oss 150 kroner!
Sveriges siste klimamelkprosjekt er nå historie. Det siste meieriet som åpent brukte det kontroversielle tilskuddet Bovaer har i stillhet avsluttet samarbeidet – og renset nettstedet for all informasjon. Prosjektet som skulle redusere metan har i stedet blitt nok et symbol på hvordan dyrehelse og åpenhet har blitt satt på sidelinja i klimapolitikkens navn.
Det siste kjente svenske prosjektet med klimafôret Bovaer er nå stoppet. Gäsene Mejeri, som sammen med Axfood og Volta Greentech testet å blande det kontroversielle tilskuddet inn i kuenes fôr, har i stillhet avsluttet prosjektet – og renset nettsiden for all informasjon, melder Land Lantbruk.
I Sverige har flere meierier testet Bovaer i pilotprosjekter siden 2022, ofte knyttet til «klimamjölk»-produkter. Arla Sverige var en av de mest aktive med tester på noen få gårder for å redusere utslipp med 30%. Norrmejerier hadde et lignende prosjekt kalt «Norrlogisk», der Bovaer ble brukt for å lage såkalt «klimavennlig» melk.
Plattformen Mejerikollen, som sporer bruk av Bovaer i svenske meierier, viser at nesten ingen vil assosieres med det lenger – de fleste har trukket seg eller nektet å merke produkter med det.
Det siste aktive prosjektet, Gäsene-projektet hos Gäsene Mejeri, ble stoppet 24. november 2025. Dette var Sveriges eneste gjenværende dokumenterte Bovaer-forsøk og det falt etter massiv kritikk og forbrukerpress.
Erik Günther-Hanssen skriver i artikkelen Bovaer är en symbol för mänsklighetens hybris:
Bovaer markerar en ny nivå av galenskap bland projekten som drivs i klimatmålens namn. Nu har man gått från att vilja minska utsläpp från maskiner till att minska utsläpp från levande kreatur. Idén att kemiskt påverka kornas matsmältning för att minska metanutsläppen är så drastisk att den borde väcka omedelbar skepsis. Ändå tycks förespråkarna ha en blind tillit till den ”vetenskapliga process” som sägs legitimera projektet. Jag menar att det är ett uttryck för en arrogant och dogmatisk övertro på allt som benämns som vetenskap.
Bovaer symboliserar en form av mänsklig hybris som följer av teknisk framgång. Hybrisen uppstår när vi behandlar komplexa system som om de vore komplicerade system. För människan är otroligt bra på att skapa och kontrollera komplicerade system – maskiner, datorer, smartphones och mycket annat. I dessa system är alla delar kända och förutsägbara – mänskligheten kan förklara allt som pågår i en dator.
Komplexa system har en avgörande skillnad. De är dynamiska, adaptiva och fundamentalt oförutsägbara. Biologi, ekologi och klimat är alla olika typer av komplexa system. När människor tror att de kan ingripa i ett komplext system och kontrollera följderna, visar det att de inte förstår vad ett komplext system är.
Menneskelig hybris betyr overdreven stolthet, arroganse og overmot, ofte til det punkt der man tror man kan heve seg over menneskelige begrensninger eller til og med gudene. Begrepet, med røtter i gresk mytologi, beskriver en personlighet som mangler selvinnsikt og kan bli ukontrollerbar når den får makt, noe som kan føre til at vedkommende behandler andre med forakt og at handlingene får ubehagelige konsekvenser (nemesis).
Støre krever at landbruket holder fast ved «klimamålene»:
steigan.no er den medienkanalen som har dekket temaet Bovaer mest langvarig, grundig og systematisk.
Les for eksempel:
Bovaer produseres av DSM-Firmenich og de fem største eierne i selskapet er:
