oss 100 kroner!
Hälsningar från skrivbordet på Tricontinental: Institute for Social Research.
Det är nästan omöjligt att tänka på glädje samtidigt som Israel fortsätter sitt folkmord mot palestinier, och medan det fruktansvärda kriget eskalerar i den östra flanken av Demokratiska republiken Kongo (DRK). Tiotusentals människor har dödats och skadats och miljontals har drivits på flykt i Gaza och nära Goma (Kongo-Kinshasa). På båda dessa platser måste det omedelbara kravet vara att få ett slut på våldet, men vid sidan av det finns behovet av att få ett slut på roten till detta våld (som att få ett slut på ockupationen av Palestina). När det uppstår konflikter av det här slaget blir vi fångade i nuet, oförmögna att tänka på framtiden. Vardagens förfall och svält har gjort det omöjligt att drömma om en annan värld. Kraven från Gaza, Goma och tiotusentals andra platser runt om i världen är desamma: en bomb mindre, en bit bröd till.
Men även i de dystraste av tider söker människor glädje och löften, och de söker efter en horisont som inte bara är inramad av livets omedelbara förödmjukelser. För nästan tio år sedan tillbringade jag en eftermiddag i lägret Jalazone, norr om Ramallah (Palestina), där jag deltog i en session på en skola i FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA). Utanför UNRWA:s skola på Västbanken skärptes ockupationens vardagliga spänningar av en rad israeliska soldaters dödande av palestinier vid vägspärrar.
På en bildlektion på UNRWA:s skola såg jag unga palestinska barn rita en berättelse som skildrade en dröm de nyligen haft. Läraren tillät mig att gå runt i klassrummet och interagera med barnen. Många av dem ritade det som barn ofta ritar: ett hus, solen, en flod bredvid huset, barn som leker med en gunga eller på en rutschkana. Det fanns inga tecken på apartheidmurar, inga vägspärrar och inga israeliska soldater. Istället var det bara enkelheten som de ville uppleva. Det var så de skildrade lycka.
Bild: Ett Röda Böckernas Dag-evenemang på ‘The People’s Forum’ i New York City (USA), 2024.
När jag idag frågar mina vänner i Gaza om deras barn, säger de att ljudet av kriget, dammet från det bombade landskapet och rädslan för döden omsluter dem. Saleem, i Rafah, säger att hans två små döttrar ofta sitter på golvet i sin farbrors lägenhet och ritar på alla papperslappar de kan hitta. «Nästa år», säger han, «kommer vi att fira Röda böckernas dag i Gaza City, ’inshallah’». «Vilken bok ska du läsa»? frågar jag honom. «För er», säger han, «skulle vi läsa Darwish, den store palestinske poeten». Och sedan reciterar han dessa rader, från dikten «Minne för glömska»:
Vad skriver du i det här kriget, poet?
Jag skriver min tystnad.
Menar du att vapnen nu ska tala?
Ja. Deras ljud är högre än min röst.
Vad gör du då?
Jag manar till fasthet.
Och kommer du att vinna kriget?
Nej. Det viktiga är att hålla ut. Att hålla ut är en seger i sig.
Och vad efter det?
En ny tidsålder börjar.
Och kommer du då att åter skriva poesi?
När vapnen tystnar lite. När jag spränger min tystnad, som är full av dessa röster. När jag hittar det rätta språket.
Israeliska jetplan hade börjat bomba utkanterna av Rafah, och ändå tog sig Saleem tid att tala om Röda böckernas dag. För honom, liksom för hans barn, är nuet inte tillräckligt. De vill föreställa sig vad som finns bortom horisonten, vad som ligger bortom det pågående folkmordet.
Bild. Ett evenemang på Röda böckernas dag på Simón Bolívar-institutet i Caracas (Venezuela), 2024.
