oss 100 kroner!
Av Lars Drake.
Flertalet politiker i flertalet svenska partier har slukat den falska världsbild som svensk och västerländsk press bjuder ut. De baserar sina ställningstaganden på denna bild. Det finns en del som talar för att spridandet av denna världsbild från USA:s sida är krigsförberedande. Det är därför viktigt att visa hur skev denna bild är och att ge en något mer sann motbild.
När terroristerna förlorade i Östra Aleppo gick Västpressen i spinn. Då handlade det om Al Nusra som är en Al Qaida-anknuten rörelse och dessas kompanjoner i diverse andra grupper. Bilder på en förstörd stad visades och det talades om brott mot krigets lagar. Ryssland och ”regimen” ställdes vid skampålen. Vittnen på terroristsidan gavs plats i medierna, men när staden fallit och de civila som utgjort gisslan kunde tala blev det tyst.
Denne artikkelen av Lars Drake ble først publisert på Jinge.se
Något senare bombades Mosul och Raqqa, men då blev det helt andra kommentarer för då var det Irak, USA och kurder som hade segrat över terrorister, den gången IS. Både Al Nusra och IS har definierats som terrorgrupper av FN:s Säkerhetsråd.
Terrorhotet från extrema islamister mot oss i Sverige är ett annat återkommande tema. Sverige har drabbats en gång av terrorism knutet till extrema islamister. Hotet ska inte förringas eftersom andra länder i Europa har drabbats betydligt värre, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, m.fl.
Om man jämför med hur många som dödats i västländernas krig i Mellanöstern och hur många som dött i terrordåd i Europa som kan ses som svar på dessa krig blir de så ojämnt att man baxnar. Förhållandet är på nivån 1 000 till 1. Antalet döda globalt i terrordåd har ökat dramatiskt efter det att G W Bush startade sitt ”krig mot terror”. Det faktum att USA har Guld, utan egentlig konkurrens, i det globala krigsmästerskapet är inte något som lyfts fram i svensk press.
Flyktingarna som kommit till EU under en följd av år kommer till en stor del från länder som USA någon gång, eller under lång tid, bombat. Det handlar om länder som Jugoslavien, Afghanistan, Irak, Syrien och Somalia. Just månaden innan Ryssland, som till skillnad från USA bjudits in av sittande regering, gick in aktivt med flyg i Syrien nådde flyktingströmmen sin topp. Nu har hundratusentals återvänt vilket är ett gott tecken, men de som fortfarande är på flykt är fler. Den stora mängden flyktingar som kommit in EU:s länder har skapat spänningar i dessa länder vilket länkar över till nästa tema.
Rasism är av de frågor som det skrivs mest om i svensk press. Det verkas mest vara en fråga som gäller nationalister i Sverige eller Ungern, ofta räknas Donald Trump in i gruppen särskilt otäcka rasister. En av de värsta formerna av rasism finns dock i Israel. Där kan såväl politiskt som religiöst ledande personer uppmana till folkmord på palestinier – helt öppet. När det gäller nynazister och närstående grupper är det i Ukraina de har mest inflytande. Nyligen marscherade uppemot 20 000 anhängare av Bandera, han som samarbetade med nazisterna och deltog aktivt i deras folkmord.
Krim, Krim, KRIM, olaglig annektering påminns vi om dagligen. Det är ett huvudmotiv för de olagliga sanktionerna mot Ryssland det används också som ett slags bevis för att Ryssland är ett hot mot Sverige eller åtminstone de tre baltiska länderna. Det har skrivits ett flertal gånger att de ryska insatserna på Krim var det avgörande slaget mot den europeiska säkerhetsordningen. Det är fel för den krossades redan 1999 när Natoländer bombade Jugoslavien i 78 dagar för att tvinga landet att avstå från Kosovo. Det blev en vändpunkt för Rysslands tro på Västländernas ärliga avsikter. Om Krim och Kosovo jämförs blir det inte till Västs fördel. Inga bomber mot 78 dagars bombande. Några döda mot några tusen döda. Folkomröstning (vars resultat inte många ifrågasätter) mot ingen folkomröstning. Ryssland garanterade sin enda flottbas i syd mot att USA byggde en ny i Centraleuropa där de redan hade ett överskott. Motivet till Kosovokriget om planer på folkmord från Jugoslaviens sida har visat sig vara felaktigt. Rysslands agerande på Krim ses som helt fel, men Kosovokriget har i allmänhet försvarats i svensk press.
Nu i dagarna firas hundraårsminnet av den ryska revolutionen, en händelse som påverkat världens utveckling mer än de flesta. Då blir det fullt av inlägg i borgerlig press om hur många som dödades. Illa, men den officiella siffran minskade kraftigt efter det att de sovjetiska arkiven öppnats. De astronomiska talen försvann från seriösa skribenters inlägg, men dessa siffror lever kvar bland de mindre seriösa eller okunnigas. Det finns sällan någon kommentar om att medellivslängden fördubblades i Sovjetunionen mellan 20- och 30talen.
