oss 100 kroner!
Jag läser om kritiken av de nya norska kostråden i steigan.no 17/9. I ingressen framgår att kritiken helt och hållet grundas på beräkningar av Kjøtt- og Fjørfebransjens Landsforbund, en part i målet som uppenbarligen lever på att sälja kött.
Av Eva Gustavsson, leserinnlegg.
Les: Skal vi følge de nye kostrådene vil rundt 13.000 gårdsbruk bli lagt ned
Vi människor är alla olika och alla mår inte bra på exakt samma mat. Det gäller både allergier och olika konstitution, ålder, livsstil och annat. Generellt verkar det ändå vara väl underbyggt att folkhälsan blir bättre med färsk nylagad mat av rena och oraffinerade råvaror, helst lokalproducerad och i säsong. Vegetarisk mat, ev. även med ägg, kan förbättra hälsan och öka prestationsförmågan, det har konstaterats i forskningsrapporter och i olika sammanhang. Läs t.ex. om skillnader mellan vegetarianer och köttätare i Oxford Vegetarian Study, och om Sara Sjöström och Lars Frölander, svenska elitsimmare, https://www.svt.se/sport/simning/sjostroms-kostdrag-infor-os-personliga-rekord-hela-tiden och https://www.svt.se/sport/simning/kosten-raddade-frolanders-karriar. Men det där med ett dussin avokador om dagen är förstås inte nödvändigt för hälsans skull, och vegansk mat är det långt ifrån alla som mår bra av.
Om ett partiskt branschförbund räknar ut att tusentals småbruk måste läggas ned om kostråden följs – har de då räknat med att storjordbruken fortsätter importera billigt foder från avskogade områden i Amazonas? Och att köttimposrten ska fortsätta ograverad? (Eller gör inte norska jordbruk likadant som de svenska? Ca hälften av det svenska nötköttet är 100 % icke-betesuppfött enligt uppgift från föreningen Naturbeteskött.) Sannolikt kommer konsumenterna att fortsätta köpa det billigaste de hittar – men då är det statens uppgift att sätta in styrmedel för att sluta straffa ut småbruken och belöna de största jordbruken med de största subventionerna. Kanske har Norge lite större möjligheter till en egen politik på det området jämfört med Sverige som är måste lyda EU:s jordbrukspolitik?
Om nu denna steigan-artikel kritiserar råden för att öka importen – har någon räknat på vad som händer med köttproduktionen om den skulle reduceras till just betesdjur och kanske även med en viss mängd lokalt odlad foder? Mycket kött som produceras idag kommer ur foder som vi människor skulle kunna äta direkt, som korn, havre, sojabönor från Brasilien och fiskmjöl. Fiskmjölet görs kanske av fiskar som inte brukar användas till människoföda? Då kunde det väl lika gärna användas i fiskodlingar istället – för folkhälsans skull? Eller det kunde antagligen platsa i hund- och kattmat som tydligen blivit en allt större post i köttkonsumtionsstatistiken.
Från rapporten Grazed and confused? https://oms-www.files.svdcdn.com/production/downloads/reports/fcrn_gnc_report.pdf:
”• In a scenario where livestock are exclusively reared on grasslands, per capita daily supply of animal protein could be between 7–18 g.
• The additional use of non-food products as feed (food waste and crop by- products) to feed other livestock species too could increase the supply to about 11-32 g of animal protein/person/day, with a mean of 21 g.
• The global forecast daily per capita average animal protein supply in 2050 (from all livestock types) is 31 g although this figure masks massive differences between countries and within country populations and includes losses and waste.
• Current average supply of animal protein in high income regions is about 50 6 g protein/person/day.
• Efforts to meet high demand for grassfed beef and milk by increasing stocking rates would lead to correspondingly higher methane and nitrous oxide emissions; increases achieved through pasture expansion would additionally generate deforestation-induced CO2-emissions.
• Moderating high levels of animal product consumption would free up land for other uses including cropping, forest regrowth and rewilding, and bioenergy production and would also increase the option space for less intensive production systems.”
Även om man nu inte tror på koldioxidens roll för klimatförändringar, borde avskogning i större skala kunna ses som problematiskt. Less intensive production systems måste till exempel kunna innebära ekologisk odling, småskaligt och bete. Att utnyttja och bevara de fina betesmarker som finns hos oss är naturligtvis enbart positivt, men kräver åtminstone i Sverige bidrag för att bli en lönsam verksamhet för lantbruket, se mer om det nedan.
