Det är alldeles klart att det föreslagna TTIP-avtalet stärker kapitalismen och försvagar positionen för arbetarklassen och för nationell självständighet. För en vänsteranhängare är det
Marine Le Pen, som leder Front National, kritiserar tillsammans med andra i ett resolutionsförslag i EU-parlamentet att förhandlingarna hålls hemliga. Hon fastslår att ett TTIP-avtal försvagar nationell självbestämmanderätt, miljön och social välfärd. Hon må ha fel i många frågor, och främst för att hon företräder en prokapitalistisk invandrarfientlig politik, men i detta har hon rätt.
För vänstern gäller det att inte bara påtala faran med TTIP utan att särskilt koppla TTIP till kapitalismen som sådan, och lägga ned mycket mer arbete att utveckla konkreta förslag för en demokratisk, socialistisk värld. Men enligt Steigans blogg är det sannolikt att (delar av?) vänstern går på EU-kommissionens linje just för att den ses som invandrafientlig.
* Är kampen mot en invandrarfientlig politik viktigare än kampen mot kapitalismen?* Det är i grund och botten kapitalismens krig om marknader som ligger bakom flyktingströmmar. Det är dess kamp om ökade profiter som ligger bakom strävan ett minimera antalet anställda, vilket ökar konkurrensen om jobben och där en del av dem som är eller hotas av arbetslöshet lätt ser negativt på invandrare.
Frågan röner också svenskt intresse då förhandlingarna ska från EU sannolikt ledas av Cecilia Malmström, som är föreslagen som handelskommissionär.
På DN Debatt publicerades på nyårsafton inlägget ”Främlingsfientlighet och Europafientlighet är släkt” av utrikesminister Carl Bildt. Han skriver förskönande att ”Framgångarna sedan dess (EU:s bildande) har varit enorma”. Han undviker att beröra den höga arbetslösheten (officiellt 20 miljoner arbetslösa inom EU), den misslyckade ekonomiska politiken med av USA & IMF dikterade hårda privatiseringskrav i Grekland och andra EU-länder, vilket gynnat framväxten av främlingsfientliga organisationer, och av fascistiska organisationer. Den minskade demokratin som EU innebär berörs inte.
Närmast i förbifarten skrev han ”Tillsammans med USA arbetar vi nu på att foga ihop en miljard människor på bägge sidor om Atlanten i ett frihandelsområde som kan ge vår och världens tillväxt ny kraft.” Från socialdemokratins ledning är ingen kritisk inställning till TTIP känd.
Vem har läst stora nyhetsartiklar och debatt om detta? Förekommer, men mycket begränsat. Det hemliga frihandelsavtalet TPIP som bygger på det hemliga handelsavtalet TTP behandlas i detta blogginlägg.
Ledaren i Flamman 19 december 2013 beskriver dock frihandelsavtalet TTIP beskrivs som ”ett av de största hoten under vår livstid mot vår vision av ekologisk hållbarhet och social orättvisa på våra kontinenter” av företrädare för Jordens Vänner i Europa och USA. ”Den tyngsta kritiken riktas mot att företag kommer att kunna stämma länder som inför lagstiftning som innebär ekonomiska förluster för dem”, t.ex. skärpt miljö- eller konsumentlagstiftning eller förbud mot vinster i välfärden.”
Tvister kommer inte att behandlas i en domstol under demokratisk kontroll utan av särskilda tribunaler med begränsad insyn av allmänheten – Investor-State Dispute Settlements (ISDS). Med detta i ryggen stämde Philip Morris Australien för fräckheten att lagstifta om avskräckande bilder på alla tobakspaket på sjukdomar som orsakas av rökning.
ETC påpekar att TTIP urholkar demokratin ”En av de mest kritiserade delarna i förhandlingarna syftar på den rätt företag väntas få att stämma regeringar för uteblivna vinster – i hemliga, autonoma företagstribunaler” -ISDS. Och att föra samtal i hemlighet för medborgare och valda parlementariker – vad har de med demokrati att göra?
Frågan har även intresserat president Obama. Han kallas ibland för världens mäktigaste hen/människa, men det stämmer inte. Han utför bara en politik som allra mest gynnar en mycket liten, liten minoritet av stenrika (troligen färre än 10 000 personer) som kontrollerar större delen av kapitalismen (enligt officiell statistik, som kan återfinnas i tidigare blogginlägg) och som fattar beslut utan demokratisk insyn och utan mänsklighetens behov som främsta måttstock.
Globalresearch rapporterar att Obama som presidentkandidat 28/2 2008 sade att ”jag röstade mot CAFTA, kommer inte att stödja handelsöverkommelser som NAFTA i framtiden. NAFTA:s brister var uppenbara när det undertecknades och vi måste nu ändra avtalet för att åtgärda dem. Medan NAFTA innebar stora rättigheter för investerare var det bara tomma ord (”lip service”) då det gäller rättigheterna för arbetskraften och vikten av miljöskyddet”. CAFTA (Central America Free Trade Agreement är ett nytt frihandelsavtal mellan USA och några länder i centralamerika.
Däremot sa Obama 12/2 2013 ”För att öka USA:s export, ge stöd för amerikanska jobb, och skapa lika villkor på de växande marknaderna i Asien, har vi för avsikt att slutföra förhandlingarna om TTP (Transpacific partnership). Och i kväll kommer vi att inleda samtal om ett omfattande handels- och investeringsöverenskommelse med Europeiska unionen (TTIP) – eftersom fri och rättvis handel kan ge miljontals bra och välbetalda amerikanska jobb”.
TTP är alltså en föregångare till TTIP och är den största ekonomiska överenskommelsen någonsin, då den omfattar länder med mer än 40 % av världens BNP. WikiLeaks har släppt ett viktigt dokument som visar att TPP kommer att få stor betydelse för användning av mediciner, för publicister, internet, medborgerliga rättigheter och biologiska patent.
TPP-avtalets utkast till avtal om immaterialrätt (IPR) belyser meningsskiljaktigheter mellan de förhandlande parterna, ofta mellan USA och Australien å ena sidan och flera andra mindre länder och svagare ekonomier å den andra. Länderna slåss om regler som skulle kunna förlänga upphovsrätten, begränsa undantagen till upphovsrätten, höja nivån på skadestånd och stärka patent för läkemedel, medicinska procedurer och levande organismer.
”TPP:s föreslagna IP-regim begränsar individuella rättigheter och yttrandefrihet, samt inkräktar på allmänna intellektuella och kreativa aktiviteter” säger Julian Assange i ett uttalande.
Chefsförhandlare från de 12 stater som deltar i TTP-förhandlingarna sa i oktober förra året att målet är ”bredaste möjliga liberalisering av handel och investeringar”.
TPP är föregångare till den likaledes hemliga USA-EU-pakten TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership), där President Obama initierade förhandlingar för ett är sedan. Tillsammans täcker TTP och TTIP mer än 60 % av jordens BNP. Både TTP och TTIP utesluter Kina, den ledande ekonomiska konkurrenten till USA.
Och som framgår i böcker av Nobelpristagaren Joseph Stiglitz och av kapitel 3 i boken ”USA som världspolis” har liberaliseringarna av handel väsentligen gynnat de rika länderna på fattiga länderna bekostnad. Vi behöver ett socialistiskt demokratiskt system, som beskrivit och diskuterats i flera tidigare blogginlägg.