Förintelsen, Nazitysklands folkmord som i första hand drabbade judar, får vi ofta höra om. De skribenter som får utrymme i svenska medier har visat mindre intresse att tala om folkmorden i t.ex. norra och södra Amerika, Bengalen, Kongo där andra västeuropeiska nationer var skyldiga.
Upprustning och militära hot är ett eget kapitel. Ryssland blev skarpt och återkommande kritiserat för den upprustning eller modernisering av sitt försvar som just genomförts under några år. Det skedde från ett läge med kraftigt underläge. Efter Rysslands upprustning satsar landet mindre än 10 procent av vad Natoländerna satsar tillsammans. Räknat i betalningskraft inom landet blir det mindre än en femtedel av NATO:s satsning. Om man väger samman de två parternas samlade kapacitet med konventionella vapen visar det sig att Ryssland har ungefär en tredjedel av vad Natoländerna kan ställa upp med. Ryssland ligger under även när det handlar om utplacerade kärnvapen. Natoländernas befolkning är sex gånger större och dess samlade BNP är tjugosju gånger större än Rysslands (tio gånger större räknat i köpkraft). Att tro att Ryssland skulle starta ett stort krig mot Nato är detsamma som att påstå att landet ledning är självmordsbenägen.
Det har ett flertal gånger påståtts att Ryssland isolerat sig, eller är isolerat, internationellt. Jaså, Ryssland har utmärkta kontakter med många länder i Asien, Afrika och Latinamerika. Beteckningen ”Världssamfundet” används som en falsk varubeteckning när det egentligen är Natoländer och några till närstående som avses, t.ex. Australien, Japan och Sverige. Ett tecken på internationell isolering på ett område är den senaste omröstningen i FN:s Generalförsamling om att fördöma USA:s illegala sanktioner mot Kuba. 191 länder röstade för och ingen nation la ner sin röst, men två röstade mot – USA och Israel.
När frågan om FN:s roll och svaghet att hantera konflikter blir också Ryssland Svarte Petter i svensk press. Ryskt veto i Säkerhetsrådet sägs vara det stora problemet. Det som inte nämns är att det finns tre permanenta medlemmar bland vilket bidrar till att resolutioner som Ryssland för fram har svårt att få majoritet, dvs vetorätten behöver inte användas. Det är heller inte så ofta det nämns att USA:s veto mot insatser eller kritik mot Israel är vanliga.
Ett av många exempel på obalans i redovisning av vad som händer i andra länder är den påstådda ryska inblandningen i USA:s presidentval 2016. I stället för att tala om att det påstås att sådan inblandning skett tas det för givet att så är fallet. Det borde inte handla om enstaka ryska personers inblandning utan om den ryska statens eller den politiska ledningen eventuella inblandning. Annars är det inte en relation mellan länder. Det verkar helt klarlagt att enskilda ryska personer eller företag/organisationer köpt reklamplats på sociala medier i en omfattning som knappt är märkbar i det stora ström av reklam som flödar där. Nu efter ett års utredande har ett åtal väckts. Det är en person som tidigare arbetat som chef för Donald Trump valkampanj. Han och en partner åtalas för att ha tagit emot pengar för lobbyverksamhet i USA, penningtvätt m.m. Det binder dock inte personen till ryska staten eftersom uppdraget kom från Ukraina och Victor Janokowich regering innan Maidankuppen genomfördes. I det sammanhanget var knappast Trump inblandad heller. Därmed inte sagt att det kan komma bevis, vem vet.
Det finns en databas vid ett av universiteten i USA där olika länders inblandning i andra länders politiska val finns registrerade. USA har ägnat sig åt sådan påverkan i över 80 fall sedan andra världskriget och Sovjetunionen/Ryssland i 36 fall. Men i svensk press handlar det i stort sett bara om Rysslands inblandning.
Skrev jag att någon part i alla konflikter är fri från skuld? Nej, inte vad jag kan se.
Idag försöker starka krafter i väst demonisera RT och Sputnik för att få folk att inte följa, citera eller länka till dessa kanaler. Jag har följt Al Jazeera tämligen regelbundet i femton år och CNN, BBC, RT i flera år och teleSUR det senaste året. Min bedömning är att alla har en tendens eller ett grundperspektiv. CNN och BBC västligt, Al Jazeera Mellanöstern och sydligt, RT/Sputnik ett ryskt och teleSUR ett latinamerikanskt och socialistiskt perspektiv. De har alla i någon mening en agenda. Det är inte CNN och BBC som är bäst på att lyssna av flera sidor i de konflikter de bevakar. Felaktigheter förekommer i alla kanaler, men den stora skillnaden dem emellan är hur de väljer vad som ska spridas, hur det ska vinklas och vilka källor som ska användas.
Lösningen är inte att demonisera en av de stora internationella nyhetskanalerna och införa censur. Vi borde i stället lyssna på flera kanaler och tänka själva.