I år deltog en och en halv miljon människor, från Indonesien till Chile, i Röda böckernas dag, en dag som håller på att bli ett fast inslag i den internationella vänsterns kalender. År 2019 började ’Indian Society of Left Publishers’ undersöka möjligheten att fira den 21 februari, som var publiceringsdatum för Kommunistiska manifestet år 1848. Denna bok, en av de mest lästa i världen, har inspirerat miljarder människor under de senaste ett och ett halvt århundradena, att skapa en socialistisk process som kommer att överflygla de fortgående problem som skapats av kapitalismen (såsom hunger, analfabetism, fattigdom, folkmord och krig). Manifestet fortsätter att inspirera miljontals människor i vår tid, och dess ord är mer relevanta än någonsin för att lösa nutidens problem.
Eftersom detta datum (21.2) också är gemensamt för den internationella modersmålsdagen, var tanken att författare, förläggare, bokhandlare och bokläsare skulle gå ut på offentliga platser och läsa Manifestet på sina egna språk. Trots de utmaningar som pandemin medförde, deltog 30 000 personer från Venezuela till Sydkorea i den första Röda Böckernas dag 2020, med epicentrum i Indien. Snart stod det klart att poängen inte var att bara läsa Manifestet, utan vilken «röd bok» som helst, den dagen. Många engagerade sig djupare i vänsterns ideal och bestämde sig för att hålla festivaler av olika storlekar för att rädda det kollektiva livet och främja vänsterns kulturer.
I år initierade International Union of Left Publishers (IULP) firandet av Red Books Day i början av februari med att ge ut en kraftfull dansvideo:
Chemm Parvathy dansar till «Internationalen» i Thiruvananthapuram (Indien) som förberedelse för Röda böckernas dag.
Av den unga konstnären och kommunistkadern Chemm Parvathy. Hon uppträdde till den franska versionen av «Internationalen» och dansade genom marknader och verkstäder hos arbetarna i Thiruvananthapuram. Låten kulminerade med att Parvathy satt på stranden med en kommunistisk flagga i handen medan den röda solen sjönk ner i horisonten bakom henne. Videon blev viral och satte tonen för Red Books Day. Årets evenemang åtföljdes av en serie originella jubileumsaffischer som var designade av konstnärer från hela världen. Det var för att uppmuntra fler och fler människor att organisera uppläsningar och föreställningar i sina regioner.
Det var tydligt att omfattningen av de evenemang som hölls 2024 skulle överskugga våra tidigare försök, med tanke på bredden och djupet i deltagandet. Offentliga evenemang organiserades av socialistiska krafter i Indonesien och Östtimor, medan Havannas bokmässa på Kuba avsatte den 21 februari som en speciell evenemangsdag. Uppläsningar av röda böcker hölls av ’Socialist Movement of Ghana’ och ’Landless Workers’ Movement of Brazil (MST)’, samt av ’Red Ant’ i Australien och ’Workers’ Party’ i Bangladesh. Kommunister i små byar i Nepal sammankallade möten i de höga bergen för att diskutera vikten av studier och kamp. I New York höll ’The People’s Forum’ en hyllning till kommunisten Claudia Jones liv och skrifter, medan man i Chile läste tal av Salvador Allende på ’La Cafebrería’, och på ’The Commune’ i Sydafrika hölls en diskussion om hur de imperialistiska makterna använder begreppet ’mänskliga rättigheter’. Irlands kommunistiska parti anordnade uppläsningar och en workshop i kulturcentret ’Aonach Mhacha’, och ’UK Young Communist League’ och en grupp från ’Students’ Federation of India’ organiserade en filmvisning av Den unge Karl Marx vid universitetet i Southampton.
Bild: Ett evenemang på Röda böckernas dag anordnat av Socialist Movement i Accra (Ghana), 2024.
