oss 100 kroner!
Den 18:e augusti publicerade steigan.no en artikel av Rolf Galgerud Kina og sosialismen. I slutet av den skriver redaktionen «Vi ser gjerne at dette innlegget blir debattert på steigan.no».
Naturligtvis funderade jag på att delta i den debatten. Men vad skulle det tjäna till? Och vilken kompetens har jag till det? Så kom nyligen ett mycket kompetent inlägg av Erik Klepsvik Er Kina sosialistisk? (Erik refererar också till vad Roland Boer skrivit om Kina. Denna nättidning innehåller en bokanmälan till en mycket grundläggande förståelse av samhällssystemet i Kina «Sosialisme med kinesiske kjennetegn».)
Den beskrivning som Erik gör av en stor del av vänstern i väst är ’på pricken’! Och den gällde även mig fram till för ett par år sedan. «Det undra meg at mine vestlege kameratar ikkje makta å sjå sosialismen som ein dynamisk, kjempande, og ofte motsetnadsfull praksis, men heller som eit statisk ideal heimehøyrande på seminar og i (eigne) partiprogram. Konsekvensen av dette har vore eit svært snevert og selektivt internasjonalt engasjement til relativt små og ofte makteslause fridomskampar, ofte med vekt på individuelle menneskerettar, ikkje nasjonal frigjering».
Tack bäste Erik! Nu behöver jag inte längre fundera på det. I ställer kan jag ta upp hur man idag i Kina ser på sin roll, och hur denna roll kan komma att påverka det otroligt viktiga arbetet på att skapa en multipolär världsordning; en världsordning som i sin tur antagligen kommer att alltmer begränsa «den dekadente vestlige sivilisasjonen»
Precis som man på det tredje plenarmötet i KKP:s 11:e centralkommitté 1978 slog fast Deng Xiaopings ekonomiska reformprogram, så slog KKP i juli i år fast partiets senaste reformprogram. Communique of the Third Plenary Session of the 20th Central Committee of the Communist Party of China.
Den ideologiska grunden för kommunistpartiets arbete och roll i staten slås fast:
«Det betonades att vi, för att ytterligare fördjupa reformerna på ett omfattande sätt, måste hålla fast vid marxismen-leninismen, Mao Zedongs tänkande, Deng Xiaopings teori, teorin om de tre representanterna och den vetenskapliga synen på utveckling och fullt ut genomföra Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny era. Vi måste grundligt studera och genomföra generalsekreterare Xi Jinpings nya idéer, synpunkter och slutsatser om en omfattande fördjupning av reformerna och fullt ut och troget tillämpa den nya utvecklingsfilosofin på alla fronter. Vi måste hålla fast vid den allmänna principen om att sträva efter framsteg samtidigt som vi garanterar stabilitet och fortsätta att frigöra våra sinnen, söka sanning från fakta, följa med vår tid och inta en realistisk och pragmatisk hållning när vi arbetar för att ytterligare frigöra och utveckla produktivkrafterna och utnyttja och öka vitaliteten i vårt samhälle.»
Vill man noggrannare sätta sig in i kinesiska forskares syn på socialismen kan man läsa vad Wenhua Zongheng skrev i No. 4 av vol.1 Chinese Perspectives on Twenty-First Century Socialism. Ledarartikeln av Marco Fernandes finns översatt här på nättidningen Hvordan bryte den onde sirkelen av underutvikling i Det globale sør? Att socialistiska ledare från Afrika, som Fred M’membe, president för Zambias socialistiska parti, och Kyeretwie Opoku, sammankallande av ’Socialist Movement’ i Ghana ser positivt på Kina och KKP är inte konstigt. Socialist leaders from Zambia and Ghana share their views on China.
Kyeretwie Opoku säger till exempel i intervjun från 2023: «Jag tror att man också kommer att upptäcka, att för de flesta människor i Afrika, är de värderingar som människor håller kära faktiskt kollektiva värderingar; de är värderingar av gemenskap, de är värderingar som att arbeta tillsammans, att dela på saker, av solidaritet. De uttrycker det bara inte ideologiskt; i termerna kommunism och socialism.»
