oss 150 kroner!
I årene etter Sovjetunionens kollaps vokste det frem en holdning i Vesten om at den nyliberale verdensorden hadde seiret, og at dens «regelbaserte orden» – egentlig Liberal international order – nå ville bli konsolidert over hele kloden. Økonomisk ville dette blant annet skje ved gradvis å implementere ideene som WEF la frem om nedbygging av nasjonalstater (The future of the nation state). «Interessenter» ville ta over.
Militärt/säkerhetsmässigt skulle den nyliberala världsordningen befästas genom att NATO utvidgades fram till Rysslands gräns; och ännu längre bort. Alla, som ifrågasatte denna plan från de imperialistiska globalisternas sida, blev tillrättavisade. Idag, i början av 2026, kan vi nu tydligt se, att även denna nyliberala «Rules Based order» håller på att överges, eftersom den inte fungerar längre. Idag är det piratverksamhet till sjöss, röveri till lands, kidnappning av statschefer och mord på inte bara höga militärer, utan även på civila, som gäller för USA-imperiet. Kaos har ersatt «Rules Based order». I den svenska politikerkasten börjar vissa tecken på oro för detta visa sig. Det gäller säkert mer allmänt i Europa.
I samband med diskussionerna på 2010-talet om NATO:s expansion till Finland och Sverige, sade Rysslands utrikesminister S. Lavrov, att det naturligtvis skulle få konsekvenser för Rysslands del. Han konstaterade helt enkelt faktum för Rysslands förda säkerhetspolitik. Sveriges dåvarande näringsminister, tillika partiledare i Centerpartiet, hade en annan uppfattning. Hon sade ilsket: «Se hur ryssarna hotar oss!»
Idag då Imperiet kidnappat Venezuelas statschef, Nicolás Maduro, meddelar vasallstaten Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) att «Utrikesdepartementet noga följer utvecklingen i Venezuela, i samråd med övriga EU-länder», att «Sverige tillsammans med EU har sedan tidigare konstaterat att Nicolás Maduro saknar legitimitet», och att «Det ligger i Sveriges intresse att folkrätten respekteras.» Inget fördömande. Inget om det misslyckade kuppförsöket mot Venezuelas förre president 2002, Hugo Chávez. Inget om de cirka 15 ton venezuelanskt guld som finns i Bank of England, och som vi i Väst inte tänker lämna tillbaka. Ingenting om morden på båtbesättningar utanför Venezuelas kust. Inget om piratverksamheten mot oljetankers utanför samma kust.
När Sveriges utrikesminister talar om Sveriges respekt för folkrätten, samtidigt som hennes globala boss, D. Trump, stolt talar om de folkrättsstridiga handlingar han tänker utföra, försöker hon slå in barbariets handlingar i ett tilltalande omslagspapper. Vad kommer Sveriges utrikesminister att säga om D. Trump genomför sina planer på att ta över Grönland? Fattar hon ens varför USA nyligen utsåg en ny diplomatisk representant till Grönland?
När man från en del välvilligas sida menar, att det som hänt i Venezuela skulle vara genant för Ryssland och Kina, eller påstår att statscheferna i dessa två länder skulle vara rasande, har man inte tänkt efter, utan låtit sina egna upphetsade känslor få styra. Varken Rysslands president V. Putin, eller Kinas president Xi Jinping, tänker så. Det är därför Ryssland och Kina är de starkaste deltagarna i arbetet för en ny världsordning. Hur många gånger har ledarna för dessa två stater blivit utsatta för provokationer? De vet, att om någon av dem ingripit omedelbart, skulle risken för ett katastrofalt handlande av papperstigern kunna ske. De vet, vad ett strategiskt handlande kräver. Det vet inte USA:s president och inte heller Sveriges utrikesminister. Det borde också fler av de välvilliga veta, och inte tala om att «Putin slösat en massa tid» på alla samtal med representanter från USA:s nuvarande regering. Likaså kan man undra varför det bland de välvilligas sida kan komma överlägsna påpekanden om brister hos Venezuelas president, just när Imperiet begår ett av sina många övergrepp. «Nicolás Maduro har sine feil, men han er ikke en narkohandelskjempe. Påstanden er bare tull.» Den som i detta läge säger så, inte i mer privata sammanhang utan öppet på sin blogg, den personen har inte heller klart analyserat vad som nu krävs av oss som förstått, eller påstår sig ha förstått, det försämrade säkerhetsläget i Latinamerika.
Även när det gäller krigs/säkerhetspolitik har regeringen Trump II alltså gått över till rent barbari. När Donald Trump Jr. framhäver sin fars «unpredictability» (oförutsägbarhet) som en strategisk fördel i utrikespolitiken, är det ganska logiskt i ett av barbari präglat döende imperium. Som kontrast till det, är det intressant att veta att många analytiker tydligt hävdar, att Kinas framgångar under de gångna åren främst beror på två faktorer – stabilitet och förutsägbarhet. Det är motsatsen till oförutsägbarhet och barbari. China 2025 in Review: What shaped the year, and what’s next?
Detta är ett viktigt skäl till, att fokus för de globala säkerhetspolitiska spänningarna, varken ligger i krigets Ukraina, eller i de senaste händelserna i Venezuela. Fokus finns i västra Stilla Havet. (Läs Venezuela is about China. Why hasn’t mainland China unified with Taiwan? Is 2026 the year?.och PLA conducts drills around Taiwan to deter «Taiwan independence» separatist forces, external interference)
En sammanfattning av dagens världspolitiska centrum för kampen mellan barbari/oförutsägbarhet på den ena sidan och stabilitet/förutsägbarhet på den andra kan beskrivas i marxistiska ordalag.
