Kunnskap og vitenskap

0
På 1800-tallet var det en knallhard kamp om fuglegjødsel, fugleskitt, guano.

Kamp för kunskap – på vetenskaplig grund.

Bertil Carlman.

Eftersom vi nu har en allt tydligare proteströrelse bland bönder i hela Europa, är det viktigt att förstå varför de protesterar. Det är också viktigt att förstå varför de blir utsatta för smutskastning, ja rena utrotningskampanjer från den europeiska överhetens sida liksom av det internationella finanskapitalet. Bönderna anklagas för att vara ett hinder för en ”grön”utveckling av Europa. De anklagas för att förstöra miljön i Europa. Böndernas bristande hanteringen av Økologin påstås vara en viktig orsak till försämrade livsbetingelser Europa, ja i hela världen. Bland de mer bisarra övergreppen mot bönder var nog det som skedde på Sri Lanka på våren 2021.

Landets president Gotabaya Rajapaksa förbjöd plötsligt all användning av syntetiskt gödsel och syntetiska bekämpningsmedel. Miljontals bönder tvingades att odla ekologiskt. Presidentens argument var att industriella jordbruksmetoder stred mot landets arv av “hållbara livsmedelssystem”. Resultatet blev minskade skördar och bidrog till en inflation på 8,3% med en livsmedelsinflation på 11,7%. Bönderna drabbades mycket hårt.

Innan man diskuterar om EU:s mål i sig är bra eller dåliga, bör man se till att man har en del grundläggande kunskaper i flera naturvetenskaper, även i kemi och fysik. Det är illa om vi ger vår motståndare poäng genom att vi är dåligt förberedda i vårt klasskrig för ett rättvisare samhälle. Jag tror att artiklar i steigan.no ibland skapar mer förvirring än förståelse av dessa grundkunskaper. En sådan artikel är «Den nederlandske regjeringas plan for å bli kvitt bøndene». I den står det «Karbon og nitrogen har blitt erklært miljøfiender av embetsmenn over hele verden, noe som førte til en rekke restriksjoner. FN har uttalt at nitrogen må håndteres for å redde planeten, og nitrogen beskrives som ‘et av de viktigste forurensningsproblemene menneskeheten står overfor’, ‘Nitrogenet er bare et problem for noen få planter,’ forklarer Lindeboom. ‘Det er visse planter som ikke liker det, og de forsvinner. Andre planter liker det, og de dukker opp. Så det du gjør er å endre naturen’» och vidare «Ifølge Lindeboom er regjeringas datamodeller, som brukes til å støtte planen om å kjøpe opp jordbruksland, basert på en feilaktig antakelse om at nitrogen migrerer fra ett felt til det neste.» Detta är slarvig text, eller åtminstone lite väl förenklad text. Det gör att folk som inte har grundläggande kunskaper i bland annat kemi kan bli förvirrade.

«Karbon og nitrogen» eller på svenska «Kol och kväve» är två grundämnen (grunnstoffer) som är mycket vanliga i de olika ämnen, kemiska föreningar (stoffer), som bygger upp alla levande organismer. En kort faktasammanställning:

«Kol är ett viktigt grundämne i människokroppen. Det utgör en betydande del av våra organiska molekyler, det vill säga det vår kropp är bygd av. Låt oss titta närmare på sammansättningen av kroppen; norska namn efter de svenska:

  • Syre, Oxygen (O₂) är det mest förekommande grundämnet i kroppen och utgör cirka 65 % av vår vikt. Syre ingår i nästan alla ämnen och är avgörande för cellandning och energiproduktion.
  • Kol, Karbon (C) utgör ungefär 18 % av kroppen. Det är centralt för organiska föreningar, inklusive proteiner, fetter och kolhydrater.
  • Väte, Hydrogen (H₂) finns i nästan alla ämnen och utgör cirka 10 % av vår vikt. Väte är en del av vattenmolekylen och är nödvändigt för livet.
  • Kväve, Nitrogen (N₂) utgör ungefär 3 % av kroppen och är avgörande för proteiner och DNA.
  • Fosfor, Fosfor (P) finns i DNA, skelett och tänder och utgör cirka 1,5 % av vår vikt.
  • Kalcium, Kalsium (Ca) är viktigt för skelett, tänder och blodkoagulering och utgör cirka 0,35 % av kroppen.

Sammanfattningsvis består kroppen till 97,85 % av dessa grundämnen. Kol spelar en central roll i vår biokemi och är en byggsten för livet»

Alla ovan angivna grundämnen är alltså i vissa föreningar, eller som grundämnen, till exempel syre, livsviktiga. Men de kan också, i andra föreningar, eller som syre även i ren form, vara livsfarliga. Om tre syreatomer kommer samman bildas ozon, O3. Högt uppe i atmosfären hindrar ozon farlig UV-strålning, men som så kallad bakkenær ozon är den skadlig. Det femte viktigaste grundämnet i kroppen, fosfor, är i en av sina rena former, som heter vit fosfor, ett starkt frätande ämne. (Många uppgifter tyder på att Israel använt det i så kallade fosforbomber i Gaza). En annan form av ren fosfor, röd fosfor, används i tändsticksplån (no: fyrstikkeskeforet). Vattenmolekylen, H2O blir det kända hårblekningsmedlet vätesuperoxid (no: hydrogenperoksid) H2O2, om det kommer in en extra syreatom. När jag var barn kunde man i radion varna: ”Den dam som kommit in på apoteket Svanen i Örebro igår, för att köpa 3-procentig vätesuperoxid, har av misstag fått 30 procentig sådan. Damen ombedes att snarast kontakta apoteket.” Gränsen mellan farlig och ofarlig, mellan skadlig och nyttig är ibland hårfin.

Det andra problemet jag ser i den nämnda artikeln är ”…basert på en feilaktig antakelse om at nitrogen migrerer fra ett felt til det neste.” Migrationer, förflyttningar, är i själva verket mycket vanliga, inte bara bland levande varelser utan också bland kemiska ämnen, ’kjemiske substanser’. Naturligtvis flyttar gaser och vätskor, men även fasta ämnen, stoffer, som kaliumnitrat, KNO3, kan flytta. KNO3 är i handeln mer känt som salpeter. De enorma mängder av guano (innehåller salpeter) som under några årtionden bröts på klippor utanför Sydamerikas kust, hade kommit upp på klipporna med hjälp av sjöfåglar som fiskade i vattnen utanför kusten. Sedan stal vi européer denna näringskälla, för att ha som gödsel i vårt jordbruk och i våra trädgårdar. Etterspørselen etter guano falt raskt etter 1910 med utviklingen av Haber–Bosch-prosessen for å utvinne nitrogen fra atmosfæren. (Jeg vil også påpeke at guano kan sies å inneholde naturlig salpeter, mens Haber-Bosch-prosessen produserer syntetisk salpeter.)

Det djur som skapar störst problem med att ”migrere nitrogen” är vi människor. Det skrev både Karl Marx och Friedrich Engels om redan på 1800-talet. Låt mig citera från John Bellamy Fosters bok “Capitalism in the Athropocene”. (Jag avser att komma med en presentation av denna bok.)

«På midten av det nittende århundre skjedde en jordkrise i det nye industrialiserte jordbruket. Jordnæringsstoffer som nitrogen, fosfor og kalium, inneholdt i maten og fiberen, sendte hundrevis og til og med tusenvis av mil til de nye urbane og industrielle sentrene der befolkningen nå var konsentrert, og endte opp som forurensning i byene i stedet for å bli returnert til landet, med det resultat at disse vitale ‘konstituelle elementene’ i jorda, gikk tapt til jorda. Marx så dette som en manifestasjon av en motsetning mellom den fremmedgjorte sosiale metabolismen av kapitalistisk produksjon og ‘naturens universelle metabolisme’, som genererer ‘en rift i.… sosiale metabolisme’ eller metabolske splid, som utgjorde den viktigste strukturen til økologiske kriser under kapitalismen». Tänker man efter när man läser detta citat, anar man vad som kan vara det grundläggande problemet med «European Green Deal».


Forrige artikkelMer tjuveri av arvesølvet: Milliardinvestering i nytt datasenter i Oslo
Neste artikkelAndre toner fra Dr. Fauci om immunitet: –Virusvaksiner ikke gode nok