oss 100 kroner!
Den som kritiserer den finansielle og politiske eliten og deres «humanistiske» intervensjoner risikerer fort å få brunskvetting etter seg. Den virkelige brune faren sier de derimot ingenting om, og det er ikke så rart, for det er NATO sjøl som sponser den og hjelper den fram. Stefan Lindgren skriver på 8dagar:
Den 21 oktober 2016 bevittnade en typisk estnisk skola en invigning av en bronsbyst av Harald Nugiseks. Han var en SS-Oberscharführer (sergeant) under andra världskriget, som tjänstgjorde frivilligt i den 20:e Waffen Grenadier Division i Waffen SS.
Enligt skolans rektor ska minnet av Harald Nugiseks leda till ökade känslor av patriotism bland studenter och öka deras vilja att skydda sitt land vid angrepp utifrån.
Så vem är denna Nugiseks? – Under andra världskriget, tilldelades han med den näst högsta militära utmärkelsen i Tredje riket, den Riddarkorset av Järnkorset. Hitler beviljade denna utmärkelse till totalt 43 utlänningar som slogs på Nazitysklands sida, vilket innebär att han gjorde något «extraordinärt» för Tredje riket. År 2008 fick Harald Nugiseks en medalj. Utmärkelsen initierades av två lokala «patriotiska» organisationer «från det tacksamma estniska folket.» – Estniska legionärers kamratklubb och Vaba-Sõltumatu Kolonn Nr.1(den första oberoende kolumnen).
I juli 2016 lade en medlem av den lettiska sejmen (parlamentet) som representerar den lettiska Nationalföreningen, Aleksadrs Kirsteins fram ett förslag till borgmästaren i Riga att resa ett monument över nazistiska soldater. De nazistiska krafterna i andra världskriget förhärligas i traditionella processioner av veteraner från lettiska Waffen SS. Ända sedan 1994 invaderas Riga varje år den 16 mars av tidigare soldater i Waffen SS och deras fans. Men om det i mitten av 1990-talet var mestadels gamla män ökat antalet unga deltagare för varje år.
Samtidigt pågår en statsledd glorifiering av fascismen i Ukraina, där nyligen «försvarets dag», flyttades till 14 oktober, den dag då nazikollaboratören Stepan Bandera grundade sin s k upprorsarmé.
Detta beslut fattades av president Porosjenko, en man med ypperliga förbindelser med Nato och väst, inte minst med Sverige. I viss mån har det lyckats de styrande i Ukraina att med väst i ryggen skapa ett masstöd för banderarörelsen. 29 procent anser i en opinionsmätning att Bandera är landets «mest framstående» historiska gestalt.
Jeg har tatt opp dette tidligere på steigan.no i forbindelse med en artikkel av Dovid Katz fra Vilnius:
Katz, som er tidligere professor i jiddisch-studier ved universitetet i Vilnius, Litauen, skriver for ConsortiumNews at Vesten har en farlig tendens til å undervurdere eller se bort fra oppvåkningen av nazismen i Ukraina og resten av Øst-Europa. Han skriver at det er særlig to punkter som går ut over Ukraina og ikke minst gjelder de nye medlemslanda i EU:
Det første er uformell aksept av nynazistiske elementer, symbolikk og ideologi som en del av enhver form for et angivelig sentrums mainstream. I Latvia og Estland, kan man se dette ved en stilltiende (eller ikke så stilltiende) statlig støtte til utmerkelser for disse landenes Waffen SS divisjoner. I Litauen kan det uttrykkes i statsstøttete minnesteder for den Litauiske Aktivist Frontens (LAF) mordere som utløste Holocaust på jødiske naboer før de første tyske soldatene hadde kommet.
Da Ukrainas nasjonalforsamling vedtok å forby kommunismen og å hylle fascister i ukrainsk historie, og gjøre det ulovlig å kritisere dem, ble det for mye. I følge Jerusalem Post har Simon Wiesenthal Center uttalt følgende:
The passage of a ban on Nazism and Communism equates the most genocidal regime in human history with the regime which liberated Auschwitz and helped end the reign of terror of the Third Reich, said Wiesenthal Center director for Eastern European Affairs Dr. Efraim Zuroff.
In the same spirit the decision to honor local Nazi collaborators and grant them special benefits turns Hitler’s henchmen into heroes despite their active and zealous participation in the mass murder of innocent Jews. These attempts to rewrite history, which are prevalent throughout post-Communist Eastern Europe, can never erase the crimes committed by Nazi collaborators in these countries, and only proves that they clearly lack the Western values which they claim to have embraced upon their transition to democracy, he added.
Denne rehabiliteringa av og støtten til nazismen i Øst-Europa er knapt tema i den offentlig diskusjonen i Norge, ei heller på «venstresida».
Les Ukraina og den liberale intelligensianes fallitt.