Röda böckernas dag har nu sina rötter i den indiska vänsterns kulturella landskap. I år blev Röda böckernas dag också ett forum för att fira 100-årsdagen av V. I. Lenins död, ledaren för den ryska revolutionen 1917. I Kerala möttes en halv miljon människor på 40 000 platser för att läsa och diskutera EMS Namboodiripads ’Leninism and the Approach to the Indian Revolution’. Det största av dessa evenemang var i Thiruvananthapuram, där ’Communist Party of India-Marxist’, eller CPI(M), Keralas statssekreterare MV Govindan invigde festivalen. ’Purogamana Kala Sahithya Sangham’ (PuKaSa eller Progressive Arts and Literary Organisation) höll seminarier över hela Kerala om manifestets relevans av idag, och ’VKS Singers Group’ i Pukasa Nattika Mekhala-kommittén förberedde en musikvideo om Kommunistiska manifestet. I Karnataka höll CPI(M):s politbyråmedlem MA Baby en föreläsning om «Lenin och kulturen» medan arbetare, bönder och ungdomar i Andhra Pradesh och Telangana diskuterade Lenins liv och skrifter (bland annat genom ett webbseminarium organiserat av Mana Manchi Pustakam).
I Maharashtra hölls ett webbinarium om Godavari Parulekars bok Jevha Manus Jaga Hoto («En mans uppvaknande»). I många delar av Indien, till exempel i Assam, organiserade Indiens studentförbund uppläsningar av Kommunistiska manifestet. I både Västbengalen och Tamil Nadu läser man de Bangla- och tamilska utgåvorna av The Political Marx, skriven av Aijaz Ahmad och mig [Vijay Prashad]. I samma delstat invigde G. Ramakrishnan från CPI(M) en uppläsningssession i centrala Chennai, och folkmassorna läste och diskuterade det korta häftet Lenin: Revolutionens polstjärna.
Studenter vid ’Hyderabad Central University’ och ’The English and Foreign Languages University’ gick med på idén att göra dagen till ett bredare kulturellt uppträdande, och de organiserade en affischutställning och en bokfestival. I New Delhis första maj-bokhandel sjöngs och dansades det. Vidare framfördes en gatupjäs av Jana Natya Manch, och uppläsningar av Manifestet på olika indiska språk och en poesiuppläsning i solidaritet med Palestina.
Bild: Ett evenemang på Röda böckernas dag anordnat av de jordlösas lantarbetarrörelse (MST) i Brasília (Brasilien), 2024.
Med utgångspunkt i Red Books Day 2025 kommer IULP att släppa en affisch på deras sociala mediekanaler varje månad och det kommer att kulminera i en Red Books Day-kalender i slutet av året. Tanken är att Red Books Day inte bara ska handla om dagen i sig utan också definieras av aktiviteter under året, aktiviteter som knyter an till de viktigaste händelserna den 21 februari.
Röda böckernas dag är en del av den breda kulturella kampen för att försvara rätten att skriva, publicera och läsa röda böcker och för att kämpa mot obskurantistiska idéer som påstås stå för förnuftet i dessa dagar (som Indiens premiärminister Narendra Modis påstående att det forntida Indien utmärkte sig i plastikkirurgi eftersom den hinduiska Lord Shiva ersatte sin son Ganesh´ huvud med ett elefanthuvud, som vi skrev i vår senaste dossier).
Även om Red Books Day är förankrad av IULP, som omfattar över fyrtio förlag från hela världen, organiseras den inte enbart av facket. Den allmänna förhoppningen är att denna dag kommer att gå bortom IULP och bli en viktig del av vänsterns kalender. Det var anmärkningsvärt att se Röda böckernas dag sprida sig utanför våra vänsternätverk. Det är just detta som är syftet med Röda böckernas dag: att den ska bli en integrerad del av den offentliga kulturen och av kampen för att etablera rationella och socialistiska idéer som samhällets grundläggande idéer. I slutet av decenniet uppskattar vi att över tio miljoner människor kommer att delta i Röda böckernas dag. Nästa år i Gaza.
Originalens tittel:
Oversatt til svensk for steigan.no av Bertil Carlman.