Även statschefer från det Globala Syd, som Cyril Ramaphosa, ledare för ANC, har en påtagligt positiv syn. «Ledarskapet av KKP är det som gjorde det möjligt för Kina, att förverkliga dagens utvecklingsprestationer, och KKP:s prestationer har också inspirerat ANC. Sedan dess inrättande har ANC kämpat för Sydafrikas nationella självständighet och utveckling. Trots motgångar kommer ANC inte att ge upp lätt, och inte heller undvika sitt ansvar att leda landets utveckling och vitalisering. Han kallade KKP för en pålitlig vän och nära kamrat till ANC och sade att ANC värnar om sin uppriktiga vänskap med KKP, och hoppas kunna ytterligare stärka utbytet mellan de två parterna på alla nivåer och stärka erfarenhetsutbytet inom nationell utveckling och partibyggande.» Mer förvånande är kanske att det finns partier i USA:s vasallstater som vågar uttrycka sin positiva hållning.
Om det kan man läsa här: Politbyråmedlem i KKP möter medordförande för tyska ’Die Linke’. Där står det att Martin Schirdewan «tackade den kinesiska parten för att den bjudit in delegationen från Tysklands vänsterparti att besöka Kina. Han sa att han genom detta besök fick en bättre förståelse för Kinas ekonomiska och sociala utveckling, särskilt den kinesiska moderniseringen, och gratulerade den kinesiska sidan till dess stora framgångar när det gäller fattigdomsbekämpning. ’Die Linke’ ägnade stor uppmärksamhet åt den tredje plenarsessionen i KKP:s 20:e centralkommitté. Den tyska sidan uppskattade den beslutsamhet som KKP visade vid plenarsessionen när det gällde att minska klyftan mellan de rika och de fattiga och uppnå gemensamt välstånd.» Även forskare i Väst, somRémy Herrera, analytiker vid ’Centre national de la recherche scientifique, CNRS’ vid Sorbonne i Paris, uttrycker en liknande uppfattning. China’s economic development and role in international politics in the face of U.S. hostility.
Det allmänna framtidsmålet lyfts sedan fram i det plenarmöte som hölls i år:
«År 2035 kommer vi att ha byggt färdigt en socialistisk marknadsekonomi av hög standard i alla avseenden, ytterligare förbättrat det socialistiska systemet med kinesiska särdrag, i allmänhet moderniserat vårt system och vår förmåga att regera, och i grunden förverkligat socialistisk modernisering. Allt detta kommer att lägga en solid grund för att bygga Kina till ett stort modernt socialistiskt land i alla avseenden vid mitten av detta århundrade. För att stadigt främja reformer kommer vi att fokusera på att bygga en socialistisk marknadsekonomi av hög standard, främja folkdemokrati i hela processen, utveckla en stark socialistisk kultur i Kina, höja folkets livskvalitet, bygga ett vackert Kina, främja det fredliga Kinainitiativet till en högre nivå och förbättra partiets kapacitet för ledarskap och långsiktig styrning. De reformuppgifter som läggs fram i denna resolution ska vara slutförda när Folkrepubliken Kina firar sitt 80-årsjubileum 2029.»
Vidare skall folkets styrelse av landet förbättras:
«Vi måste diversifiera demokratins former på alla nivåer och se till att principen om att folket styr landet kommer till uttryck på konkreta och synliga sätt i alla aspekter av Kinas politiska och sociala aktiviteter. Vi kommer att stärka de institutioner genom vilka folket styr landet, förbättra mekanismerna för konsultativ demokrati, stärka demokratins institutioner på primärnivå och bygga en bred enad front.»
Det är nog det som kan kallas masselinjen. Eller som man numer säger i Kina ’folkdemokrati i hela processen’. Geopolitical Economy Report har en bra artikel om det: US or China, which is truly democratic? American oligarchy vs Chinese ‘consultative democracy’
Texten från plenarmötet fortsätter:
«Det slogs fast att kinesisk modernisering är en modernisering av harmonin mellan människa och natur. Vi måste förbättra de ekologiska bevarandesystemen, göra gemensamma ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen, minska föroreningarna, sträva efter grön utveckling och öka den ekonomiska tillväxten, aktivt reagera på klimatförändringarna och gå snabbare fram för att förbättra systemen och mekanismerna för att tillämpa principen, att klara vatten och frodiga berg är ovärderliga tillgångar. Vi kommer att förbättra de grundläggande systemen för ekologisk bevarande, miljöstyrningssystem och mekanismer för grön och koldioxidsnål utveckling.»
