oss 150 kroner!
I en samtale mellom professorene John Mearsheimer og Glenn Diesen, Venezuela, Greenland & the End of NATO, tar Diesen først opp begrepet «europeisk sivilisasjon». Mearsheimer påpeker deretter at kanskje etter slutten av andre verdenskrig kunne det ofte brukte uttrykket «Vesten» kalles en egen sivilisasjon. Denne strakte seg da fra USA og Canada over Atlanterhavet og inkluderte de europeiske landene som lå i den vestlige delen av Europa.
De europeiska länder som tillsammans med Sovjetunionen ingick i Warszawapakten skulle då ses som en annan civilisation – ’Sovjetisk civilisation’ eller kanske till och med ’Kommunistisk civilisation’. I stort sett skulle då två civilisationer ha stått mot varandra. Den ena hade NATO som militär säkerhet och liberalism/neoliberalism som styrande ideologi. Den andra hade då Warszawapakten som militär säkerhet och kommunism som styrande ideologi.
Detta är en mycket förenklad modell, men den är användbar som skiss för att beskriva, hur läget i vår del av världen såg ut kort efter slutet på andra världskriget. Vi vet av egna erfarenheter, att de ledande politikerna i Väst, inklusive socialdemokrater, hade denna uppfattning.
Tre saker är säkra. Den ’kommunistiska’ civilisationen imploderade för några tiotal år sedan. Den ’västliga/liberala’ civilisationen, med bland annat NATO och EU, är i upplösning – främst beroende på inre motsättningar. För det tredje växer en helt ny världsordning fram ur bland annat detta. Många analytiker menar, att det som nu råder, faktiskt är ett tredje världskrig. Att den ena sidan i detta krig, sidan som själv är i upplösning, har nyliberalism som ideologi är tydligt, men att den har NATO som militär säkerhet är tveksamt.
Vad har den andra sidan som ideologi och som militär säkerhet? Ja vad är den andra sidan, den ’nya världsordningen’, för något? Det som den andra sidan har, är snarare ett rättesnöre än ideologi. Det utgår från de principer som Bandungkonferensen (1955) stod för:
Utgångsprinciperna från Bandungkonferensen
De mest citerade principerna sammanfattas ofta som Bandungprinciperna eller de tio principerna från Bandung. Enligt källorna ingick följande grundidéer:
Centrala politiska principer
- Politisk självbestämmanderätt – varje nation har rätt att själv välja sin politiska väg.
- Ömsesidig respekt för suveränitet och territoriell integritet.
- Icke‑aggression mellan stater.
- Icke‑inblandning i andra staters interna angelägenheter.
- Jämlikhet mellan alla nationer – stora som små.
Övriga viktiga teman på konferensen
- Människorättsfrågor diskuterades som en del av dagordningen.
- Avkolonisering och motstånd mot kolonialism var en central drivkraft bakom mötet.
- Ekonomiskt och kulturellt samarbete mellan de afroasiatiska staterna betonades.
- Neutralitet i det kalla kriget – en strävan efter en alliansfri linje mellan öst och väst.
Här måste jag skjuta in en roande kommentar om hur AI kan fungera i «Västcivilisationen», närmare bestämt hos mig i «Mörkaste Småland».
Efter att andrepiloten svarat på min första fråga om Bandungkonferensen, frågar jag henom om deltagande länder, och vilka som var mest aktiva. Då får ja två listor. På ingen av listorna fanns Kina med. När jag då frågar om inte Kina alls var med, hakar andrepiloten upp sig och snurrar och snurrar, och går inte att stoppa. Jag startar då en ny konversationsomgång och frågar: «Vad var Zhou Enlais roll på Bandungkonferensen?» Nu var det helt slut på snurrandet!
1. Diplomatisk brobyggare och konfliktlösare
- Zhou Enlai arbetade aktivt för att minska misstänksamhet mot Kina, särskilt från vissa sydostasiatiska länder som fruktade kommunistiskt inflytande.
- Han betonade fredlig samexistens och försäkrade att Kina inte hade intentioner att exportera revolution. Källa: Zhou Enlai lyfts fram som en av konferensens viktigaste aktörer som främjade principer om fredlig samexistens och icke‑inblandning.
2. Främjare av de fem principerna om fredlig samexistens
- Zhou Enlai hade redan året innan, 1954, formulerat de så kallade Fem principerna för fredlig samexistens tillsammans med Indien och Burma.
- På Bandungkonferensen utvecklades dessa till tio principer som blev konferensens politiska kärna. Källa: De fem principerna låg till grund för Bandungkonferensens slutdokument och utvidgades där till tio principer.
3. En av konferensens mest inflytelserika ledare
- Tillsammans med ledare som Nehru och Sukarno var Zhou Enlai en av de mest tongivande rösterna.
- Han såg konferensen som en möjlighet att stärka Kinas regionala och globala ställning. Källa: Zhou Enlai spelade en framträdande roll i diskussionerna och såg konferensen som ett tillfälle att främja Kinas intressen och Afro-asiatisk solidaritet.
4. Bidrog till att forma den tidiga alliansfria rörelsen
- Bandungkonferensen blev startpunkten för det som senare blev den alliansfria rörelsen.
- Zhou Enlai var en av dem som tydligast förespråkade en tredje väg mellan USA och Sovjetunionen. Källa: Konferensen syftade till att skapa en icke‑allierad linje, och Zhou Enlai var en av de centrala aktörerna bakom detta.
