oss 100 kroner!
En analys av data från 2016 visade att de fattigaste 50 % äger omkring 410 miljarder dollar, ungefär lika mycket som världens fem rikaste människor, alla män. Således äger varje man nästan lika mycket som 750 miljoner människor i genomsnitt.
Varför ska vi acceptera detta?
Dette er et sammendrag av en artikkel av Paul Bucheit, som er publisert i Common Dreams. Oversettelsen og forkortelsen er gjort av Anders Romelsjö
De flesta super-superrika är amerikaner. Försvarare av förmögenhetsgapet insisterar på att allt är okej, för Amerika är ju en ”meritokrati” där de rika ”tjänat” allt de har. De lyssnade på Warren Buffetts ord: ”Den amerikanska ekonomins geni, med en meritokrati och ett marknadssystem har gjort det möjligt för generationen efter generation att leva bättre än vad deras föräldrar gjorde.”
Men det är inte en meritokrati.
Meritokrati (av latinets meritus, förtjänst, och kratein, styre) är en rörelse, ideologi eller samhällssystem där begåvning, utbildning och utbildningsresultat i kombination med prestationer under karriären spelar den dominerande rollen vid befordran. Wikipedia
Men barn lever inte längre bättre än vad deras föräldrar gjorde. Under de åtta år sedan lågkonjunkturen har huvuddelen av ökningen av rikedom gått till de allra rikaste amerikanerna. Bara under 2016 ”fick” de rikaste 1% på nästan 4 biljoner dollar i rikedom efter överföring.
En meritokrati? Bill Gates, Mark Zuckerberg och Jeff Bezos har gjort litet som inte skulle ha hänt ändå. All modern amerikansk teknik startade med – och fortsätter i stor utsträckning med – våra skattepengar och våra forskningsinstitut och våra bidrag till företag.
Kommentar: Och det är främst tusentals andra som arbetar ihop vinster och förmögenheter till dessa miljardärer och deras bolag.
Kombination foto av mångmiljardärerna Bill Gates, Warren Buffett, Jeff Bezos, Amancio Ortega, Mark Zuckerberg, Larry Ellison, Carlos Slim and Michael Bloomberg
1975, vid 20 års ålder, grundade Bill Gates Microsoft med gymnasievännen Paul Allen. Gary Kildalls CP / M-operativsystem var då industristandarden. Även Gates ”företag använde det. Men Kildall var en innovatör, inte en affärsman, och när IBM kom och snabbt krävde ett operativsystem för den nya IBM-datorn, medförde hans förseningar IMB:s kontakt med Gates. Trots att det nybildade Microsoft-företaget inte kunde uppfylla IBMs behov såg Gates och Allen det som ett tillfälle. De köpte snabbt rätten till ett annat lokalt företags operativsystem – som var baserat på Kildalls CP/M-system. Kildall ville stämma Microsoft, men immaterialrätten för Kildalls programvara hade ännu inte fastställts.
Så Bill Gates tog från andra för att bli den rikaste mannen i världen. Och nu, på grund av sin stora rikedom och meritokratins myt, vänder sig många till honom för att hitta lösningar på mänskliga behov, som utbildning och global livsmedelsproduktion.
Bill Gates och utbildning: Han har främjat galvaniska hudresponsinstrument för att mäta studenternas biologiska reaktioner, och videoinspelningar av lärare för att utvärdera deras prestanda. Om skolorna sa han: ”De bästa resultaten har kommit i städer där borgmästaren har ansvar för skolsystemet. Då har man en verkställande direktör, och (den demokratiskt och politiskt tillsatta) skolstyrelsen är inte lika kraftfull.”
Gates i Africa: Med investeringar i eller avtal med Monsanto, Cargill och Merck har Gates visat att han föredrar företagskontroll över fattiga länder som inte kan hjälpa sig själva. Men inga problem – enligt Gates, ”År 2035 kommer det nästan inte att finnas några fattiga länder.”
Warren Buffett: Föreslår att skatter ska höjas (så länge som hans eget företag inte behöver betala)
Han har förespråkat för högre skatter för de rika och en rimlig fastighetsskatt. Men hans företag Berkshire Hathaway har betalat mycket låg skatt och har faktiskt uppskjutit 77 miljarder dollar i reala skatter.
Jeff Bezos: Har tjänat 50 miljarder dollar på mindre än två år, och kämpar mot skatter hela tiden.
Bezos, som äger Washington Post och Amazon har använt skatteparadis och prisbelönta lobbyister för att undvika skatter som företaget åligger.
Mark Zuckerberg (6 e rikaste i världen, 4:e rikaste i Amerika). Medan Zuckerberg utvecklade sin version av sociala nätverk på Harvard byggde Columbia University-studenter Adam Goldberg och Wayne Ting ett system som heter Campus Network, vilket var mycket mer sofistikerat än de tidiga versionerna av Facebook. Men Zuckerberg hade Harvards namn och bättre ekonomiskt stöd. Det påstods också att Zuckerberg hackade in i konkurrenternas datorer. Nu har han med sina miljarder skapat en välgörenhetsstiftelse, som i verkligheten är ett skattebefriat aktiebolag, vilket ger honom frihet att göra politiska donationer eller sälja sina innehav, utan att betala skatt.
Kommentar: Enligt Dagens Industri har rangordningen mellan de rikaste ändrats. Jeff Bezos snart rikast i världen
Filantropins falska löfte
Många superrika individer har lovat att ge bort större delen av sin förmögenheter till filantropi. Det är väldigt generöst om de håller sina löften. Men det är inte riktigt meningen.
Amerikanska miljardärer tjänade alla sina pengar på grund av forskning och innovation och infrastruktur som utgör grunden för vår moderna teknik. De har fått sina sina enorma förmögenheter till följd av framgångar som härrör från samhället snarare än från några få individer. Det borde inte vara någon enskilds persons beslut om hur denna rikedom ska användas på bästa sätt.I stället bör en betydande del av rikedomarna användas till utbildning, boende, hälsoforskning och infrastruktur. Det är vad amerikaner och deras föräldrar och morföräldrar har förtjänat efter ett halvt sekel av hårt arbete och produktivitet.
