna historia, får problem med sin otillräkneliga hjärnkapacitet. Det gäller i varje fall för oss äldre, ja i varje fall för oss äldre svenskar, ja i varje fall för mig. Jag får problem när jag översätter och arbetar med både svenska, norska och engelska. Det blir mycket tankemöda för mig.
Ordet tankemöda tycker jag om. Synonymer anges vara bekymmer, bryderi och huvudbry. Men ordet bekymmer är en dålig synonym. Det ser man om man söker efter synonymer till bekymmer, som är oro, ängslan, fruktan och sorg. Då är huvudbry mycket bättre. Men på norska blir huvudbry ’hovedbekymring’ och på engelska ’main concern’, när jag maskinöversätter, och då blir det åter ganska fel. Synonymer.se ger följande exempel (bland flera) på hur tankemöda kan användas ”Vi måste satsa väldigt mycket tankemöda på det talade språket i gudstjänsterna.” Det exemplet visar tydligt på vad jag lägger in i ordet. Om man ’mödar sig’ så utför man någon form av arbete. Därför är Google Översätt ett ganska trubbigt arbetsverktyg. Engelskans ’trouble’ och norskans ’trøbbel’ tycker jag mer motsvarar svenskans ’bekymmer’ eller ’trubbel’.
Jag minns när vi som sjuttonåringar i skolan fick tillbaka uppsatser (essays) vi skrivit. Vi hade fått en ny lärare i svenska språket, och han var noga med ordens olika valörer (språkverdi). Med hög röst sade han till en av mina klasskamrater ”Liljevall, du kan inte skriva ’han trillade i trappan’! Trilla är småbarnsspråk och passar inte i detta sammanhang. Du bör skriva ’han föll i trappan’ eller åtminstone ’han ramlade i trappan’.” Vi fick snabbt en lektion i ordvalörer. ’Falla’ är neutralt och passar ”i detta sammanhang”. ’Ramla’ är mera talspråk, och ’trilla’ är barnspråk. När jag försöker översätta dessa tre ordvalörer till norska förstår jag varför redaktör Steigan bad mig sluta att översätta från engelska till norska eller från svenska till norska, även om han, vänlig som har är, skrev att min norska förmodligen var bättre än hans svenska.
En översättning som jag fick problem med ganska nyligen var följande. En god vän hade läst en artikel jag översatt till norska. Via mejl skrev han ”Varför skriver du ’siste mulighet’? Det var den senaste, inte den sista.” ’Google översätt’ klarar inte av detta problem. Det gör inte heller automatöversättningen till norska i Microsofts ordbehandlingsprogram, Word. Engelska går bra ’latest’ och ’last’. Ett kanske större problem är ett citat av K. Marx. ”Religion is the opium of the people” eller om han nu skrev det på tyska ”Religion ist das Opium des Volkes”. Sven-Erik Liedman påpekar i sin biografi om Marx, att detta citat i svenska översättningar ofta blir ”Religion är opium för folket” när det borde vara ”Religion är folkets opium”. Ett par av mina bekanta tycker inte att det är någon större skillnad på dessa två olika översättningar. När de sade det blev jag glad, för då begrep jag att min hjärnkapacitet åtminstone delvis var större än deras!
Ordet tankemöda kan också beskrivas i form av teckningar. Den svenske konstnären Albert Engström gjorde många ’karikaturer’. (Ett bra exempel på vad en karikatyr är, är kanske denna. Den är från 1905 och föreställer Sveriges dåvarande statsminister Erik Gustav Boström i samband med upplösningen av den svensk-norska unionen.)
Albert E:s karikatyrer handlade mycket ofta om judar (han var som många på sin tid mycket rasistisk). Andra handlade om officerare, lärare och fattiga småbönder/fiskare. Presteskapets problem med tankemödan var ett vanligt motiv för Albert E. Att förklara treenigheten ett var sådant. Vill man på allvar tränga in i exegetiken och ge sig på det ontologiske gudsbeviset till exempel, ja då får man kanske till slut erkänna att det endast är ”vår Herre” som klarar sådana tankemödor. (Att «ta sig en funderare» är en synonym till tankemöda.)