I de norska kostråden som återgavs i denna steiganartikel ser det mesta i mina ögon mycket positivt ut, utom en sak: ”Velg [melk]produkter med mindre fett.” Det leder enbart till mindre mättnad och mycket större risk att falla för alla söta ohälsosamma frestelser som serveras snart sagt överallt i dagens samhälle.
De norska kostråden är även korta och koncisa till skillnad från de svenska som omfattar sida och sida ned med mängder av detaljer, somliga positiva och andra inte. De svenska råden är från 2012 och en översyn pågår.
Mer kritik kunde riktas mot att det saknas viktiga aspekter i dessa kortfattade råd. Det står till exempel inget om att välja varor från ekologisk produktion och inget om att välja frukt och grönt som är i säsong.
Jag har själv ganska starka rötter i odlingsjorden trots att jag växt upp i sta’n, men ändå kan jag inte se att bönder ska vara en skyddad grupp som måste få fortsätta producera exakt detsamma som de gör just nu på exakt samma sätt som nu oavsett omständigheterna. Samtidigt är lantbruket en livsviktig bransch som ger oss den allra största delen av det vi äter och kan inte heller behandlas som en industri vilken som helst. Förändringar behövs ändå, både förändringar av vad som produceras och hur det görs – det leder inte till något gott att våra vattendrag är fulla av bekämpningsmedel enligt t.ex. länsstyrelsen i Skåne, https://catalog.lansstyrelsen.se/store/18/resource/1432:
Resultatet från miljöövervakningen visar att miljötillståndet i de undersökta vattendragen är negativt påverkat av bekämpningsmedel och i flera fall inte uppnår kraven för God status. Bekämpningsmedel hittades i 64 av 65 prov. I snitt hittades 10 substanser i varje vattendrag. De substanser som hittades i flest prov var AMPA, glyfosat och bentazon. I 35 % av proverna var summahalten högre än EU:s gränsvärde för dricksvatten. Sju av de tretton undersökta vattendragen hade vid något tillfälle ett toxicitetsindex som var högre än ett, vilket innebär att det kan finnas en ökad risk för negativ påverkan. Sex av dessa vattendrag hade minst en riskkvot som var högre än ett, vilket visar att det finns en risk för negativ påverkan på organismer i vattendragen för enskild substans.
På senare år har jordbruket i Sverige i liten skala börjat odla mer baljväxter av olika slag, både bönor, gråärter och linser. Precis som med allt annat slår vår dyra arbetskraft igenom som höga priser, men det är fortfarande billigt protein jämfört med kött. Se till exempel https://nordiskravara.se/webbshop.
Några utdrag ur de svenska kostråden, https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa—miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt, med plus och minus samt kommentarer:
Om grönsaker:
Plus:
”Njut i säsong
Vissa grönsaker, frukter och bär tål inte att lagras så länge. Passa på att äta dem när det är säsong. Då är de godast, billigast och miljösmartast.”
”Grova grönsaker är ett miljösmart val – de har lägre klimatpåverkan än salladsgrönsaker och kan lagras längre.”
”Miljömärkningar gör det lättare att hitta grönsaker och frukter som odlats miljösmart.”
Kommentar:
– De grova grönsakerna är oftast de som kan odlas på våra breddgrader och sparas över vintern.
– Ekologisk odling är mer självgående, kräver inte lika mycket insatsmedel som konstgödsel och bekämpningsmedel.
– Allt detta är bra för självförsörjningen och krisberedskapen.
Minus:
– ”Ha alltid frysta grönsaker hemma. De är lika nyttiga som färska …”
– Baljväxter räknas som grönsaker.
Frysta grönsaker har tyvärr tappat sin livgivande energi, men kan vara en nödlösning för att ge omväxling till rotsakerna under våra långa vintrar.
Om kött:
Plus:
”Mindre kött!
Ät inte så mycket rött kött och chark, max 500 gram i veckan men gärna mindre.”
Minus:
”I frys- och kyldisken finns massor av spännande burgare, bollar och färdiga rätter gjorda på bönor, linser och kikärter och bland konserverna hittar du färdigkokta baljväxter på tetra.”
