Gazas ekonomi i fritt fall

0
Gaza: Fra Yassir Arafat International airport. (Shutterstock)

Av Gunnar Olofsson.

Ekonomin i de ockuperade palestinska områdena har försämrats de senaste åren, och speciellt den senaste tiden har nedgången varit dramatisk. Värst är läget i Gaza där ekonomin är i princip i fritt fall. Det framgår av Världsbankens senaste rapport, där man nu kräver snabba och tydliga åtgärder för att få situationen under kontroll.


Denne artikkelen er tidligere publisert på jinge.se.


Arbetslösheten i de palestinska områdena har nått nya rekord. I nuläget är totalt 32,4% av den arbetsföra befolkningen utan arbete. Siffran för Västbanken är strax under 20%. I Gaza är arbetslösheten 53,7%, bland unga drygt 70% och bland kvinnor 78%. Den sammanlagda andelen av Bruttonationalprodukten (BNP) som utgörs av Gazas tillverkningsindustri och jordbruk har – till följd av den nu över 10 år långa israeliska blockaden – minskat från 27% till 13%. Fisket, en tidigare viktig inkomstkälla för Gaza, har i stort sett upphört sedan Israel ensidigt sänkt gränsen för fiskezonen från Osloavtalets 20 sjömil till idag tre sjömil. Gazas ekonomi är i nuläget i stort sett en bidragsekonomi som vilar på omvärldens vilja, eller ovilja, att bistå med medel för överlevnaden.

Andelen av befolkningen som lever under fattigdomsgränsen har ökat från 25,8% 2011 till 29,2% idag. På Västbanken har andelen fattiga minskat från 17,8% till 13%, medan den ökat i Gaza från 38,8% till 53%. Omkring 80% av befolkningen i Gaza är beroende av bistånd för sin dagliga försörjning. Även bland de rikaste i Gaza uppgår andelen bidragsberoende till 48%.

Endast en liten del av allt som förstörts i Gaza av Israels krigsmakt har, på grund av importförbud av nödvändig byggmateriel, kunnat återuppbyggas. De usla levnadsvillkoren – med brist på basvaror, havererade vatten- och avloppssystem, 95% av vattnet odrickbart till följd av föroreningar och tillblandning av saltvatten, och elektricitet bara några timmar per dag – leder till undernäring och spridning av onödiga sjukdomar. Gazas sjukhus lider svår brist på bränsle till generatorer för att hålla liv i patienter beroende av respiratorer och dialys, och kunna genomföra nödvändiga operationer – inte minst av skadade som hela tiden kommer in till följd av Israels ständigt pågående väpnade våld mot demonstranter i Gaza som protesterar mot avspärrningen. Ungefär hälften av de som söker vård utanför Gaza för allvarliga sjukdomar, som cancer, får av politiska skäl avslag på sina ansökningar om utresetillstånd – i praktiken en dödsdom utfärdad av den israeliska regimen.

Även den tidigare höga andelen av barn som går i skola har minskat. Mest tydlig är nedgången bland unga pojkar, där förra året 7% färre pojkar än flickor gick ut grundskolan på Västbanken, och 13% i Gaza. Unga män som lämnar skolan för arbetslöshet utgör en potentiell källa för rekrytering till olika militanta grupper.

Den dramatiskt negativa utvecklingen i Gaza har flera orsaker. Som ett led i konflikten mellan den palestinska myndigheten (PA) och Hamas, som styr i Gaza, har PA i år strypt löneutbetalningar till närmare 40.000 offentliganställda i Gaza. Samtidigt har Trump-administrationen i USA dragit tillbaka över 50 miljoner US Dollar (450 miljoner kronor) i stöd till projekt i Gaza, och FN:s organ för palestinska flyktingar (UNRWA) saknar i nuläget, likaledes framför allt till följd av uteblivna USA-bidrag, omkring 300 miljoner US Dollar (2,7 miljarder kronor) i sin budget – något som hotar matdistribution till omkring en miljon Gazabor och verksamheten vid 275 skolor och 22 sjukvårdsinrättningar i Gaza. Av de 3,5 miljarder US Dollar som utlovades av internationella biståndsgivare till återuppbyggnad av Gaza efter Israels senaste angrepp 2014, har bara runt hälften utbetalats. Och sedan Israel i somras stängde den enda kommersiella gränsövergången till Gaza i Karm Abu Salem för annat än humanitärt bistånd har Gazas möjlighet att få in exportinkomster i stort sett upphört.

Världsbanken presenterar en rad förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen – en del måste genomföras genast och andra på litet längre sikt:

· Mest akut är att återställa bidragen till Gazas sociala sektor, dels från PA och dels från internationella biståndsgivare som måste in med medel för att rädda inte minst UNRWA:s ekonomi.

· Arbetsintensiva projekt måste startas för att snabbt få ned arbetslösheten.

· En massiv satsning på solpaneler för att säkra el-försörjningen i Gaza

· Gazas enda el-kraftverk måste uppgraderas till full kapacitet

· Hindren för export och import måste avlägsnas och listan på ”dual use” produkter – saker som kan användas i både goda och onda syften – kraftigt ses över, och reduceras

· Gazas fiskezon måste återupprättas till tidigare överenskomna 20 sjömil

· Utrymmet för affärskontakter med omvärlden, privata initiativ och uppgradering av internet och e-handel måste ökas och stimuleras

Den svenska regeringen, som under sina snart två år i FN:s säkerhetsråd inte lyft ett finger för att få blockaden av Gaza hävd – eller få den allvarliga situationen i det av 135 länder erkända Palestina alls diskuterad i FN – har här en chans att bättra på sitt eftermäle genom att ta initiativ till åtgärder i enlighet med Världsbankens intentioner. Ta den chansen!

 

 


Gunnar Olofsson er en av Sveriges främste experter på Israel-Palestina-konflikten. Han är ordförande i Borås Palestinagrupp och medlem av Palestinagruppernas förbundsstyrelse.

Forrige artikkelSaudi-Arabia: – Khashoggi drept i slåsskamp i konsulatet. Dekkoperasjon i gang.
Neste artikkelInsektene er i alvorlig krise