oss 100 kroner!
«Vi kan få vänja oss vid att en familj äger Örebro, och en annan Hallsberg,» sier Johannes Wahlström som sammen med Jan Persson har skrevet boka Klanerna – den systemhotande brottsligheten.
Persson arbeidet tidligere i sikkerhetspolitiet og Wahlström er en prisbelønnet journalist.
De har kartlagt klanenes makt i Sverige og kommet til en del oppsiktsvekkende konklusjoner.
– Vi har upptäckt ett ganska brett system av personer som samarbetar med varandra väldigt intrikat, som stora familjeföretag. En bråkdel bedriver kriminell verksamhet, säger Johannes Wahlström til Aftonbladet.
Men via klanenes lovlige virksamhet vaskes forbryterinntektene hvite.
– Vi har studerat samtliga domar kring grova brott i Sverige de senaste fem åren – tusentals domar och förundersökningsprotokoll – för att få en helhetsbild, säger Johannes Wahlström.
Han ger ett exempel som avslöjar den underliggande strukturen:
– Under loppet av en kort tid är det kanske 30 personer som åkt dit för narkotikaförsäljning i ett och samma område. Vi har kunnat visa att de här personerna är släkt med varandra och att de skickat vinsten till samma företags bankkonto. Det kan vara en restaurang eller ett kasino, som ägs av en släkting till alla 30 som dömts.
Wahlströms och Perssons kartläggning visar hur den kriminella och den icke-kriminella verksamheten hänger ihop.
– Klanerna delar vinsten av den kriminella handlingen, men också vinsten från den icke-kriminella, säger Johannes Wahlström.
Klanerna har enligt Wahlströms och Perssons kartläggning representanter på alla möjliga positioner i samhället. Det handlar bland annat om banktjänstemän, politiker och kommunala tjänstemän.
– I bankerna ordnar de lån, eller ger tillstånd för penningtransaktioner. Det kan vara pengar som kommer in från bedrägerier, kanske 20-30 miljoner kronor. Då kan banktjänstemannen godkänna transaktionen och se till att pengarna snabbt skjutsas vidare till ett annat konto.
Kriminaliteten omsetter for 10 prosent av Sveriges BNP
I boka fortelles det at omsetningen for kriminalitet i Sverige utgjør ubegripelige ti prosent av sveriges BNP. For at det tallet skal være forståelig: Det er like mye penger som halve statsbudsjettet, altså det som dekker blant annet hele forsvaret, bistand, universiteter og forskning, mye av helsevesenet, klimatiltak, jernbane, flystriper, tunneler, broer og veier, og hundre andre utgiftsposter av varierende omfang. Én krone av ti du kommer i kontakt med har på en eller annen måte blitt filtrert gjennom de kriminelles aktiviteter.
– I en rapport fra EU-kommisjonen heter det at svensk kriminalitet utgjør halvparten av Sveriges statsbudsjett årlig. Det dreier seg om hundrevis av milliarder kroner. Fordi den kriminelle virksomheten er så omfattende økonomisk, trenger den en veldig godt utbygd struktur, sier Wahlström.
Effektiviteten til svensk kriminalitet kan sammenlignes med de store transnasjonale selskapene. Det trengs en fleksibel shippingvirksomhet for å få inn narkotika, en god IT-avdeling for å gjøre nettsalg, en fungerende logistikkkjede lokalt, regionalt og nasjonalt.
Etablerer seg i helsevesenet
SVT skriver: Ekobrottsmyndigheten varnar: Gängkriminella öppnar vårdcentraler.
Kriminelle gjenger har begynt å etablere seg i helsevesenet og har blant annet begynt å åpne helsestasjoner. Det opplyser Økokrim, som nå varsler utviklingen, melder SR Ekot.
– Bedrifter blir et stadig viktigere verktøy for mennesker innen organisert kriminalitet, sier Sara Persson ved Økokrimtilsynet til Ekot.
Kommentar
Sverige har i lang tid hatt en omfattende innvandring fra land som har en klansstruktur. Denne innvandringa har vært villet og ønsket. Men hva trodde man folk som er vokst opp i et klanssamfunn ville gjøre når de kom til Sverige? Klanen er den samfunnsformasjonen de kjenner. Den fungerer og har fungert i generasjoner. Naturligvis tok de denne kulturen med seg, slik sicilianske innvandrere til USA gjorde da de slo seg til der.
Dette måtte man jo ha skjønt.
Og er det først etablert kriminelle klaner, så vil de nødvendigvis utvikle en legal struktur og plassere sine folk i embetsverket, politikken og vanlige bedrifter. Det har jo den italienske mafiaen gjort i Italia. Den moderne mafioso er ikke en pumpehaglesvingende bonde fra Corleone, men en elegant forretningsmann i Milano. En av disse mafiaene kalles ‘Ndrangheta:
‘Ndrangheta investerer i bygg, i eiendomssektoren, i tertiærsektoren, i vindenergi, i turisme, og det gjør det takket være en myriade av strategiske allianser med bankfolk, advokater, regnskapsførere og skruppelløse meglere. I en tid med globalisering og ny teknologi bruker bossene også «deep web» (det såkalte «invisible web») og skatteparadiser. De kommuniserer gjennom krypterte koder og beveger seg rundt i verden med ekstrem letthet. Men verktøyet de bruker mest for å utvide er fortsatt korrupsjon, ryggraden i mafiamakten. Å stoppe dem internasjonalt blir vanskeligere for hver dag. Forskjellen i rettssystemene og vanskeligheten med å globalisere etterforskningen favoriserer alle mafiaene som i dag i økende grad er i stand til å finne muligheter for samarbeid på internasjonalt nivå. Etter «Acquasantissima» (‘ndrangheta og kirken) og «Gudfedre og mestere» (‘ndrangheta og staten), avslører den nye boka «Fiumi d’oro» av Nicola Gratteri og Antonio Nicaso (Mondadori-Strade blu) koblingene mellom ‘ndrangheta og økonomisk makt.
Så vidt vi skjønner på den gravende journalistikken til Wahlström og Persson er det blitt slik i Sverige også.
Og da blir det vel slik i Norge også.
Nå har vi jo våre kriminelle klaner fra før
Den svenske sosialdemokratiske tankesmia Katalys kartla i 2018 de 15 familieklanene som styrer Sverige:
”Femton familjer kontrollerar sjuttio procent av börsvärdet”
Bloggeren Anders Svensson skriver:
Familjerna som tas upp i deras skrift är de förväntade, Wallenberg, Kamprad, Persson, Douglas, Schörling, Rausing, Lundberg, Stenbeck, Ax:son Johnson, Lundin, Paulsson, Bennet, Olsson, Bonnier, Söderberg. De listas efter kontrollerat kapital. Det är exakt samma familjer som förekom på en likadan listning i tidningen Affärsvärlden 2013. En familj som kanske borde varit med är McKinney Møller Uggla där de viktiga makthavarna är bosatta i Sverige eller uppväxta i Sverige.
Så kanskje man kan si at Sverige allerede er et klanssamfunn, bare at de gamle klanene nå har fått konkurranse av de nye, utenandske?