«Kapitalistklassen i USA har blivit rasande över nedgången i sin globala dominans, och fördubblar därför sina imperialistiska ansträngningar. Både de demokratiska och republikanska partierna är överens om att skylla på Kina. Pentagon håller med. Nato håller med. De riktar nya sanktioner, nya tullar och nya propagandaomgångar mot Kina. I Stilla havet och i Sydkinesiska havet forcerar strateger från USA arbetet med att skapa en militärallians liknande Nato. Den kommer att inkludera Japan, Australien, Nya Zeeland, Sydkorea och Filippinerna, och [den] riktas mot Kina.
Varje gren av den imperialistiska kolossen förutspår och planerar för krig. Den ondskefulla och obevekliga propagandan, den expanderande militärbudgeten, de obevekliga krigs’spelen’ och militära manövrerna bekräftar uppbyggnaden. Tankesmedjor och strateger främjar idén att krig med Kina är oundvikligt.» (Sara Flounders i boken China Changes Everything sidan 6.)
«Med den stygge utviklingen innen global sikkerhet stadig foran øynene våre, er det godt å se, at det i dag finnes land som har både vilje og evne til å arbeide utrettelig for fred».
Bertil Carlman
En ny väg till varaktig fred och säkerhet
Världen upplever idag sin mest djupgående turbulens och omvandling sedan kalla krigets slut. Med växande underskott i fred och säkerhet, står global säkerhetsstyrning inför allvarliga utmaningar. Det internationella samfundet behöver akut säkerhetsvisioner och tillvägagångssätt som är i samklang med tidens anda.
Global Security Initiative har uppstått som svar på den nuvarande situationen, i linje med det föränderliga internationella landskapet genom enhetskonceptet och hanterar säkerhetsutmaningar med en win-win-strategi. Den är dedikerad till att eliminera grundorsakerna till internationella konflikter och förbättra global säkerhetsstyrning.
När man ser tillbaka på människans utveckling, är strävan efter absolut säkerhet genom styrka och skapandet av en exklusiv säkerhetsram i grunden en form av «djungelns lag.» Historien har upprepade gånger visat sina faror. De fruktansvärda förödelserna under de två världskrigen, liksom regional instabilitet orsakad av hegemonisk konkurrens, härrörde alla från den besatta jakten på absolut säkerhet och den brutala tillämpningen av djungelns lagar. Nationer som utnyttjar andra och mobbar de svaga ställs i slutändan inför antingen en ond cirkel av säkerhetsdilemman eller sveps bort av historiens strömmar.
Om man ser på nuet, är denna stela säkerhetsdoktrin – baserad på djungelns lag – redan ur takt med tidens trender. I dagens värld fördjupas den ekonomiska globaliseringen, med länders intressen nära sammanflätade och deras öden delade. Den sammanlänkade, transnationella naturen och komplexiteten i säkerhetsfrågor blir allt tydligare, och inget land kan förbli isolerat. Försök att bryta mot FN-stadgans syften och principer, bortse från det internationella samfundets kollektiva vilja och ensidigt eftersträva absolut säkerhet, är rörelser mot historiens ström.
Som Xi har påpekat, skulle kalla krigets mentalitet bara förstöra den globala fredsramen, hegemonism och maktpolitik skulle bara äventyra världsfreden, och blockkonfrontation skulle bara förvärra säkerhetsutmaningarna under 2000-talet. Denna viktiga observation ger djupgående insikter om de grundläggande orsakerna till den globala säkerhetssituationen.
GSI vilar på «sex åtaganden», nämligen engagemang för visionen om gemensam, omfattande, samarbetsinriktad och hållbar säkerhet; med respekt för alla länders suveränitet och territoriella integritet; att följa FN-stadgans syften och principer; ta alla länders legitima säkerhetsbekymmer på allvar; fredligt lösa meningsskiljaktigheter och tvister mellan länder genom dialog och konsultation; och upprätthålla säkerheten inom både traditionella och icke-traditionella domäner.
Inom det traditionella säkerhetsområdet har Kina aktivt främjat politisk lösning av hotspot-frågor och är den största bidragsgivaren av fredsbevarande personal bland FN:s säkerhetsråds permanenta medlemmar.
Inom icke-traditionella säkerhetsområden har Kina deltagit i och ofta lett multilateralt samarbete kring terrorismbekämpning, narkotikakontroll och folkhälsosäkerhet. Det har också genomfört många humanitära biståndsprogram och hanterat framväxande globala hot genom samarbete.
Inom regionalt säkerhetssamarbete har Kina utnyttjat plattformar som ’Shanghai Cooperation Organization’ och ’Conference on Interaction and Confidence Building Measures in Asia’ för att stadigt bidra till regional stabilitet.
Engagerade i att bygga en mer balanserad, effektiv och hållbar säkerhetsarkitektur söker Kina, tillsammans med andra länder, en ny väg för säkerhet baserad på dialog snarare än konfrontation, partnerskap snarare än allianser och win-win-samarbete snarare än nollsummeresultat.
När multilateralism blir den definierande egenskapen i global säkerhetsstyrning, och samråd på lika villkor blir det gemensamma valet för alla länder att hantera säkerhetsfrågor, kommer mänskligheten säkert att påbörja en ljus väg mot varaktig fred och universell säkerhet. Fredens och utvecklingens våg är dömd att rusa framåt.
Artikeloriginal: Xinhua Headlines: How China’s initiatives are paving a new path to a better world-Xinhua
