
Som vi sedan flera årtionden vet, så är man från kinesiskt håll noga med att uppträda enligt de regler som är grundläggande för en framgångsrik diplomati. Även kinesiska talesplattformar för Kina, CGTN till exempel, är oftast noga med det. Fakta samlas in, olika parters hållning redovisas och sedan får läsaren/åhöraren själv fundera och dra slutsatser.

Jag gjorde så nyligen med en kort artikel, som på svenska skulle ha rubriken «EU-institutioner, E5 ska företräda Europa i fredssamtal om Ukraina». Min spontana tanke var «Nu skall hönsen inom EU-plus en, tillsammans med de europeiska NATO-hönsen försöka kackla med en röst i fredssamtal rörande Ukraina! Är det ens möjligt?»
Efter någon tvekan bestämde jag mig för att ge copilot uppgiften att analysera en mindre ironiskt ställd fråga. «När jag läser artikeln ’EU institutions, E5 to represent Europe in Ukraine peace talks – CGTN’ ställer jag mig några frågor. Kommer Europa verkligen att klara av att ’tala med en klar röst’ ’within the framework of the Coalition of the Willing, in close coordination with NATO’? Blir det inte en enorm delegation med faktiskt flera olika röster?»
Din støtte holder oss gående!
steigan.no er en av de svært få norske nettavisene med daglig publisering som drives 100 % av frivillige leserbidrag, uten pressestøtte, uten annonser og uten betalingsmur. Takk for at du gjør det mulig.
Støtt oss herHär är svaret:
«Det är en mycket rimlig invändning. Om man läser artikeln noggrant ser man att uttrycket ’one clear voice’ snarare är ett politiskt mål än en beskrivning av hur representationen faktiskt ser ut. Artikeln säger att Europas lag ska bestå av Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen samt företrädare för EU-kommissionen och Europeiska rådet. Dessutom väntas NATO vara representerat. [news.cgtn.com]
Det innebär i praktiken att flera olika institutionella och nationella intressen samlas runt samma bord:
- Frankrike har ofta betonat europeisk strategisk autonomi.
- Polen har generellt intagit en hårdare linje mot Ryssland.
- Tyskland tenderar att väga in ekonomiska och säkerhetspolitiska konsekvenser på sitt eget sätt.
- Storbritannien står utanför EU men är en central militär aktör.
- EU-institutionerna har ett annat mandat än de nationella regeringarna.
- NATO:s perspektiv är inte identiskt med EU:s.
Att få alla dessa att tala med exakt samma röst är därför svårt. Historiskt har EU ofta lyckats enas om breda principer, sanktioner och övergripande mål, men haft betydligt svårare att formulera helt gemensamma positioner i frågor där nationella säkerhetsintressen står på spel.
Samtidigt kan man argumentera för att formatet är ett försök att minska, inte öka, antalet röster. Om alla 27 EU-länder skulle ha egna representanter i förhandlingarna skulle processen bli ännu mer komplicerad. E5-plus-institutionerna är i så fall tänkt som ett slags europeiskt ’styrutskott’ som först koordinerar internt och sedan framför en gemensam ståndpunkt utåt. [news.cgtn.com]
Den verkligt avgörande frågan är därför kanske inte om Europa kan tala med en röst, utan om de olika representanterna kan komma överens innan de går in i förhandlingsrummet. Om de gör det kan Europa uppfattas som en enad aktör. Om de inte gör det riskerar Ryssland, USA och andra parter att möta flera konkurrerande europeiska röster trots den formella strukturen.
Jag skulle därför säga att din skepticism är berättigad. Konstruktionen verkar vara ett försök att skapa en enda europeisk röst, men den innehåller samtidigt flera potentiella röster som måste samordnas bakom kulisserna innan den rösten kan låta klar och tydlig.»
Min första spontana tanke var alltså inte utan grund. «Hönsen inom EU/NATO-sfären är ännu långt ifrån redo att delta i fredssamtal rörande Ukraina.»
oss 150 kroner!