Kommentar:
Vegetarianer har ofta bättre hälsa och bättre fysiska prestationer, se ovan.
Däremot att rekommendera färdigmat, även fryst sådan, som ersättning för kött är ett bottennapp. Mycket av den hajpade växtbaserade kosten innehåller mest stärkelse, pulver, vatten, smaksättningar och andra konstgjorda tillsatser. Den innehåller knappt någon näring och framför ingen ”mörk materia”, dvs hittills okända livgivande beståndsdelar, och blir med stor sannolikhet en katastrof för folkhälsan i längden. Den är förstås desto mer lönsam för kapitalstarka investerare och storbolag. Mer om detta finns att läsa i boken Fejmaten av Ann Fernholm.
Om mjölkprodukter:
Både plus och minus:
”Byt till magra mejeriprodukter!
Välj magra, osötade produkter som är berikade med D-vitamin.”
Kommentar:
Det blir plus för osötade produkter och minus för magra och berikade. Magra produkter gör oss inte mätta och belåtna, och när det sen finns godis och skräpmat att köpa överallt så går det som det går.
Om många väljer magra mejeriprodukter blir det förstås mer smör och grädde över till oss som vill ha mycket sånt.
Plus:
”Samtidigt kan betande djur göra en insats för miljön. I exempelvis Sverige bidrar de till ett rikt odlingslandskap och till att naturbetesmarker hålls öppna. Det gynnar många hotade arter. Miljömärkningar, som ekologiskt, guidar till livsmedel som producerats med miljöhänsyn.”
Kommentar:
Det kanske vi kan vara överens om. En rapport från Agrifood, https://agrifood.se/Files/AgriFood_Rapport20201.pdf, visar att det inte är så enkelt:
”Vi drar fem huvudslutsatser utifrån de fyra frågeställningar som ställ-
des i början av rapporten:
1) Det saknas inte betesdjur i Sverige för att beta naturbetesmarkerna.
2) Otillräckligt bete beror därför på att betesdjuren inte når ut till naturbetesmarkerna.
3) Det finns stor variation i naturvärde på de svenska naturbetesmarkerna och variationen är ungefär lika stor över landet.
4) Dagens miljöersättning till betesmark tar inte tillräcklig hänsyn till skillnader i naturvärden.
5) Produktionen av naturbeteskött begränsas idag av låg lönsamhet.”
Om socker:
Plus:
”Mindre socker!
Håll igen på godis, bakverk, glass och annat med mycket socker. Minska särskilt på söta drycker.”
”En påse skumgodis ger faktiskt lika stort klimatavtryck som en liten portion fläskkött.”
Stort plus:
”Sockersuget kan vara väldigt starkt och för vissa är det nästan omöjligt att äta lite sötsaker och sedan sluta. Känn efter vad som fungerar för just dig, att äta lite eller helt avstå.”
Om nötter:
Plus:
”Mer nötter och frön!”
Kommentar:
Hasselnötter, valnötter och solrosfrön kan odlas i Sverige – kanske i Norge också? Förmodligen behövs dock en del växtförädling för att få fram mer konkurrenskraftiga sorter som passar vårt klimat.
Referenser:
Oxford Vegetarian Study, P N Appleby, M Thorogood, J I Mann, T J Key
Sara Sjöström och Lars Frölander, svenska elitsimmare, https://www.svt.se/sport/simning/sjostroms-kostdrag-infor-os-personliga-rekord-hela-tiden och https://www.svt.se/sport/simning/kosten-raddade-frolanders-karriar
BEKÄMPNINGSMEDEL I SKÅNSKA VATTENDRAG – Resultat från den regionala miljöövervakningen 2022, Länsstyrelsen Skåne
https://catalog.lansstyrelsen.se/store/18/resource/1432
Nordisk råvara, https://nordiskravara.se/webbshop
De svenska kostråden, Livsmedelsverket
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa—miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt
Fejkmaten, bok av Ann Fernholm
Naturbetesmarkens framtid – en fråga om lönsamhet, Agrifood
https://agrifood.se/Files/AgriFood_Rapport20201.pdf
AgriFoods verksamhet är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Grazed and confused?, Food Climate Research Network
https://oms-www.files.svdcdn.com/production/downloads/reports/fcrn_gnc_report.pdf