5. Symbol för Kinas engagemang i den globala södern
- Zhou Enlai framstod som en diplomat som ville ena Asien och Afrika i kampen mot kolonialism och för nationellt självbestämmande. Källa: Han beskrivs som en av de viktigaste drivkrafterna bakom den så kallade ”Bandungandan” och Kinas roll i den.
På Bandungkonferensen hade alltså Kina en stor roll, och den personifierades av Zhou Enlai. Idag har Kina också en stor roll i världens utveckling, och synen på denna utveckling beskrivs av Xi Jinping: «Världen vi lever i är mångsidig och färgstark. Mångfald gör den mänskliga civilisationen till vad den är, och ger en ständig källa till vitalitet och drivkraft för världens utveckling.» Denna beskrivning är övergripande. Den skall ingjuta hopp i oss alla – inte bara i det kinesiska folket. Hopp om en ljusare och fredligare värld för kommande generationer, och det hoppet, som för många också är en förvissning, skall ge oss kraft att ta itu med de mycket stora problem som måste lösas på vägen till en ny värld. (Citatet av Xi är antagligen en officiell parafras.)
En mycket bra lägesbeskrivning av dessa problem, speciellt för oss som bor och verkar i Europa, kan man lyssna på här: US Russia Clash; US Seizes Tanker; Moscow Sends Submarine; US NO Support UK/EU Troops Ukraine Plan – The Duran, alternativt här: US Russia Clash; US Seizes Tanker; Moscow Sends Submarine; US NO Support UK/EU Troops Ukraine Plan. «2025 var ett hemskt år för Europa. 2026 verkar bli ett ännu hemskare år.»
Bertil Carlman
En nickning till civilisatorisk mångfald
För närvarande ägnar sig vissa länder åt unilateralism och protektionism, och håller fast vid teorier om «civilisationernas kollision» och «civilisatorisk överlägsenhet.»
När främlingskapet mellan civilisationer och kulturell friktion och konfrontationer om värderingar eldar på spänningar och konflikter mellan nationer, bryter vanligtvis en rad händelser ut – från ökande utvecklingsklyftor och försvagade internationella regler, till växande oordning i den globala styrningen.
Som svar på dessa angelägna utmaningar, erbjuder Global Civilization Initiative, en gemensam kulturell grund för [jordens alla] länder att ta itu med sina gemensamma svårigheter.
«Världen vi lever i är mångsidig och färgstark. Mångfald gör den mänskliga civilisationen till vad den är, och ger en ständig källa till vitalitet och drivkraft för världens utveckling.» har Xi [Jinping] sagt. Detta viktiga uttalande ger vägledning för att besvara frågorna om hur olika civilisationer bör samexistera och vart mänsklig civilisation är på väg.
GCI kan sammanfattas med fyra gemensamma rekommendationer: att respektera civilisationernas mångfald, att upprätthålla mänsklighetens gemensamma värderingar, att fästa vikt vid arv och innovation av civilisationer, samt att stärka internationella mellanfolkliga utbyten och samarbete.
Även om detta initiativ konfronterar missuppfattningar och fördomar, främjar det jämlikhet, ömsesidigt lärande, dialog och ömsesidig anpassning mellan civilisationer. Det motsätter sig också kulturell arrogans, och strävar efter att skapa plattformar för samtal på likvärdig grund, vilket möjliggör för olika civilisationer att fördjupa sin förståelse av varandra, och att utvecklas genom ömsesidigt utbyte och lärande.
Kina hyser stor respekt för civilisatorisk mångfald och har främjat djupare, mer substantiella utbyten mellan civilisationer. Kina har initierat och stöttat multilaterala dialogplattformar, inklusive ‘Conference on Dialogue of Asian Civilizations’, ‘Liangzhu Forum’, ’ World Conference of Classics’ och ’ Global Civilizations Dialogue Ministerial Meeting’. Dessutom hjälpte Kina till att bygga konsensus vid FN:s generalförsamlings 78:e session för att inrätta den internationella dagen för dialog mellan civilisationer. I juni 2025 stod Kina framgångsrikt värd för det första globala evenemanget som markerade Internationella dagen för dialog mellan civilisationer.
Kina har också utökat dialogen om styrning och utveckling genom mekanismer som ’the Communist Party of China in Dialogue with World Political Parties High-Level Meeting’ (se Linking With The World)’, ’the High-level Dialogue on Global Development’, ’China and the EU Hold Human Rights Dialogue’ och ’China-Latin America human rights roundtable’.
Dessutom har Kina undertecknat samarbetsavtal med mer än 100 länder inom områden som kultur, kulturarv och turism, och har främjat samarbete inom gemensam arkeologi, skydd av världsarv och ömsesidig översättning av klassiska verk, vilket bevarar deras egna kulturella rötter, samtidigt som det bidrar till bevarandet av mänsklighetens gemensamma arv.
I en alltmer sammankopplad värld är samexistens, utbyten och ömsesidigt lärande mellan civilisationer avgörande för att främja global modernisering, och för att berika en mångfald av världscivilisationer. GCI erbjuder en ram för länder att följa moderniseringsvägar som är grundade i deras egna traditioner, samtidigt som de är öppna för mänsklighetens gemensamma visdom.
Artikeloriginal: Xinhua Headlines: How China’s initiatives are paving a new path to a better world-Xinhua.
De foregående første delene av denne artikkelen finner du her:
