Hva gjøres nå som «alle» endelig snakker høyt om den varslede matkrisa. Vi tar en liten titt til vårt naboland Sverige.
Av Romy Rohmann.
Kriseberedskap
Sveriges svar på Direktoratet for sivil Berdskap (DSB), Myndighetes fôr samhällsskydd og beredskap (MSB) har ei hjemmeside med en klar oppfordring til hvordan du som privatperson bør forberede deg.
Hemberedskap
Att ha hemberedskap innebär att kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt.
I tillegg til oppfordring og tips hvordan hver om en skal «Preppa för en vecka!» går de ut med denne ekstra sjekklista, se under. Og for de som har vært i Sverige i det siste har du kanskje lagt merke til at det er kjørt en reklamekampanje for akkurat dette, plakater henger rundt på store kjøpesentre.
Förbered dig: Något litet kan betyda allt På checklistan finns tips på saker som är bra att ha hemma vid en kris i samhället. Använd det du och dina anhöriga behöver. Tänk också på vad ni kan dela på och vad ni kan låna av varandra. Radio som går på batterier eller med vev/solceller. Ficklampa och pannlampa med extra batterier. Flaskor och dunkar med rent vatten. Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten. Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus. Sovsäckar, filtar och varma kläder. Tändstickor, stearinljus, värmeljus. Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation. Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved. Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner. Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd. Extra batterier, laddade powerbanks. Kontanter, om betalkort slutar fungera. Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör. |
Ta en ekstra titt på nest siste kulepunkt; «Kontanter, om betalkort slutar fungera.»
Hva sier så Svenskene om dette; De forslår at det kan være godt å kunne betale på flere måter dersom et betalingssystem er nede på grunn av forstyrrelser. De kommer også med råd om å opprette kontoer i ulike banker og lagre kontanter hjemme. Du kan lese mer om Sveriges beredskap her, de har i tillegg laga en podkast som de lenker til på sida. https://www.msb.se/sv
For de som er ekstra interessert anbefales denne;
https://www.svtplay.se/samhallskollaps
Serien er produsert i 2022 og det første programmet simulerer et hackerangrep mot betalingssystemet og følgene det får.
I Norge kjemper Interessegruppa Ja til Kontanter ganske aleine mot aktører som nekter folk å betale med kontanter og vi ser ingen sanksjoner mot disse. Våre myndigheter gjør svært lite for å sikre at kontanter fortsatt er i bruk, sjøl om det er et lovlig betalingsmiddel og faktisk noe av det eneste sikre vi har dersom ei krise skulle oppstå.
Matberedskap – korn
Sverige hadde fram til de ble med i EU en sjølforsyningsgrad på mellom 75 og 90 prosent. Nå er den under 50 prosent, ifølge bondeorganisasjonen LRF. En skulle tro at den varsla matkrisa hadde fått en innvirkning på landbrukspolitikken.
Lantmännen* kom nylig med ei pressemelding
13. juli 2022 PRESSEMELDING, 2022
Årets kornhøst forventes å være normal i størrelse, noe som i en usikker verden har ekstra stor betydning for svenske bønder og den nasjonale matforsyningen. Oppsummert over hele landet ser avlingene ut til å gi god avling, mens mangel på nedbør i de østlige delene av landet og den tøffe vårvinteren i Mälardalen begrenser høstepotensialet.
*Lanmännen er ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Lantmännen ägs av 19 000 svenska lantbrukare med verksamheter i hela värdekedjan från jord till bord.
Lantmännens prognose for den svenske innhøstingen er på 5,3 millioner tonn korn, noe som betyr at årets kornavling kan ligge an til å bli litt større enn i fjor (4,9 millioner tonn), og på linje med 5-årsgjennomsnittet.
Det ser altså ikke ut som om Svenskene har lagt opp til en økning i kornproduksjonen i år på tross av varslene om ei matkrise.