Er to kvinnelige «mistenkte massemordere» kandidater for Bidens stab og stillinger i den USA regjering?

0
Michele Flournoy og Susan Rice

Det har vært åpenbart i lang tid at Joe Bidens regjering vil bli proppfull av tidligere Obama-folk, krigshissere og tidligere motstandere som han først og fremst er forpliktet til å favorisere, men nå som han er den mediaopphøyede vinneren av presidentvalget, får vi litt mer bekreftelse på hvem de forventes å være.Dette skriver Caitlin Johnstone på bloggen sin. Artikkelen er oversatt til svensk av Rolf Nilsson for Global Politics.

Det har varit uppenbart länge att Joe Bidens regering kommer att vara fullproppad med tidigare Obama-folk, krigsivrare och tidigare motståndare han i första hand är skyldig att gynna, men nu när han är den av media upphöjde vinnaren av presidentvalet får vi lite mer bekräftelse på vem de förväntas att vara.

Av Caitlin Johnstone.

En ny Politico-rapport informerar oss om att den främsta favoriten att leda den amerikanska krigsmaskinen till ytterligare imperialistiska erövringar som ’försvars’-minister är en slaktare, tillhörande det täcka könet, som heter Michele Flournoy, vilken var Obamas biträdande försvarsminister från 2009 till 2012, och hon hade en liknande post under president Clinton på 1990-talet.

I en artikel med titeln ”Biden: A War Cabinet?” skriver Antiwars Mariamne Everett följande:

“Flournoy, som skrev Quadrennial Defense Review (ett dokument som förnyas vart fjärde år och som analyserar strategiska fakta och militära hot) under sin tid som biträdande försvarsminister (Assistant Secretary of Defense for Strategy) under president Clinton, har därigenom banat väg för USA: s ändlösa och kostsamma krig, i stället för att investera i livräddande och nödvändiga program som Medicare for All och Green New Deal. Det har i själva verket gett USA en ursäkt för att inte längre anse sig vara bundet av FN-stadgans förbud mot hot eller användning av militär makt. Dokumentet slog fast att “när de aktuella intressena är livsviktiga, … bör vi göra vad som krävs för att försvara dem, inklusive vid behov ensidig användning av militär makt.”

Medan hon arbetade vid Center for Strategic and International Studies (CSIS), en “Top Defense and National Security Think Tank” med säte i Washington DC, förklarade hon i juni 2002, då Bush-administrationen hotade med krig mot Irak, att USA skulle ”behöva slå till förebyggande, innan en kris utbröt, för att förstöra en motståndares vapenlager” innan den “kunde sätta upp försvar för att skydda dessa vapen, eller helt enkelt sprida ut dem.”

“2009 blev hon medlem i Obama-administrationen som Under Secretary of Defense for Policy, där hon hjälpte till att iscensätta de politiska och humanitära katastroferna i Libyen och Syrien samt en ny eskalering av det ändlösa kriget i Afghanistan, innan hon avgick 2012”, rapporterar Medea Benjamin och Nicolas JS Davies i ännu en uppgift om Flournoy i antiwar.com. “Från 2013-2016 gick hon med i Boston Consulting Group, där hon utnyttjade sina Pentagon-förbindelser för att öka företagets militära kontrakt från 1,6 miljoner dollar 2013 till 32 miljoner dollar 2016. År 2017 håvade Flournoy själv in 452 000 dollar per år.”

Flournoy skulle kunna bli den allra första kvinnliga chefen för USA: s krigsdepartement. Se Twitter her.

En favorit till att leda USA:s utrikesdepartement, är den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren och FN-ambassadören, Susan Rice. Rice passar perfekt till en ledande roll i Biden-administrationen, eftersom hon har de värdefulla egenskaperna att vara (A) kvinna, (B) Svart och (C) en entusiastisk förespråkare för invasionen av Irak, vilken tog livet av en miljon människor.

Några citat från Rice, med tillstånd av Everett:

“Jag tror att han [dåvarande utrikesminister Colin Powell] har bevisat att Irak har dessa vapen (massförestörelsevapen) och gömmer dem, och jag tror inte att många informerade människor tvivlade på det.” (NPR, 6 februari 2003)

”Det är tydligt att Irak utgör ett stort hot. Det är uppenbart att dess massförstörelsevapen måste hanteras med kraft, och det är den väg vi valt. Jag tror att frågan blir om vi kan hålla de diplomatiska bollarna i luften och inte släppa några, även om vi går framåt, som vi måste, på den militära vägen. ” (NPR, 20 december 2002)

”Jag tror att USA: s regering, sedan den första Bush-regeringen, har varit tydlig om det hot som Irak och Saddam Hussein utgör. USA: s politik har, sedan många, många år, varit regimförändring och den har gått ända tillbaks till Clinton-administrationen. Så det är en fråga om timing och taktik. … Vi behöver inte nödvändigtvis ytterligare en resolution från Säkerhetsrådet innan vi kan genomdriva denna och tidigare resolutioner. ” (NPR, 11 november 2002; begäran om att få ut en inspelning av Rices uttalanden om NPR avslogs av den offentligt finansierade radiostationen.

Rice, som också är känd för att ha hjälpt till att övertyga världen om det nödvändiga i förstörelsen av Libyen, kan ha svårt att bli godkänd som utrikesminister i en senat med republikansk majoritet. Men på ett eller annat sätt kommer hon garanterat att spela en roll i Biden-administrationen.

En som också kan vara aktuell för en ledande roll i USA:s krigsmaskin är senator Tammy Duckworth, som i flera månader aggressivt attackerat Trump-administrationen för att inte konfrontera Ryssland över det minst sagt tvivelaktiga påståendet att Moskva skulle ha betalat Taliban-krigare för att döda medlemmar av ockupationsstyrkan i Afghanistan.

Forrige artikkelSverigedemokraterna største parti – hvordan kunne det skje?
Neste artikkelTiltakene ødelegger land etter land – hele verdensøkonomien raseres
Caitlin Johnstone er en australsk journalist og blogger. Hun skriver på sine nettsider at artikelene hun signerer stort sett er blitt til i dialog og samarbeid med ektemannen Tom Foley. "Det virker ganske åpenbart for meg at arten vår er på vei mot katastrofe hvis vår oppførsel i stor skala forblir diktert av systemer der mennesker og nasjoner konkurrerer med hverandre om makt og profitt i stedet for å samarbeide med hverandre til beste for alle. Jakten på profitt for sin egen skyld dreper biosfæren vår og agendaen for unipolar dominans driver oss stadig nærmere atomkrig, så jeg finner det ingen overdrivelse å si at selve vår overlevelse avhenger av å forlate kapitalismen og imperialismen til fordel for samarbeidsbaserte samfunnsmodeller."