oss 150 kroner!
Første gang steigan.no skrev om hvordan USA forsøkte å installere marionetten sin, Juan Guaidó, som president i Venezuela var 24. januar 2019. Redaktør Steigan skrev blant annet «Den 23. januar 2019 gikk president Donald Trump til det ekstraordinære skrittet å erklære opposisjonsleder, Juan Guaidó, til «legitim president» i Venezuela. Trump oppfordret også andre land til å gjøre det samme. Brasil, Colombia, Canada og andre land har fulgt etter».
Den 22:a juli 2021 skrev Marc Jones i Anti-Empire bland annat «’Han (Guaidó) er den eneste personen vi kan godkjenne som har autoritet til å handle på vegne av Venezuela som landets statsoverhode’, la en talsmann for [Storbritannias] utenriksdepartement til, og sa at det sør-amerikanske landet trenger ‘en fredelig overgang til demokrati’. Etterpå sa Boris Johnson, den gang britisk utenriksminister, ‘Vi må nok stramme til den økonomiske skruen overfor Venezuela’. Når det gjaldt de økende sanksjonene mot Maduros regjering, henvendte Venezuelas sentralbank (BCV) til Bank of England (BoE) og ønsket å hente hjem 14 tonn gull som de hadde lagret der.»
I dag den 12:e juli 2024 kan vi i teleSUR läsa en artikel med en klart positiv rubrik.
Bertil Carlman.
Venezuela relanserer seg som en nøkkelaktør i global energistabilitet
Återupplivandet av den venezuelanska oljeindustrin sker vid en tidpunkt då geopolitiska händelser tvingar USA att ompröva sin politik.
Venezuelas återkomst som en av världens ledande råoljeproducenter gör denna sydamerikanska nation till en nyckelaktör i den globala energistabiliteten, med tanke på att dess produktion bidrar till förutsägbarheten av internationella pris- och produktionstrender. Med sina stora reserver på över 300 miljarder oljefat spelar den bolivarianska nationen en avgörande roll i den globala energigeopolitiken. Dess strategiska läge i Sydamerika, med hamnar inriktade på handelsvägar av prioriterat intresse för västerländska nationer, ger Venezuela en unik central roll i den globala marknadsdynamiken.
Trots effekterna av USA:s sanktioner förlorade Venezuela aldrig sin framträdande roll i Organization of Petroleum Exporting Countries (OPEC). «Vi kämpar tillsammans för att stabilisera oljemarknaden, och Venezuela har spelat en betydande roll i detta arbete», sa OPEC:s sekreterare Haitham Al-Ghais i juli 2023. Sedan OPEC:s grundande 1960 har Venezuela varit en pelare i denna organisation och på ett avgörande sätt påverkat den politik, som formar den globala oljemarknaden. Dess aktiva ledarskap inom OPEC har underlättat sökandet efter stabilitet för oljepriserna och ofta fungerat som en medlare mellan medlemsländernas olika intressen. Inom OPEC har Venezuela konsekvent försvarat utvecklingsländernas och de mindre producenternas intressen och strävat efter att upprätthålla rättvisa och hållbara priser som gynnar alla aktörer på den globala energimarknaden.
Den 24 maj uttryckte Venezuelas oljeminister Rafael Tellechea att hans lands oljeindustri är i «full återhämtning» och betonade att Venezuelas produktion har överstigit en miljon fat dagligen hittills i år. När det gäller denna process för att öka produktiviteten försäkrade president Nicolas Maduro att tre miljoner fat förväntas uppnås på kort sikt.
Återhämtningen av Venezuelas oljeindustri kunde ske trots de över 930 sanktioner som USA och dess allierade har infört mot detta sydamerikanska land. Det möjliggjordes också genom samarbete med nationer som försökte formulera gemensamma intressen för ömsesidig nytta. Under 2018 var till exempel kinesiska investeringar grundläggande för utvecklingen mot att uppnå energistabilitet. Ömsesidigt samarbete med länder som Iran och Ryssland gjorde det möjligt för Venezuela att bryta blockaden och exportera sin olja till internationella marknader. Detta sydamerikanska land har också etablerat allianser med nationer som Mexiko och Turkiet.
Den omfattande produktiva återhämtningsplanen för det statligt ägda nationella oljebolaget PDVSA har gjort det möjligt för Venezuela att anpassa sig och återuppliva sin oljesektor, genom att stärka den interna kapaciteten och minska sårbarheterna som härrör från beroendet av utländska företag. Genom strategiska allianser med stora multinationella företag som Shell, ENI, Repsol och Maurel & Prom har Venezuela inte bara diversifierat sina källor till investeringar och teknologi utan också framhävt sin plats på den globala marknaden.
I april tillkännagav president Maduro undertecknandet av 20 nya strategiska allianskontrakt med internationella investerare, vilket markerar en milstolpe i diversifieringen och expansionen av Venezuelas olje- och gassektor. Genom denna politik bekräftar Venezuela sin beslutsamhet att inte vara beroende av externa licenser eller ingripanden för att utveckla sin energipotential. «Vi kommer att fortsätta att växa med eller utan sanktioner», sade oljeminister Tellechea, som försäkrade att ökningen av produktionen går framåt oberoende av vad USA:s regering gör.
Dessutom sker återupplivandet av Venezuelas oljeindustri vid en tidpunkt då geopolitiska händelser har tvingat Washington att ompröva sin inblandningspolitik. «USA behöver venezuelansk olja… Av nationella säkerhetsskäl kan de inte upprätthålla en oljedispyt med Venezuela, särskilt nu när den ukrainska konflikten har gjort det svårt att få tillgång till rysk olja», säger den argentinske analytikern Simon Colmenares. «I en global kris kan USA inte missa möjligheten att få tillgång till världens största oljereserver», säger William Castillo, Venezuelas vice minister för antiblockadpolitik.
Denne artikkelen er oversatt til svensk fra teleSUR:
Venezuela Repowers Itself as a Key Actor in Global Energy Stability
På steigan.no finner du rundt 150 artikler om Venezuela.
