oss 150 kroner!
Egountchi Behanzin skriver dagen før selve møtet «Det kommende BRICS-toppmøtet i Kazan, Russland, kan markere et vendepunkt i global geopolitisk historie». Egountchi Behanzin er en afrikansk/fransk stemme som naturlig nok er dypt mislikt av den politiske kasten her i Vesten.
Det jag hittar om honom hos Wikipedia är på franska, han är nämligen född i Frankrike, där han ursprungligen döptes till Sylvain Afoua. Han är grundare av organisationen Ligue de défense noire africaine. Artikeln på franska Wikipedia inleds på följande sätt «Black African Defence League (LDNA) är en fransk svart och panafrikansk antirasistisk organisation, aktiv från 2018 tills den upplöstes av regeringen 2021. Den grundades av Egountchi Behanzin. Organisationen uppger att dess mål är att bekämpa anti-svart rasism och främja panafrikanism. Hans kontroversiella handlingar och uttalanden, fick honom att lämna anonymiteten. Flera journalister och politiker anklagar honom för antisemitism, konspirationsteorier och till och med rasism. Efter flera incidenter och kontroverser inledde inrikesminister Gérald Darmanin ett upplösningsförfarande. Organisationen upplöstes officiellt den 29 september 2021.»
Det som här beskrivs är ytterligare ett exempel på hur intellektuella i de före detta kolonierna, eller med rötter i kolonierna, blir behandlade när de stolt höjer sin röst. Vilka «Flera journalister och politiker» är, vet idag alla som läser steigan.no regelbundet.
Le respect ne se négocie pas. Il s’impose. (Det går inte att förhandla om respect. Den påtvingar sig själv.)
RT, där artikeln är publiserad, beskriver Egountchi så här: «Grundande president för internationella African Black Defense League, talesperson för Pan-African Brothers, politisk analytiker och panafrikansk aktivist.»
Låt oss då läsa hela artikeln som denne antiimperialist har skrivit.
A new world order in the making: Here’s why this BRICS summit will be special
Det kommande BRICS-toppmötet i Kazan, Ryssland, kan markera en vändpunkt i den globala geopolitiska historien. Inför den långsamma urholkningen av den västerländska världsordningen håller en ny balans på att växa fram, driven av en koalition som verkar alltmer fast besluten att staka ut sin egen kurs. Detta unika evenemang samlar 24 statschefer från olika nationer, inklusive ikoniska ledare som Kinas Xi Jinping. Inkluderingen av Antonio Guterres, FN:s generalsekreterare, i denna församling väcker viktiga frågor om den nuvarande dynamiken i det globala styret.
Strävan efter genuint samarbete
Traditionellt sett har FN setts som en bastion för multilateralism, men dess anpassning till västmakterna ifrågasätts. Toppmötet i Kazan skulle kunna bli en katalysator för en strategisk ompositionering, där FN kan försöka navigera mellan gamla allianser och framväxande trender. BRICS är inte längre bara en ekonomisk koalition; de hävdar sig själva som ett livskraftigt alternativ till västvärldens historiska dominans. Den unipolära världen, som vi har känt den, verkar vara på väg att ge vika för en multipolär era, där flera framväxande stormakter hävdar sin rättmätiga plats i den globala beslutsprocessen.
Toppmötet i Kazan utgör en aldrig tidigare skådad möjlighet för BRICS att rita en ny karta över internationellt samarbete. De närvarande stats- och regeringscheferna kommer att diskutera en mängd olika frågor, från ekonomi till säkerhet, inklusive miljöutmaningar.
Genom att bilda strategiska allianser försöker denna grupp, som representerar över 45 procent av världens befolkning, inte bara stärka sitt inflytande, utan också erbjuda en alternativ plattform för utvecklingsländer som ofta känner sig marginaliserade inom traditionella Bretton Woods-institutioner som IMF eller Världsbanken. Dessa diskussioner skulle kunna leda till avtal som, beroende på deras omfattning, kan omdefiniera reglerna för det internationella ekonomiska spelet.
Västvärldens svar
Västvärlden, snarare än att stå vid sidan av, tvingas att svara på den växande och alltmer populära BRICS-dynamiken. Västerländska regeringar, som ofta är oense och splittrade i sina tillvägagångssätt, kan tvingas omvärdera sina relationer med länder som har växande marknader. Den nuvarande situationen kännetecknas av växande spänningar, vilket illustreras av det sjunkande förtroendet för västcentrerade institutioner. Natos och de europeiska aktörernas hållning gentemot BRICS kan komma att bli föremål för heta debatter, vilket belyser ett oundvikligt behov av anpassning.
Genom att delta i detta evenemang illustrerar Guterres sannolikt FN:s önskan att återuppliva sin roll i en föränderlig värld. Hans inlägg skulle kunna understryka den växande betydelsen av syd-syd-dialog och utbyten som syftar till att upprätta partnerskap för samarbete, som överskrider de vanliga klyftorna.
En möjlighet för det globala syd
Detta toppmöte skulle också kunna erbjuda ett gyllene tillfälle för länderna på södra halvklotet, som försöker göra sina röster hörda på den internationella arenan. Dessa nationer, som ofta förbises i globala diskussioner, kan dra nytta av BRICS-ländernas erfarenheter och resurser för att etablera utvecklingsmodeller som är skräddarsydda för deras behov. Utmaningen ligger i att knyta starka och varaktiga band som inte bara bygger på ekonomiska grunder utan också integrerar sociala och miljömässiga hänsyn.
Multilateralismens framtid
Multilateralismen, som den utformades efter andra världskriget, står inför en period av osäkerhet. Etablerade institutioner kämpar för att effektivt ta itu med samtida utmaningar som klimatförändringar, växande ojämlikhet och regeringskriser. BRICS-toppmötet skulle kunna erbjuda en ny vision av multilateralism, som är mer inkluderande och anpassad till den nuvarande verkligheten. Denna modell skulle kunna skapa synergier mellan länderna i det globala syd och föreslå ett alternativ till stelbentheten i det nuvarande västerländska ramverket.
Framtiden ser fascinerande ut med BRICS-toppmötet i Kazan. Detta är inte bara en serie diplomatiska diskussioner utan ett laboratorium för att skapa en ny global arkitektur. Eftersom västvärlden kan komma att bevittna en omfördelning av makten i internationella angelägenheter, tar utvecklingsländerna, som representeras av BRICS, tyglarna i denna omvandling.
Detta toppmöte kan markera början på slutet för västvärldens överhöghet och framväxten av en ny era där det globala syds röst äntligen hörs. Händelserna i Kazan ser därför ut att få bestående återverkningar på hur vi föreställer oss världsordningen under de kommande decennierna.
