oss 100 kroner!
Sverige er et land med stor ungdomsarbeidsløshet og mange sosiale problemer. Det er derfor godt å kunne komme med litt gladnytt fra söta bror. I tidskriftet Clarté skriver Benny Anderson om topper i sosialdemokratiet som virkelig kan nyte tilværelsen i folkhemmet.
Så här inför det sakta annalkande höstmörkret känns det skönt att få bekräftat att Sverige fortfarande är ett land där det är möjligt för en person från så kallat vanligt folk att börja med två tomma händer och med hjälp av dessa – och en del annat förstås – arbeta sig upp. Och att detta numera inte bara gäller kapitalister och företagare som Ingvar Kamprad eller uppfinnare som Niklas Zennström, utan också för de som tjänat oss alla inom den ideella sektorn. Som Göran Persson, Jan Nygren och Björn Rosengren. I Dagens Industri (11/8) kan vi läsa hur den sistnämnde i dagarna har betalat 31 miljoner för ett hus på 300 kvadratmeter med strandtomt på 1700 kvadratmeter, gäststuga och skyddad hamn för flera djupgående båtar i Saltsjöbaden.
Och för hur det för denne «som seglat mycket känns som att komma hem med närheten till vattnet. Sedan tänker jag inte på om det är Saltsjöbaden eller vad det är för något…»
– Det är var det kostar, sier Björn Rosengren til Dagens Industri.
Rosengren var leder for Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) 1982–1994 og var næringsminister 1998–2002. I Norge ble han kjent da han i forbindelse med fusjonskonfliktene mellom Telenor og Telia at uttalte: «Norge er den siste sovjetstat. De er så utrolig nasjonalistiske. Alt er politikk.»
Clarté kommenterer dette slik:
De extremt ökande löneskillnaderna som bidragit till att göra Sverige till ett av de länder där jämlikheten minskar allra mest. Och de förändrade skatteregler för löner och kapital som starkt bidragit till detta och till att en spekulativ finanssektor tagit över från den verkliga ekonomin och investeringar i den som den ekonomiska utvecklingens motor.
Eftersom Socialdemokraterna, tillsammans med det M-ledda blocket, har varit drivande i samtliga dessa förändringar, känns det rättvist att ännu en av partiets ledande företrädare själv kan dra lite nytta av dem.
De får det til, toppene på den svenske «venstresida».
