Fagforeningslederen Boye Ullmann er godt kjent i Norge for sin utrettelige kamp mot bemanningsforetak og fagforeningsknusing. Denne kampen er også blitt lagt merke til i Sverige. Journalist Robert Wettersten fra avisa Proletären har intervjuet Ullmann, og vi sakser raust fra dette intervjuet.
Bemanningsföretag och arbetskraftsimport slår sönder det arbetarrörelsen kämpat sig till under mer än 100 år, menar Boye Ullmann från Rørleggernes fagforening i Oslo, som nyligen var med och organiserade en politisk strejk mot bemanningsföretag.
Onsdagen den 15 november gick cirka 10.000 arbetare i Norge ut i en politisk strejk och krävde ett förbud mot bemanningsföretag. Utöver själva strejken, som organiserades av ett antal fackföreningar inom byggbranschen i Osloområdet, samlades mellan 1.500 och 2.000 arbetare till en demonstration utanför stortinget. Talare var bland andra representanter för Rødt, Sosialistisk venstreparti (SV), Senterpartiet och socialdemokratiska Arbeiderpartiet (AP).
Ett av syftena med strejken var att få AP att agera i frågan, något som har lyckats. AP, Rødt och SV har alla lagt fram olika förslag om förbud mot bemanningsföretag. Mest brännande är frågan kring Oslofjorden, berättar Boye Ullmann från Rørleggernes fagforening för Proletären.
– Det är runt Oslo som det är störst byggaktivitet och där som bemanningsföretag och import av arbetskraft är väldigt omfattande. I en undersökning kunde vi konstatera att på 59 byggarbetsplatser som vi besökte var det 73 olika bemanningsföretag som hyrde ut arbetskraft. Och 85 procent av inhyrningen var olaglig.
På många byggarbetsplatser är bemanningsföretagen de största arbetsköparna, och otryggheten för de anställda är omfattande.
– Många bemanningsföretag har anställda som inte är fastanställda och därför inte har lön mellan uppdrag. Det vill säga att du kommer på måndag, men på tisdag har de inte arbete till dig, så du får vänta en eller flera dagar, en vecka eller flera veckor. Det förekommer massor av kreativ beräkning av arbetstiden så att man inte får betalt för övertid, och inte heller för helgdagar.
I Norge måste 50 procent av arbetarna på en arbetsplats vara organiserade för att facket ska kunna kräva kollektivavtal, att jämföra med Sverige där det räcker att en är medlem.– Så det är svårare i Norge, och många vågar inte gå med i facket för att de är rädda att mista jobbet. Då får du en enorm negativ spiral, organisationsgraden bland hantverkare i Osloområdet har gått ner från 35 procent till 12-13 procent. Så detta är dramatiskt för den fackliga styrkan. Fackliga rättigheter som vi tillkämpat oss under mer än 100 år riskerar att rivas ner.
Hele samtalen mellom Boye Ullmann og Proletären kan leses her.