På nätet finns det mängder av videor som visar hur arbetet har gått med principen ’klara vatten och frodiga berg’. I en intervju, som finns översatt på steigan.no, säger forskaren John Bellamy Foster: «Kinas sätt att bygga en ekologisk civilisation skiljer sig radikalt från allt som finns i väst/det globala nord. Xi har gjort det klart att målet är att förändra hela ’utvecklingsmodellen och livsstilen. [Detta innebär] att skapa en sund ekonomisk struktur som underlättar en grön, koldioxidsnål och cirkulär utveckling … främjar en genomgripande övergång till miljövänlig ekonomisk och social utveckling’ som ’grundläggande lösningar på Kinas miljöproblem’. Detta ger häpnadsväckande resultat. Till exempel var Kinas nyligen utökade vegetativa marktäcke mellan 2000 och 2017, enligt U.S. National Aeronautics and Space Administration (NASA), en fjärdedel av planetens totala. Den fjortonde femårsplanen (2021–25) gör en minskning av koldioxidutsläppen till en prioritet, och Kina planerar att nå sin topp i sina koldioxidutsläpp före 2030 under sin femtonde femårsplan (2026–30) och att nå nettonollutsläpp till 2060. Kina har blivit världsledande inom grön teknik och produktion.»
Fredsfrågan är central i det internationella arbetet, och de tre globala initiativen pekas på plenarmötet ut som viktiga element i det arbetet:
«Det betonades att kinesisk modernisering, är en modernisering av en fredlig utveckling. När det gäller de yttre förbindelserna står Kina fast vid sitt åtagande att föra en oberoende utrikespolitik för fred, och är engagerat i att främja en mänsklig gemenskap med en gemensam framtid. Med mänsklighetens gemensamma värderingar som en hjärtefråga, kommer vi att fullfölja det globala utvecklingsinitiativet, det globala säkerhetsinitiativet och det globala civilisationsinitiativet, och uppmana till en jämlik och ordnad multipolär värld, och en universellt fördelaktig och inkluderande ekonomisk globalisering. Vi fördjupar de institutionella reformerna i anslutning till utrikesarbetet och deltar i arbetet för att leda reformen och utvecklingen av systemet för global styrning. Vi kommer beslutsamt att skydda Kinas suveränitet, säkerhet och utvecklingsintressen.»
Så en debatt om Kina är idag mycket viktigare är vad den var för bara något årtionde sedan. Det syns till exempel i utvecklingen av BRICS-staterna, Kinas framgångar med fredsbefrämjande diplomati, Kinas nya sidenvägar (BRI) och de tre globala initiativ som Kina lagt fram, och som nämns i kommunikén, GDI september 2021, GSI april 2022 och GCI mars 2023. Vad GDI och GSI står för är nog inte så svårt att lista ut. Men vad menas med GCI, Globalt Civilisations-Initiativ?
Ja vad menas med civilisation? Erik Klepsvik skriver i sitt inlägg «Det kinesiske folket såg i tillegg ei anna oppgåve for sin sosialisme – å atterreisa den kinesiske sivilisasjonen etter over hundre års audmjuking frå vestleg imperialisme.» John Bellamy Foster talar om ekologisk civilisation. Glen Diesen skriver i sin senaste bok The Ukraine War & the Eurasian World Order: «En lærdom fra det gamle Roma var at sivilisasjoner, omtrent som stjerner, skinner sterkest når deres dekadanse allerede har begynt. En umoden besettelse av selvtilfredshet maskerer sosial tilbakegang og fragmentering.» Vidare skriver han «Det er paradoksalt at man på den påståtte høyden av vestlig sivilasasjon når det gjelder å fremme dens ideer og verdier, ser at individualismens og materialismens utskeielser splitter kulturen og sosiale institusjoner. Samfunnet bukker under for følelsesmessig ensomhet, sosiale sikkerhetsnett kollapser, gjeld ødelegger lokalsamfunn, folk søker tilflukt i rusmisbruk, fedme sprer seg, alt mens shopping og overfladisk underholdning distraherer fra voksende nihilisme.»
Uppenbarligen handlar det om något komplext. Motsatsord till ’civilisation’ kan vara ’natur’ eller ’barbari’. Men vad menar man från kinesiskt håll med sitt GCI? En sak är säker, ’den dekadente vestlige sivilisasjonen’ är mycket misstänksam mot det kinesiska initiativet!
Ett försök till närmare studium kommer i en senare artikel. Till dess uppmanar jag alla som av olika skäl inte har möjlighet att resa till Kina för att själva studera vad som sker: läs, läs, läs! Nordens bästa nättidning innehåller mycket läsvärt.
