oss 100 kroner!
Av Patrik Paulov.
– Turkiska myndigheter anklagar Hamza för terrorism. Det han gjort är att skriva kritiska artiklar mot Erdogan. Hur kan det vara terrorism? säger Seda, sambo med den svenske medborgaren Hamza Yalcin som hotas av utvisning från Spanien till Turkiet.
Hamza Yalcin är bosatt i Sverige men verksam som chefredaktör för den turkiska socialistiska tidningen Odak Dergisi. Tidigare har han skrivit artiklar och intervjuats i Proletären om kampen mot förtrycket i Turkiet.
Den 3 augusti i år greps Hamza Yalcin av spansk polis på Barcelonas flygplats. Han var på semester med vänner och på väg till London när han stoppades. Det visade sig att Turkiet genom polissamarbetet Interpol utfärdat en internationell arresteringsorder mot honom redan i januari 2016.
– Hamza blev chockad, han hade ingen aning om att han var efterlyst av Interpol. Efter att arresteringsordern utfärdades har han rest till Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien utan att något hänt. Kanske har Spanien ett närmare samarbete med Turkiet än andra länder, säger Hamza Yalcins sambo Seda.
Proletären möter henne i Göteborg tillsammans med vännen Sevgul för en intervju. Hamza Yalcin har sedan slutet av 1970-talet varit politiskt aktiv i olika vänsterrörelser i hemlandet. Han fängslades första gången 1979 när han var tjugo år gammal.
1984 flydde han militärdiktaturen och kom till Sverige som politisk flykting. I början på 1990-talet när förtrycket lättat något återvände Hamza Yalcin till Turkiet. Det slutade ännu en gång i fängelse.
Sedan 1998 har han levt i Sverige men utan att ge upp det politiska engagemanget för demokrati och rättvisa i hemlandet.
– Hamza har varit väldigt aktiv här i Sverige. Att han kallas terrorist av Turkiet är orättvist. Han har inte använt våld, han har inte tagit till vapen. Han har skrivit ner sina tankar och kritiserat Erdogan. Och idag är ju nästan alla kritiska till Erdogan, säger Seda.
Arresteringsordern mot Hamza Yalcin måste ses i ett större sammanhang. Efter det misslyckade statskuppförsöket i Turkiet i juli 2016 har AKP-regeringen inlett en klappjakt på oppositionella.
Bland de tiotusentals som gripits finns vänsteraktivister, journalister, kurder och anhängare till den religiösa Gülenrörelsen. 150.000 offentliganställda har förlorat sina jobb i den pågående utrensningskampanjen av misstänkta oppositionella.
I Sverige och andra europeiska länder finns en växande oro för att Erdogans förtryckarapparat ska nå politiska aktivister i exil. Det är ett av skälen till att varken Seda eller Sevgul vill träda fram öppet.
– Det finns turkar som rest hem och gripits på flygplatsen i Istanbul för att de gillat ett Facebookinlägg som uttryckt kritik mot Erdogan. Det är så många som är rädda både i Turkiet och utanför.
• Vad har svenska myndigheter gjort för att hjälpa Hamza Yalcin och hindra att Spanien utvisar honom till Turkiet?
– Först gjorde de ingenting, men när medier i flera länder skrev om Hamza började det hända saker. Efter sex dagar fick Hamza träffa representanter från svenska konsulatet. Och Margot Wallström har gjort ett uttalande där hon tar upp både Hamza och Ali Gharavi, en svensk medborgare som sitter fängslad i Turkiet.
Att Sverige agerar och att kritik framförs är bra, menar Seda. Situationen för Hamza Yalcin är allvarlig, och hans politiska uttalanden har gjort att han redan har flera livstidsstraff hängande över sig i Turkiet.
Men västvärldens förhållningssätt till Turkiet är dubbelt. Å ena sidan är det många europeiska ledare som öppet kritiserar Erdogan. Å andra sidan har många länder fortsatt ett tätt samarbete med Turkiet, vilket inte minst gäller inom den USA-ledda krigsalliansen Nato.
Hamza Yalcin har fått möjlighet ringa hem från häktet i Spanien. Han har berättat att han misshandlades av fyra spanska poliser efter häktningsförhandlingarna den 4 augusti. Två av poliserna kunde han identifiera via deras nummerbrickor.
– Vi har gett svenska UD uppgifterna om de två poliser som misshandlade Hamza, säger Sevgul.
Senast den 11 september måste Turkiet motivera varför Hamza Yalcin ska utvisas. Vad de spanska myndigheterna kommer att besluta är det ingen som vet.
Positivt är att fallet har börjat få mycket uppmärksamhet. En av dem som engagerat sig är den i Spanien välkände före detta domaren Baltazar Garzón. Han förklarade nyligen att det är oacceptabelt att Spanien ens överväger att utlämna Hamza Yalcin till den turkiska regimen.
– Vi behöver all hjälp vi kan få för att Hamza ska friges, avslutar Seda och Sevgul.
Denne artikkelen ble først publisert i den svenske avisa Proletären
